Sett på TV: American Crime Story - Impeachment

Spoilervarning på TV-inlägg.

Den tredje säsongen av American Crime Story handlar om den politiska skandal som skakade Vita Huset under Bill Clintons mandatperiod - Monica Lewinsky-affären. 

Bildkälla FranceTvPro

Linda Tripp har länge arbetat i Vita Huset, men den senaste presidenten, Bill Clinton, tycker hon inte om. Efter att hennes närmaste chef begått självmord, finns det inte längre plats för Linda Tripp i Vita Huset, så hon förflyttas till Pentagon och arbetsuppgifter hon inte tycker om. En dag börjar en ny ung tjej på Lindas kontor. Även Monica Lewinsky har flyttats från Vita Huset till Pentagon, och de två finner varandra över en längtan tillbaka till sin gamla arbetsplats. Snart anförtror Monica Linda med privata detaljer om sin relation, som visar sig vara med presidenten. 

Serien berättar om vad som ledde fram till riksrättsåtalet mot Clinton. Det är stort fokus på Monica Lewinsky, och den här serien känns som en upprättelse för henne. Hon ville aldrig få sin relation med Clinton känd, utan litade på fel person - Linda Tripp - som valde att belöna förtroendet med att spela in deras privata samtal för egen vinnings skull. Tripp porträtteras som en ganska osympatisk person, som främst tänker på sig själv och vill vara i centrum för uppmärksamheten. Hon verkar känns viss ånger för vad hon gör mot Monica, men inte så mycket att hon avstår.
Jag upplevde serien som ganska grå och murrig, och jag hade svårt att ta till mig den. Särskilt kanske i ljus av vad som sker i Vita Huset just nu, med en minst sagt despotisk president som på riktigt skulle behöva avsättas. Då är det svårt att tycka att en president som gjorde många bra saker (även om hans kvinnoaffärer lämnar mycket att önska) förtjänade det riksrättsåtal som drabbade honom (och som han frikändes från). Mycket händer på 25 år, kan vi påstå.

Väl värd att se, kanske främst för den som är intresserad av amerikansk politik. Men också för fina skådespelarprestationer, kanske främst från Beanie Feldstein som Monica Lewinsky, och Sarah Paulson som Linda Tripp.

Det verkar fortfarande vara en fjärde säsong på gång, men när (eller om) verkar ingen veta i dagsläget. Med tanke på att det gått fyra år sedan "Impeachment" börjar det kännas mer och mer som att säsong fyra aldrig kommer hända. 
De tre säsonger som finns att se av "American Crime Story" finns att streama på Disney+. Jag tycker de två första säsongerna var bäst.

"Barnvakten" av Joyce Carol Oates

Lite paus där, så kan det gå när förkylningen från helvete blir värre innan den blev bättre. Och jag var trött och lat.

Hela augusti (15 dagar) har jag även tragglat med en bok av en av mina favoritförfattare. Kanske inte den bästa boken jag läst från henne, dock. Därav tragglandet.

Bildkälla The StoryGraph

Detroit 1977. En seriemördare som kidnappar och stryper barn härjar i staden, och sätter skräck i barnfamiljer. 
I en av Detroits förorter bor Hannah med sin man, två barn och en hushållerska. Hon är mån av bilden av sig själv som en god hustru och mor, men fasaden har sina sprickor. När Hannah så kastar sig in i en affär med en mystisk man, sätts skeenden i rullning som hon inte har förmåga att stoppa.

Jag hade många problem med den här boken. Tempot i den är mycket långsamt, vilket till stor del beror på att meningarna är så upphuggna. Det blir aldrig något riktigt flyt i texten, och det känns ofta som att JCO valde punkt i stället för komma i sina meningar. Det förekommer även rikligt med parenteser, vilka i och för sig används på ett snillrikt sätt för att illustrera vissa nyanser i berättandet.
Ingen av karaktärerna i den här boken känns värst sympatiska, med undantag för hushållerskan och yngsta barnet. Det fattas så många dumma beslut, främst Hannah verkar ha stora problem med att använda sitt hjärna till annat än att hamna i trubbel med. 
Bokens tidslinje känns också konstig. Det förekommer kapitel och stycken i boken som beskriver Barnvaktens offer och hur de dog, bland annat, och med boken utläst kan jag undra varför de var med. För de gjorde att jag förväntade mig vissa saker av den kommande berättelsen, som absolut inte infriades. Hela biten med Barnvakten försvinner efter en stund, och i slutet av boken har jag flera frågor som aldrig fick något svar. Som vad var det egentligen som hände? Vem är vem och vem gjorde vad mot vem? 
Det här var en ganska obehaglig bok, med mycket våld och sexuellt våld som bitvis beskrivs ganska grafiskt. Moraliskt grå berättare, annorlunda struktur på boken, obehaglig och med en potential jag kände slarvades bort. Stundtals repetitiv på gränsen till att kännas tjatig, och med karaktärer som beter sig så urbota dumt att jag inte riktigt orkade med dem. Helt enkelt inte en bok för mig, men kanske inte direkt dålig. Bara inte... bra.

"Barnvakten" fick betyget 2/5. 

FredagsFilmen: The life of Chuck

För fans av Stephen King finns det mycket att se fram emot de kommande månaderna. "The Institute" finns redan som serie på Max, och det är på väg inte mindre än tre filmer baserade på hans verk. 
Först ut är "The life of Chuck", som var en av novellerna i samlingen "Blod säljer".

Bildkälla No film school

 
Tre kapitel i en mans liv. 
Marty börjar märka att konstiga saker händer i världen. Internet försvinner, naturkatastrofer avlöser varandra, och överallt börjar reklamskyltar tacka Chuck för 39 fantastiska år. Kan universum vara på väg att ta slut?
Men vem är denne Chuck, och vad i hans liv kan betyda att världen går under? Finns svaret i hans barndom, rent av?

När man tänker på Stephen King är det vanligt att tänka på monster och andra otäckheter. Det här var inte en sådan novell, och säkert inte en sådan film. Det har tagit tid för den att ta sig till Sverige, men i september händer det äntligen. Kan till och med tänka mig att gå på bio för första gången på flera år, för att se den här filmen. 
Jag läste novellen i februari 2022, och den var då en av mina favoriter från "Blod säljer". Det är en fin berättelse, med det ovanliga berättargreppet att den berättas baklänges. Vi börjar med slutet och får alla svar först i början - som är slutet. Jag hoppas att filmen kommer följa det mönstret.

Svensk biopremiär 19 september. 

Sjuk-Dagens

Låt: Ingen alls.
Outfit: Prickig top och mönstrade byxor från H&M. Eller pyjamas.
Smink: absolut inte.
Doft: absolut inte.
Nagellack: Viva verde från H&M.
Läser: Månadsboken "Romaner" av Hjalmar Söderberg, som innehåller hans fyra romaner. Jag är snart klar med den första - "Förvillelser". Och så "Barnvakten" av Joyce Carol Oates.
Frukost: Te, skorpa, äpple med jordnötssmör.
Fika: då sov jag.
Middag: Grillad kotlett med pommes frites.
Pryl: Näsdukar.
Motion: Är väl inte galen heller.
Kvällsnöje: Inte gå på tårtkalas i varje fall. Buhu.
Att tillägga: Sommarförkylningar alltså. Hosta. Snorar. Halsont. En aning feber. Fasiken.

Vad jag läste ut i juli

Juli var semestermånad, och då händer en av två saker (oftast) med min läsning. Antingen läser jag inte alls, eller så läser jag jättemycket. Jag tycker att det blev jättemycket den här gången, med 6 utlästa böcker. Fast om man tittar på året i övrigt så har det legat i den mängden förut också, jag är trots allt snart i mål med mitt 50 böcker under 2025, som jag satte upp i början av året. 
Men nu var det juli, och då läste jag ut följande böcker.

"Alla syndare ska blöda" av S.A. Cosby är min fösta bekantskap med den här författaren, men troligen inte min sista för det här var väldigt bra. Handlar om en svart sheriff i södra USA, den föste färgade mannen på det ämbetet. På årsdagen av sitt tillträde sker en skjutning på en skola, som snart visar sig vara bara början på ett mycket otäckt fall med många offer.
En ganska otäck bok, utan att frossa i detaljer, med ett intressant persongalleri. Mitt betyg blev 4/5.

"Never flinch" av Stephen King är hans senaste bok, och den fjärde med Holly Gibney som huvudkaraktär, och henne gillar jag. Här blir hon anlitad som livvakt åt en feministisk författare och föreläsare, som under sin senaste turné fått en väldigt obehaglig stalker efter sig. Samtidigt hjälper hon sin vän inom polisen med ledtrådar kring en mördare som verkar besatt av att botgöra ett mord på en fängelseintern, särskilt som det mestar pekar på att den mördade var oskyldigt dömd. 
En del intressanta ämnen, men inte en av Kings bästa böcker. Ändå 4/5 i betyg.

"En lustig historia" av Emily Henry blev julis favoritbok trots att den delar sin 4/5 i betyg med flera andra böcker. Den var snabbläst och rar och jag skrattade flera gånger. En perfekt altanbok, helt enkelt. 
Handlar om Daphne som planerar sitt bröllop med Peter när han plötsligt dumpar henne för sin barndomsbästis Petra. Utan någonstans att bo, men med ett perfekt jobb, blir hon rumskompis med Petras ex Miles. De undviker varandra till en början, men efter en blöt kväll kommer de varandra närmare.

"The listeners" av Maggie Stiefvater har jag längtat länge efter. Jag har läst de flesta av hennes böcker, och det här är första gången hon skriver för en vuxen publik.
June är föreståndare för Avallon Hotell, ett lyxhotell i Appalacherna. När USA dras in i andra världskriget annekteras hotellet av FBI, för att hysa diplomater från vad som plötsligt blivit fiendeländer. June får ett stort arbete att bibehålla Avallons lyxstatus, samt att hålla alla nöjda. FBI, de ofta fientligt inställda gästerna, men framför allt vattnet som genomsyrar hela hotellet.
Förutom en twist på slutet, så var det här inte vad jag hade hoppats på. Jag tyckte tempot var segt och trots ett vackert språk kände jag mig ganska oberörd av miljöer, karaktärer och handling. Betyget hamnade på 3,5/5.

"Historien om Gud" av Karen Armstrong var julis månadsbok, men hade nog gjort sig förtjänt av ett ännu långsammare lästempo. Kände nästan att jag hastade fram mellan boksidorna, och mycket av texten gick mig över huvudet. En väldigt akademisk bok, som känns som att läsa en avhandling. Intressant att få se hur bilden av Gud skapats och förändrats genom åren, inom de tre abrahamitiska religionerna. Intressant, men svår, var min känsla av boken. 4/5.

"Fursten" av Niccolò Machiavelli var sista boken ut. En ickesmickrande furstespegel som varit föremål för diskussioner sedan den gavs ut 1532. Jag tyckte den var sådär, mest kul att ha läst därför att. Vet inte om mitt intresse över Italiens (och Europas) medeltida historier räcker till för att uppskatta boken fullt ut, men jag förstår varför den fortfarande diskuteras. Betyg et blev 2/5.