När Plejaderna träffades i söndags var det en skärva av vad vi än gång varit. Vi var fyra, med andra ord. En var upptagen med annat och hade inte läst, och en av oss har pausat för ett tag (hoppas vi). En annan av oss hade inte läst hela, och det kanske jag tyckte var lite dåligt, om jag ska vara ärlig. Det var mitt val den här gången, och jag valde en bok som var 110 sidor lång. Inget som tar stor tid i anspråk, med andra ord. För mig tog det ungefär två timmar att läsa hela rasket - i en sittning. När det dessutom är en bok som ska analyseras tycker jag gott att man kan läsa ut den i sin helhet, även om man inte tycker om den. Det har flera av oss gjort, med flera böcker. För man vet aldrig - kanske det tar sig.
Nåväl. Eftersom det var en kort bok pratade vi inte bara om den, men för att vara så kort hade vi ändå en hel del att säga.
Författaren tänker tillbaka på sin första tid i New York, när han bodde i samma lägenhetsbyggnad som överlevnadskonstnären Holly Golightly. Hon bor i våningen under honom, och en sen kväll växer en vänskap fram mellan dem. Holly är bara 19 år, men har redan hunnit med mycket i sitt korta liv. Hon har rest, träffat massor av olika människor, haft älskare och rumskamrater. Den enda hon verkar bry sig om förutom sig själv och Katten, är brodern Fred som strider under andra världskriget.
Även om det är Författaren som berättar, så är det här Holly Golightlys bok. Den kom ut redan 1958, men hennes sätt att ta sig an livet känns väldigt modernt. På så sätt är hon en väldigt modig karaktär, sann mot sig själv. Det sägs inte rent ut, men Holly upplevs som en överlevare av sexuella övergrepp redan i ung ålder. Hon har därför lärt sig att använda sin sexualitet som ett vapen, och hon verkar inte hysa romantiska känslor mot någon. Snarare verkar männen hon omger sig med mest agera som sugar daddys. Hon utnyttjar dem för pengar, och de tror de ska få vad de vill av henne, men det får de inte alltid. Hon känns dock också naiv, och även om hon utnyttjar blir hon även utnyttjad - fast det kanske hon inte riktigt inser.
Capote skriver sina karaktärer med korta beskrivningar, sällan förskönade, och han fångar dem på pricken som de mänskliga människor de är. I det här fallet är fokus på Holly, och de omkring henne blir mest en grå massa, även om några andra får vissa karaktärsdrag. Valet av karaktärer speglas också av Capotes eget liv. Han var för den tiden något så ovanligt som öppet homosexuell, och ofta finns det med en eller flera karaktärer i hans böcker som bär spår av en annan sexualitet eller könstillhörighet än normens.
Filmen då? För det finn en sådan, från 1961, med Audrey Hepburn i rollen som Holly Golightly. Jo, det finns beröringspunkter, men filmens Holly är inte lika sexuellt utåtagerande och filmen är en romantisk komedi, till skillnad från boken som inte innehåller någon romantik alls mellan bokens berättare och Holly.
Översättningen av boken känns tyvärr ganska daterad. N-ordet är flitigt förekommande, och på den tid när boken kom ut var det ju de ord som användes. För en läsare idag ser det inte helt läckert ut, och eftersom ordet används för att beskriva en människas hudfärg, så skulle det lätt kunna revideras till något annat. Sann mot den tid den skrevs i i all sin ära, men vissa saker får gärna ändras till att inte bli direkt sårande, i mina ögon.
Plejaderna gav "Frukost på Tiffany's" lite olika betyg. Den av oss som inte läste för att hon tyckte den var dålig gav 1/5, vi övriga i någon form av 3, där jag med mina 3,75/5 gav det högsta betyget. Plejadernas medelbetyg blev 2,8.
