lördag 31 augusti 2013

Augustifavoriter

En månad med jämt skägg av bra och dåligt. Känns inte helt fel att avsluta den med en favoritlista.

Födelsedagsbarn: Många! Men för mig var de viktigaste mina döttrar som fyllde 21 år (Stora J) och 10 år (Lilla E). Sedan var det många kära vänner jag fick ära att gratulera.
Kläder: För ett tag sedan ville jag att randiga favorittröjans svarta kompis skulle flytta hem till mig. Det gjorde den tidigare i veckan. Gos!
Nagellack: Hade äran att lacka mig igenom en (två) svensk indie-kollektion och hade grymt svårt att välja vilken som var finast av Where no Cactus has gone before, Space age Cactus och The Cactus has landed. Alla tre var finast.


Tv-program: Har i stort sett bara tittat på "Supernatural" och "True Blood". Tycker att "Supernatural" är den bästa av dessa två dock.
Festlighet: Missade jag. Skulle på födelsedagsfest men fick passa det eftersom jag då led av en hemsk allergisk reaktion och försökte låta bli att klösa av mig ansiktet och händerna. Nästan bra i huden nu...
Ska på Örebro Pride ikväll i varje fall och det är ju festligt.
Frisyr: Toppade äntligen igenom håret och det blev väl ungefär en tum kortare. Och snyggare.
Pussgurka: Älskade maken.
Extra speciell rolighet: Utställningen på Arkitektur- och designcentrum med Jean Paul Gaultiers kläder var f-a-n-t-a-s-t-i-s-k. Håller på till 22 september och jag rekommenderar den verkligen. Grämer mig som faen att jag inte hade kameran med mig för man fick ta kort. På Madonnas strutbehå bland annat.
Sedan var det väldigt trevligt att jag besökte den tillsammans med min mamma, min svärmor och min svägerska. Girls day out!

Bildkälla Girlscene

fredag 30 augusti 2013

FredagsFilmen: The book thief

En av mina favoritböcker någonsin är "Boktjuven" av Markus Zusak. Det var alltså med skräckblandad förtjusning jag upptäckte att det gjorts film på den, för jag anser det omöjligt att göra det lika bra. Främst för att jag tror att det blir väldigt svårt att få fram det unika berättargreppet från boken, att det är Döden som är vår berättare. Och när jag ser trailern så verkar det vara Liesel (Liesl i boken) som är berättarrösten i filmen.

Bildkälla IMDb
Det är Tyskland, det är krig. Liesel kommer som fosterbarn till familjen Huberman. Med sig har hon sin första stulna bok och fler ska det bli, böcker hon delar med dem omkring henne. Bland annat Max som bor under trappan i familjens hus - juden som hennes fosterföräldrar gömmer.


Som sagt - nej jag tror inte att det går att göra det lika bra som i boken, men jag tror att det ändå kommer bli väldigt bra. 15 november är alltså datumet i USA, vi svenskar ska visst få vänta till 31 januari 2014.

torsdag 29 augusti 2013

Veckans vego - bulgurpanna med halloumi

Herreminje vad vissa ungar kan gnälla över det som serveras. Kan inte påstå att jag var direkt överraskad dock eftersom det - gud förbjude - är varma grönsaker i det här! Hur kan jag? Nåväl, efter att gnällmaskinen äntligen fattat att vi menade allvar med att hon fick ta fil och flingor istället (efter att ha smakat) så kunde vi övriga få äta det här i lugn och ro och vi var i varje fall fyra i familjen som gav maten tummen upp.


Bulgurpanna med halloumi

3 dl bulgur (eller vad det är för portioner på ert paket, i mitt fall var 3 dl samma som 4 portioner)
250 g broccoli
1 rödlök
2 paprikor (gärna i olika färg)
1 burk stora vita bönor
1 vitlöksklyfta
halloumi så det mättar er familj, vi tog två förpackningar à 200 g
salt, svartpeppar
olivolja att steka i

Koka bulguren enligt anvisning på paketet.
Skär broccolin i buketter. Ansa och strimla lök och paprika. Skölj bönorna.
Fräs grönsakerna i olja tillsammans med pressad vitlök. Krydda med 1 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Blanda bulguren och bönorna med grönsakerna.
Skär halloumin i skivor och stek den gyllenbrun i olivolja, går lättast i teflonpanna.
Servera genast, gärna med någon god chutney till.

onsdag 28 augusti 2013

Katter med klös i-Dagens

Awkward posing if you ever saw it.

Outfit: H&M all over. T-shirtklänning med tigermotiv (Divided), vinröda leggins och leopardfläckliga strumpor.
Smink: Nix njet nej no non. Om inte söndersnuten röd näsa räknas som smink.
Nagellack: Goodie bag från Fnug. Underbar färg, inte lika underbar applicering.
Frisyr: Nytvättat, lockigt och all over the place.
Doft: Body oil från Hei poa med Monoïdoft.
Klocka: 20:13
Smycke: Örhängen som jag tycker ser ut som lejonhonorhuvuden, från ett 6-pack örhängen på H&M Divided. Armband med plastpärlor som Lilla E gjort och mina ringar.
Fika: Te och kaka.
Middag: Köttfärssås och spagetti.
Pryl: Pappersnäsduk.
Sysselsättning: Man orkar inte så mycket när man fortfarande inte är frisk (vad faen?!). Så mest dumsurf och glo på "Supernatural" och så har jag varit och klappat på barnens fasters kattunge. Så söt att jag fick hål i tänderna.
Låt: "Survival" av Muse. Fortfarande
Kvällsnöje: Eftersom älskade maken och jag fräser igenom säsong 5 av "True blood" så kanske det blir ännu ett avsnitt där. Eller så dumsurfar jag lite till.
Att tillägga: Jädra kameleontförkylning jag åkt på! Idag - hosta. Har ju varit sjuk en vecka nu. Vill inte mer!

tisdag 27 augusti 2013

Snorigt värre

I torsdags blev jag alltså sjuk och nu är jag trött på att vara det. För jag tycker det är kul att känna doft och smak. Det gör ingenting om man orkar hålla ögonen öppna mer än två timmar på raken heller.
Dessutom har jag fått en sådan där förkylning med omväxlande symptom. Igår hade jag rivjärnsont i halsen, idag har jag en kliande näsa som rinner som en öppen kran.
Men jobbigast av allt är nog att jag hela tiden känner mig så matt och trött. Det är illa när man blir andfådd av att gå uppför trapporna för att ta en dusch liksom.

Så jag har bestämt mig - i morgon är jag frisk!

*peppar peppar*

måndag 26 augusti 2013

Skala banan

Jag trodde jag var på bättringsvägen - jag hade fel. Satan så ont i halsen jag har. Men jag har lärt mig bästa sättet att skala en banan på idag i varje fall.


När jag var liten öppnade jag alltid bananen från toppen genom att köra in nageln och bryta upp den, sedan lärde någon mig att man minsann ska öppna den från skaftet. Vi hade fel båda två, men jag var i varje fall i rätt ände och pillade.

söndag 25 augusti 2013

Soundtrack of my life


Muse - Survival

Race
Life's a race
That I'm gonna win
Yes I'm gonna win
And I'll light the fuse
And I'll never lose
And I choose to survive
(Told you, so I)
Whatever it takes
You won't pull ahead
I'll keep up the pace
And I'll reveal my strenght
To the whole human race
Yes I am prepared
(You were warned and didn't listen)
To stay alive
And I won't forgive
Vengance is mine
And I won't give in
Because I choose to thrive
Yes I'm gonna win

Race
(Told you, so I)
It's a race
That I'm gonna win
Yes I'm gonna win
And I'll light the fuse
And I'll never lose
And I choose to survive
(You were warned and didn't listen)
Whatever it takes
You won't pull ahead
I'll keep up the pace
And I'll reveal my strength
To the whole human race
Yes I'm gonna win

Fight, fight, fight, fight
Win, win, win, win

Yes I'm gonna win


Live London Olympics closing cermony 2012

lördag 24 augusti 2013

Säsongssamanfattning: Supernatural, säsong 4

Det tog ju inte jättelång tid att se den här säsongen heller. Är man sjuk orkar man liksom inte med så mycket mer än att ligga i soffan under en filt och maratonglo på "Supernatural" mellan tupplurarna. Sedan var det en väldigt bra säsong också, och jag hade kunnat rada upp det ena favoritavsnittet efter det andra under den punkten, var väl inget avsnitt jag tyckte var direkt dåligt om jag säger så. 
Den här säsongen får vi bekanta oss med änglarna också, med Castiel (Misha Collins) som vanligaste förekommande dito. Jag klagar inte på den utvecklingen - skönt med lite omväxling till alla demoner. Sedan kan man ju tycka att änglarna och demonerna kunde ha valt ett annat ställe att kriga på än jorden.

Bildkälla Dawning creates
Favoritavsnitt: 4x4 "Metamorphosis". Sam och Dean kommer en människoätande Rugaru på spåren. Innan han har förvandlats så att han fortfarande är en helt vanlig Svensson-kille.
4x5 "Monstermovie". Ett avsnitt som hyllar gamla monsterfilmer? Ja tack.
4x17 "It's a terrible life". I en alternativ verklighet har Sam och Dean aldrig träffats. De arbetar på samma kontor där mystiska självmord börjar inträffa.
4x20 "The rapture". Castiel är tillbaka i himlen och hans mänskliga värd försöker återvända till sin vardag med fru och dotter. Om bara demonerna kunde låta honom vara ifred.

Favoritkaraktär: I vanlig ordning Dean, med Castiel som uppstickare. Var rätt så trött på Sam i den här säsongen.

Favoritpar: Dean och Anna. Kort men rart.

Bäst i säsongen: Castiel. Älskar hans nollställda uttryck och röst. "You should show me some respect". Yiha!

Värst i säsongen: Måste man alltid hålla upp handen sådär när man ska göra något magiskt och kraftfullt? Eftersom man tydligen gör det med tanken - vad sjutton är då den där handgesten till för? Jisses som jag tröttnade på att se den.

Övriga kommentarer: Kan vi ta ett ögonblick och bara tänka på vilken underbar uppenbarelse Misha Collins är? Jesus christ on a stick...
Dessutom - Jensen Ackles hade lite roligt under inspelningarna av avsnitt 4x6 "Yellow fever". Också ett favoritavsnitt förresten. Varsågoda.


fredag 23 augusti 2013

FredagsFilmen: The Mortal Instruments - City of Bones

Veckans FredagsFilm får handla om en av kvällens premiärer, "The mortal instruments - City of bones" (eller "Stad av skuggor" som undertiteln blev på svenska). Den här filmen är baserad på den första i en serie böcker av Cassandra Clare, så det blir inte direkt något pris till den som gissar att det kommer bli en serie filmer också. Jag har inte läst någon av böckerna själv, fast de ligger ganska högt upp på min vill-läsa-lista. Med tanke på att jag känt till den här filmens existens ett bra tag så hade jag kunnat göra något åt det och läst åtminstone första boken, men det har jag alltså inte gjort. Klantigt. Får väl vänta till dvd:n eftersom jag helst läser boken först.
Jag har ungefär ingen aning alls om vad det här handlar om, men nyfiken är jag.

Bildkälla Imp awards
Clary är en helt vanlig tonåring som bor i New York. När hennes mamma försvinner upptäcker hon att hon är den senaste i en linje av Shadowhunters - hälften människa, hälften ängel - som försvarar vår värld mot onda makter som demoner, vampyrer och trollkarlar. Hon ansluter sig till en grupp Shadowhunters och lär sig om sitt ursprung och sitt uppdrag.


torsdag 22 augusti 2013

Jag blev sjuk-Dagens

Poor little bunny...
Outfit: Mysbyxor och randig t-shirt från H&M.
Smink: Tror inte det va.
Nagellack: NP14 från Nordic cap.
Frisyr: Skulle jag inte kalla det, men det är uppslängt i nån sorts knut.
Doft: Skulle inte tro det va.
Klocka: Absolut inte.
Smycke: Ja. Men bara för att jag alltid har på mina förlovnings- och vigselringar.
Fika: Te, kaka och Strepsil.
Middag: Panerad fisk och klyftpotatis med basilikasås. Vågar inte kalla det för fish & chips för då kommer Perny och tar mig i örat.
Pryl: Filt med Union flag-motiv. Perfekt att kura ihop sig under.
Sysselsättning: Kura ihop sig under en filt och maratontitta på "Supernatural". Det blir en sammanfattning till innan veckan är slut.
Låt: Depeche Mode har släppt en live-video till sin låt "Should be higher". En av höjdpunkterna på konserten.
Kvällsnöje: Tycka synd om mig själv.
Att tillägga: Det hjälpte inte att hoppas att jag inte skulle bli sjuk. Faaaaan...

onsdag 21 augusti 2013

Har inte lust att bli sjuk-Dagens

Hallå? Är ni där?
Outfit: Svart byxor och svart linne från H&M, vit kofta från god vän/Lindex.
Smink: BB Creme från Garnier, ögonbrynspenna och blusher från H&M, mascara från L'Oreal.
Nagellack: Newlyweds från H&M.
Frisyr: Nyklippt och flätad lugg.
Doft: Noa från Cacharel.
Klocka: Tissot PR100 i bicolour.
Smycke: Örhängen med pärlor och strasstjärnor, de gamla vanliga armbanden, halsband med nyckel.
Fika: Te och silviakaka.
Middag: Tandorikassler med ugnsrostade grönsaker, sallad och chutney.
Pryl: Uthämtningsavi.
Sysselsättning: Lite skolarbete, pysslat om mina orkidéer, tittat på "Supernatural", varit lite allmänt huslig.
Låt: "Applause" med Lady Gaga. Om inte annat så för att videon är totalt flippat underbar. Och jäklar vad sugen jag blir på att klippa mig kort igen.
Kvällsnöje: Älskade maken och jag är igång med "True blood" igen så vi kör på det.
Att tillägga: Har alltså påbörjat en ny utbildning i måndags, en distansutbildning till kost- och hälsocoach. Spännande och lite läskigt. Och som svar på det vaknade jag med rejält halsont idag. Faaaaaan.....

tisdag 20 augusti 2013

Cheesy bacon bombs

 Häromdagen hade jag det jättetråkigt och satt och slösurfande på internätet. Råkade av en slump snubbla över ett recept på något som lät gott och såg gott ut. Och verkade allmänt hälsovådligt om man ser till hur onyttigt det här säkert är. Skit samma - de här små raringarna är lätta att göra, supergoda och man behöver ju inte äta allihop själv. Även om man vill.
I vanlig ordning har jag gjort om receptet efter eget huvud, men grundprincipen är den samma.


Cheesy bacon bombs (16 st)

1 platta fryst smördeg
1 pkt bacon
16 små bitar ost
olja att fritera i

Kavla ut smördegsplattan på mjölat bakbord, dela den i 16 delar. Dela skivorna i ett baconpaket på mitten, det brukar vara 8 skivor bacon i ett paket. 
Lägg en bit ost på en degbit, rulla ihop så degen täcker osten. Jag använde Västerbottenost, originalreceptet är med mozzarella. Vilken ost som helst som smälter lite och smakar smaskens funkar säkert.
Rulla in varje degkula i en halv baconskiva, fäst med tandpetare.
Hetta upp olja till fritering i en kastrull, 180 grader eller tills en bit vitt bröd snabbt blir gyllene. 
Fritera ett par baconbomber i sänder i oljan. Jag var beredd med ett grytlock här, att skydda mig med eftersom det skvätter ganska rejält när man lägger ner baconbomberna.
Fritera dem gyllenbruna, låt dem rinna av på hushållspapper. Äts varma så osten är så där smält och gooey. 


Försvinner snabbt...

måndag 19 augusti 2013

Veckans vego - gröna plättar med limesmör och fetasallad

Gud vad gott det här var! Tack Buffé för receptet. Och bara för att jag är så snäll så sprider jag receptet, med min egen modifiering med betydligt mindre spenat än i originalreceptet eftersom jag inte tycker om spenat. Här slank det dock ner. 


Limesmör

100g rumsvarmt smör
finrivet skal av 1 lime
1½ msk färskpressad limejuice
1 liten vitlöksklyfta, riven
1 krm chiliflakes
1 krm salt
½ tsk vitpeppar

Blanda alla ingredienser till smöret. Lägg det på ett ark plastfolie och rulla till en korv. Vrid till ändarna på folien och låt smöret stelna i kylen.

Gröna plättar

1 påse färsk babyspenat (65 g)
1 liten gul lök, eller ett par salladslökar
1 grön chilifrukt
13/4 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
1 ägg
1 äggvita
50 g smält smör
½ tsk salt
1 tsk mald spiskummin
1½ dl mjölk

Fräs spenaten i en stekpanna tills den sjunkit ihop helt. Hacka den och ställ åt sidan.
Ansa och strimla löken fint. Dela, kärna ur och finstrimla chilin.
Vispa ihop mjöl, bakpulver, 1 ägg, smält smör, salt, spiskummin och mjölk till en helt slät smet.
Blanda ner spenat, lök och chili.
Vispa äggvitan hårt och vänd försiktigt ner den i smeten.
Stek plättar av smeten, 2 msk per plätt, i olivolja tills de blir gyllenbruna. Lägg över på hushållspapper och håll varmt.

Servera plättarna med limesmöret. Jag gjorde även en sallad med diverse grönsaker och smulad fetaost att servera till.
Smör som blir över kan frysas och sparas till nästa gång. Eller ätas på något som inte är vegetariskt...

När jag åt det här satt jag och tänkte på hur goda de här plättarna skulle vara med lite stekt halloumi till. Prövar jag nästa gång.

söndag 18 augusti 2013

Liten blir stor-Dagens

Fikat...
Outfit: Klänning i svart spets, H&M Divided och vinröda tights, H&M.
Smink: Brynpenna från H&M, blusher från H&M, svart mascara från L'Oreal och det var det.
Nagellack: The Cactus has landed från Cactus' nail polish.
Frisyr: Lockigt.
Doft: Vanilla touch, H&M.
Klocka: 18:25
Smycke: Mina armband och gröna kristaller i öronen.
Fika: Kan ni haja! Kladdkaka med grädde, Silviakaka, chocolatechip cookies och te.
Middag: Tacos. Födelsedagsbarnet bestämmer.
Pryl: Tårtspade.
Sysselsättning: Fira födelsedagsbarn ungefär hela dagen.
Låt: Diverse födelsedagssånger.
Kvällsnöje: Tydligen "Lorax".
Att tillägga: Lilla E fyller 10 år idag. Tvåsiffrigt och jämnt. Hur gick det här till? Min lilla baby är helt plötsligt 10 år och börjar på mellanstadiet i morgon. Tror jag ska fira med en cider faktiskt.

...och jag.

lördag 17 augusti 2013

Baka baka liten kaka-Dagens


Outfit: Lila ärmlös spetsklänning med krage, rea på Rut&Circle (Ruth mfl har visst bytt namn...). Svart kofta herravdelningen på H&M.
Smink: Markerade bryn med brynpenna från H&M och därifrån kommer även blushern i persika och den röda läppennan. Ögonen målade med nudeskugga från Maybelline och så lila mascara från Babor.
Nagellack: Cactus phone home från Cactus' nail polish.
Frisyr: En gnutta hårolja, borstat bakåt och satt i en låg tofs.
Doft: Håroljan kanske. Ingen parfym idag. Känner dock en tydlig mindoft i näsan efter kakbaket. (Se nedan)
Klocka: Endless från cK.
Smycke: Mina armband som ungefär bor på min handled. Lila plastpärlor i öronen.
Fika: Kaffe och provsmaka kaksmet...
Middag: Lasagne! Omnomnom...
Pryl: Förkläde. Bra att ha när man bakar kakor till kalas.
Sysselsättning: Sovmorgon, veckohandla, baka tre olika sorters kaka eftersom vi har tårtkalas imorgon när Lilla E fyller 10 år.
Låt: "Titanium" med David Guetta ft. Sia har jag haft på hjärnan flera dagar nu. Såg en gif-kavalkad på Tumblr och på den vägen är det.
Kvällsnöje: Jag har ju inte sett ett enda avsnitt av "Supernatural" idag så det blir nog - film. Kanske.
Att tillägga: Jag har ont i fötterna! Och jättefina fönster för älskade maken putsade dem medan jag bakade.

fredag 16 augusti 2013

FredagsFilmen: Despicable me

Jag fortsätter väl med animerad film bara för att det är roligt. Jag gillar ju tecknat - det har jag gjort sedan jag var liten och allt tecknat man såg var Kalle Anka på julafton, Hacke Hackspett på Gomorron' Sverige och om man hade tur klämde SVT in Tecknade pärlor då och då. Japp, så gammal är jag.

"Despicable me" har precis fått en uppföljare med det osannolika namnet "Despicable me 2". Jag tror dessutom att det ska göras en film om minionerna, de små gula med hängselbyxor. Man kan ju hoppas. Idag koncentrerar jag mig dock på den första "Despicable me" som fick heta "Dumma mej" på svenska. 

Bildkälla IMDb.
Gru (med röst av Steve Carell som faktiskt fyller år idag) bor i ett idylliskt villaområde. I det svarta huset med en knalldöd trädgård. Bakom denna fasad döljer sig en världens största superskurkar som med sina medhjälpare, minionerna, planerar sin nästa stora kupp - att stjäla månen.
Problem tillstöter dock i form av de föräldralösa flickorna Margo, Edith och Agnes som bestämmer sig för att Gru ska bli deras pappa.


torsdag 15 augusti 2013

Säsongssammanfattning: Supernatural, säsong 3

Ska jag tycka det är en liten aning pinsamt att jag tittat klart på säsong tre av "Supernatural" på mindre än en vecka? För det tycker jag nämligen inte - är det bra så är det och då tar man sig tid att se tre avsnitt om dagen. Den här säsongen är också kortare än de andra, med 16 avsnitt istället för 22. Jag har tagit reda på att det mycket riktigt berodde på manusförfattarstrejken i USA 2008. Alltså borde det ta mig aningen längre tid att se säsong fyra med sedvanliga 22 avsnitt, men man vet ju aldrig. Jag kanske sitter här nästa vecka och knackar ihop en sammanfattning till.
Men nu sammanfattar vi säsong 3.

Bildkälla TV Spy
Favoritavsnitt: 3x1 "The magnificent seven". De sju dödssynderna? Jomen tack då.
3x11 "Mystery spot". Sam hamnar i en tidsloop, likt den i "Groundhog day", där dagen alltid slutar med att Dean dör.
3x16 "No rest for the wicked". Säsongsavslutning och hej i min lilla låda!

Favoritkaraktär: Alltså - jag är ju bra förtjust i Dean, jag är ju det. Men Sam är inte pjoskig han heller, det är bara det att Dean är aningen mindre svårmodig och att han dessutom hade en replik den här säsongen som gjorde att jag var tvungen att pausa ett tag så jag kunde få skratta färdigt.

Favoritpar: Fortfarande inget lovey dovey i den här serien.

Bäst i säsongen: Jag har överlag gillat den här säsongen, bäst hittills faktiskt. Den övergripande storylinen med de frisläppta demonerna och att Dean bara har ett år att leva - love it! Och så gillar jag verkligen att det dykt upp lite kvinnliga karaktärer som gärna slår Dean på käften.

Värst i säsongen: Var det bara demoner den här säsongen? Nästan va? Och nog för att det har varit roligt det med, men jag gillar spöken.

Övriga kommentarer: Det där cliffhangerslutet på säsongen är faktiskt inte roligt vad spännande det är. Jag satt ju och hoppade i soffan! Nästa säsong på en gång - thankyaverymuch.
I mitt tycke är det här bästa säsongen hittills och jag tror minsann att avsnittet "Mystery spot" är bästa avsnittet hittills.
Men nu har jag inte tid med det här längre för jag måste få reda på hur det går. Spännande!

onsdag 14 augusti 2013

Cevapcici

Kommer ni ihåg den där reklamen som gick för några år sedan, med en snobbig dam som vandrade runt i en matbutik med en kundvagn samtidigt som hon pratade i mobiltelefon? Tydligen var det någon som ville ha idéer om vad de skulle laga för middag för reklamen gick ut på att snobbiga damen ryckte åt sig en påse med kryddblandning för cevapcici. Innan dess hade hon hunnit med att ställa frågan: "Har du ankpress?" 
Och gud i lingonskogen vad jag tyckte det var roligt! Ankpress... 
De ser ut så här förresten.

Bildkälla Arga Klara
Men nu var det inte gammal reklam det skulle handla om, även om jag alltid tänker på den de gånger jag står och rullar till små cevapcici här hemma. Mitt recept är säkert så långt ifrån den äkta varan man kan komma, och någon med ursprung från cevapciciländerna sliter säkert sitt hår i förtvivlan över mitt taffliga recept. Men det var det jag hittade en gång för länge sedan när jag googlade efter cevapcicirecept, och det är det jag lagar efter. De slinker ner i varje fall.


Cevapcici

500 gram köttfärs (gärna lamm)
1 äggula
1 finriven gul lök (det blir mest ett mos)
1 tsk sambal oelek
2 pressade vitlöksklyftor
½ tsk salt (eller mer, det beror på hur salt sambalen är - har jag märkt)
1 krm svartpeppar

Blanda allting till en smidig färssmet. Forma små järpar. Stek dem i olja.
Eller pensla dem med grillolja och grilla dem.

Vi serverar dem oftast med klyftpotatis, en god sallad och en sås. Här ovan även med lite smarrig melon.

tisdag 13 augusti 2013

Önska kostar ingenting...

Så många saker, så lite kosing. Men man kan ju alltid drömma. Och önska sig.
Bildkälla
Titta! Världens gosigaste tröja har skaffat en svart kompis! Jag vill verkligen att den kompisen ska flytta hem till mig och hostar jag upp 249 pengar så kan den det. Från H&M så klart.

Bildkälla Styleroom
Drömmer om ett romantiskt skrivbord där jag ska sitta i en skir spetsklänning och skriva brev med min reservoarpenna på parfymerade, tunna pappersark. Eller ja - jag vill ha ett litet skrivbord i antik stil. Gärna vitt och med ett par lådor.

Bildkälla IKEA
Jag kan möjligtvis hysa en viss längtan efter ett toalettbord också. Det har jag gjort sedan jag var ganska ung eftersom jag alltid varit sjukt avis på min kusins toalettbord med uppfällbar spegel. Det här är ju fint och kan extraknäcka som skrivbord också. Så får jag det kan jag stryka punkten ovan från önskelistan. En så kallad bra grej.

Bildkälla Shoe buy

Jag skulle inte ha något emot att ha motsvarande 340 dollar (+ frakt) över heller. Vill extremt mycket jättegärna ha den här väskan i äkta italienskt läder (doften!) från Tony Perotti. Att två av mina favoritgossar bär omkring på den här i en tv-serie  jag gillar kan kanske ha något med saken att göra, men hallå - snygg väska för sjutton gubbar! Ge mig den!
Bildkälla Modcloth
Skor är fina grejer också. Nu har jag egentligen skor så det räcker men nu när jag ändå önskar mig saker kan jag ju önska mig de här som även finns i grått.

Bildkälla Modcloth
När man ändå beställer saker åt mig från Modcloth (för det gör ni väl?) så kan man slänga ner det här äpplehalsbandet i varukorgen också. Gölligt!

Bildkälla The Science Boutique, Etsy
Mer gölliga smycken kan man med lätthet hitta på Etsy, men det här med bilder av månen i sina olika faser är inte bara gölligt utan störtcoolt. Någon dag ska det där pryda min handled - så är det bara.

Bildkälla Flapperdoodle, Etsy
Man hittar så mycket kul på Etsy. Flapperdoodle har hur många fina tryck som helst, och det här med ett citat från Carl Sagan - ja, jag behöver det också.

måndag 12 augusti 2013

Ignorerar mina utslag-Dagens


Outfit: Randig kjol från Monki, svart linne och svart kofta från H&M.
Smink: Brynskugga från Clinique, svart eyeliner från IsaDora, vitglittrig eyeliner från H&M, svart mascara L'Oreal Lash arcitecht, lila mascara (på underfransarna) från Babor, röd läppenna från H&M.
Nagellack: Cactus holo top coat Zirconium över röda NP09 från Nordic cap.
Frisyr: Hoptvinnad inbakning och tofs. Otvättat hårs bästa vän.
Doft: Inte idag.
Klocka: Inte idag.
Smycke: Mina armband och små pärlörhängen med ministrasstjärnor.
Fika: Te och chokladbit.
Middag: Ajvarbiffar med klyftpotatis.
Pryl: Skrubbvantar till potatisen.
Sysselsättning: Tittar på "Supernatural". Såatte...
Låt: "Madness"  med Muse. Jag har äntligen köpt 2nd law så det är kanske inte så konstigt.
Kvällsnöje: Säg det ni. Förslag?
Att tillägga: Jag har alltså fortfarande besvär av allergin efter hårfärgningen. Den är värst i händerna nu och fingrarna är så svullna att jag inte riktigt pallar med att ha mina ringar på mig. Hyn i ansiktet börjar repa sig dock. Tackar jag mandelolja och citrizin för.

söndag 11 augusti 2013

Ågren på besök?

Något jag alltid blir lite trött på så här när skolorna ska börja, semestern tar slut och alldeles särskilt när det är söndag, är det flitiga användandet av ordet "ångest". Man har "ångest" för att gå till sitt jobb och träffa sina kollegor, "ångest" för att gå upp tidigare på morgonen, "ångest" för att man inte kan sitta uppe till halv tre på natten och dricka rosé till lunchen.

Låt oss se vad de skriver om ångest på Wikipedia , shall we:
Ångest är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädslanervositet eller oro, vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara. 
 Samt även:
Ångesten yttrar sig fysiskt på samma sätt som rädsla och oro, med arousaldarrningar, muskelspänningar, påverkat andningsmönster, svettningarpalpitationerblekhet, vidgning av pupillerna,yrsel och svimningskänslor. Dessa kan alltså vara helt normala, men de kan också vara symptom på kroppslig anspänning beroende på t ex stress, och bero på ångest. Under ångesten är personen vaksam, misstänksam och spänd på samma sätt som vid flykt- och kamprespons. Stark eller mycket långvarig ångest kan leda till apati och orkeslöshet, eftersom ångesttillstånd är mycket energikrävande. 

Som någon som är drabbad av de här symptomen, delvis på grund av att jag inte har ett jobb att gå till imorgon, så blir jag ibland lite trött på hur folk bara slänger ur sig att de "har ångest". Över så triviala saker som att gå upp på morgonen, gå till sitt jobb och träffa sina kollegor. För om man mår som beskrivs ovan av att gå till sitt jobb - ja då är mitt tips att söka ett annat jobb. Ungefär precis nu.

Innan du har upplevt riktig ångest, och jag hoppas du slipper det, använd gärna något annat ord för att beskriva att du tycker det ska bli lite trist och jobbigt att gå till jobbet imorgon.

lördag 10 augusti 2013

Säsongssammanfattning: Supernatural, säsong 2

Det tog ju inte så lång tid för mig att klämma säsong två av "Supernatural" direkt. Med tanke på att säsong tre bara har 16 avsnitt, mot vanliga 22 (författarstrejken tro?) så är jag väl redo för nästa sammanfattning om en vecka eller två, om jag får hållas.  För än så länge gillar jag att se vad bröderna Winchester har för sig, om intresset håller i sig alla säsongerna är kanske inte lika säkert.

Bildkälla Fanpop!
Favoritavsnitt: 2x2 "Everybody loves a clown". Här satt jag alltså och höll för ögonen ibland till och med för att jag tyckte det var creepy. Clowner kan vara bra läskig alltså...
2x17 "Heart". Varulvar! Sam och Dean försöker rädda Madison som verkar vara en härjande varulvs nästa offer.
2x20 "What is and what should never be". Dean blir attackerad av en djinn som uppfyller hans innersta önskan. Plötsligt lever han i en värld där deras mamma aldrig dog och där han själv skulle kunna vara lycklig, om det inte vore för de mystiska syner han ser.

Favoritkaraktär: Behåller Dean som favorit den här säsongen. Gillar hur han är så beskyddande mot Sam. Dessutom är han skojfrisk och det gillar jag.

Favoritpar: Dåligt med det i den här serien som sagt, men det var ju inte tråkigt när det hettade till mellan Sam och Madison.

Bäst i säsongen: Mycket referenser till annan popkultur och det gillar jag. Gästspel av Linda Blair ("Excorsisten") bland annat. Men roligast hade jag när de var i Hollywood och var på en rundtur i en studio och hamnad i Stars Hollow från "Gilmore girls". Om ni inte visste det så medverkade Jared Padelecki i den seriens första säsonger. Där spelade han Dean, nu är han Sam.

Värst i säsongen: Vi kan väl nöja oss med att säga att jag har lite annan musiksmak än bröderna Winchester.

Övriga kommentarer: Eftersom jag inte sett allt "Supernatural" än, så hänger jag inte riktigt med på allt som är på bilderna i det här inlägget. Men om man bestämmer sig för att göra ett eget tyg till en klänning för att kunna klä sig "Supernatural"-igt i sin egen stil - ja då är man ett fan. Supersnyggt!

fredag 9 augusti 2013

FredagsFilmen: Kikis expressbud

Jag fortsätter med animerat den här veckan också, men flyttar från Disney Pixar till Japan och Studio Ghibli. Den här filmen är knappast ny, "Kickis expressbud" (Majo no takkyûbin) kom redan 1989, men det är först på senare år som animé, det vill säga japansk tecknad film, slagit stort utanför Asien i allmänhet och Japan i synnerhet. Själv hade jag knappt en aning om dess existens innan Stora J började intressera sig för manga, animé och cosplay. Och nu har ungen dragit ner mig i Ghibli-träsket. Tack och lov.

Bildkälla ReelGood
"Kickis expressbud" handlar om den unga häxan Kiki som flyger hemifrån med sin katt Jiji till en ny stad för att lära sig bli en häxa och komma på vad hon är bra på. Och hon är ganska bra på att leverera saker visar det sig.
På sina uppdrag lär hon känna nya vänner och upplever nya äventyr.

torsdag 8 augusti 2013

På äventyr med Chilipojken

Om en vecka börjar Chilipojken på en ny skola, som ligger en ganska bra bit hemifrån. Det är dags för gossen att börja åka buss helt enkelt.
Idag när Lilla E var på kalas bestämde vi att det var dags att övningsåka med bussen, så man vet ungefär hur lång tid det tar, var man ska gå av och sådana där detaljer. Vi åker inte mycket buss i vår familj, det är mest cykel eller bil så bussresor är ett äventyr i sig.

Resan började "bra" med att Chilipojkens busskort var helt tömt på pengar och jag därför fick betala för både honom och mig. Tydligen kunde man programmera för det, men det visst ju inte jag. Blev däremot rätt så otrevligt upplyst om detta av vår busschaufför (som helt klart inte var en man på glatt humör). Resan började sådär bra alltså. Bättre blev det när sagda busschaufför körde fel. Jajamensan - där vägen för busslinjen svängde körde han rakt fram. Och att göra en u-sväng med en ledbuss är kanske inte att rekommendera, så han fick åka vidare på fel väg tills han kom till rondellen vid sjukhuset och kunde vända. Ett misstag på några kilometer/minuter.
Till en följd av detta släckte han ner bussen, alltså så att skyltarna i taket som upplyser om busshållplatserna slocknade. Och så hamnade vi fel i tidtabellen och hamnade rakt i baken på en annan ledbuss vilket gjorde att vår buss inte riktigt fick plats vid busshållplatserna utan ibland fick stå och vänta på att bussen framför skulle åka iväg. Kul på hjul...

Nu började vi så sakteliga närma oss Chilipojkens blivande skola. Jag hade suttit och lusläst kartan som Länstrafiken har på sin hemsida och kommit fram till att den bästa hållplatsen skulle bli den efter den stora arenan. Således plingade jag när vi passerat busshållplatsen vid den stora arenan. Grejen var ju bara den att den hållplatsen jag hade kollat upp inte längre existerade. Jajamensan - borttagen från busslinjen men inte från kartan som ligger ute på internet! Kan ju tycka att det är ungefär hur dåligt som helst att det inte finns någon hållplats mellan den stora arenan och den där Chilipojken nu ska gå av för att gå samma väg tillbaka som han precis åkt (för det blir närmast så). På väg hem däremot finns det en hållplats precis utanför skolan... Det där med hållplatser ungefär mittemot varandra har visst Länstrafiken i Örebro struntat i just precis där. Hade jag bott i USA hade jag stämt dem - och fått rätt.

Chilipojken och jag var lite trötta på bussar nu och bestämde oss för en promenad in till stan för att äta lunch. Det är inte jättelångt, tar en kvart ungefär. Vi hann halvvägs innan det började regna. Ganska så mycket. Och vi hade bara ett paraply med oss. Som tur är fick vi låna ett inne på Chilipojkens farfars jobb, där vi passade på att hälsa på efter att vi laddat hans busskort. Med 50 kronor istället för de planerade hundra eftersom de inte hade växel på min andra sedel förutom 50-lappen.

Nu var vi hungriga! Dags för den utlovade lunchen på Burger King där Chilipojken hade bespetsat sig på en X-Looong Chili cheese-burgare med tre hamburgare i sig. Döm om hans besvikelse när den inte alls var så värst lååång utan mer som en minibaguett än de 25 centimeter han föreställt sig. På platt och sladdrigt bröd. Han blev mätt i varje fall.
Och sedan åkte vi bussen hem, utan missöden. Och väl hemma drack vi te.

onsdag 7 augusti 2013

Mrs Data dissar

I torsdags färgade jag håret med Olia från Garnier. På lördag förmiddag började det klia på mig. I ansiktet, på halsen, på bröstet, i handflatorna och på fingrarna. Eftersom det är andra gången det händer när jag färgat håret med samma hårfärg så tror jag att det är den som är boven i dramat. Eller så är jag galet övertygad om det.

Med tanke på det så kan jag inte riktigt rekommendera Olia  från Garnier, men ni gör som ni vill.
Personligen är jag mest bara glad över att det idag inte kliat så mycket på mig att jag inte kunnat behärska mig. Att det kommer ta minst två veckor för huden i mitt ansikte att återhämta sig är en annan sak. Just nu lever jag med torra fläckar,  flagande hy och småfinnar i hela plytet samt nässelutslag på händerna. Yay...

Undrar om jag någonsin kommer våga färga håret igen, eller om jag blir vithårig nu. För jag färgar håret av fåfänga. Jag är van att vara brunett.

tisdag 6 augusti 2013

100

Yay! I och med det här inlägget har jag uppdaterat den här bloggen varje dag 100 dagar i rad.

Jag har inte deltagit i någon bloggutmaning utan bara försökt blogga på för att bibehålla intresset under några dunkla månader. Det har funkat ganska så bra måste jag säga och i varje fall jag har haft roligt nästan hela tiden. Bara några enstaka dagar jag har haft svårt att komma på något att skriva om och de inläggen är väl inte de roligaste kanske. Men jag gjorde det! By golly!

Vem vet - jag kanske fortsätter uppdatera bloggen dagligen i fortsättningen också. Bara för att jag kan.

Roliga saker som hänt under dessa 100 dagar är att lilla bloggen fått tvåsiffrigt antal följare (Hej på er!) och att jag har passerat 1200 inlägg totalt. Och så har jag en ny header också - vad tycks?

måndag 5 augusti 2013

"Last night I dreamt I went to Manderley again."

(Rubriken är första meningen i boken - en mycket berömd sådan.)

En bok jag äntligen kan stryka från min "vill läsa"-lista är klassikern "Rebecca" av Daphne du Maurier. I det här fallet började min längtan med att jag sett och älskat filmen i regi av Alfred Hitchcock och på så sätt blev nyfiken på boken filmen är baserad på. Självklart skiljer sig film och bok åt, det var vissa moraliska aspekter i boken som filmbolaget inte riktigt kände att de ville ställa sig bakom. Det blev bra ändå, men annorlunda.

Bildkälla Adlibris
Bokens berättare är den andra Mrs deWinter, vi får aldrig veta vad hon heter mer än det. Efter en kort tids uppvaktning gifter sig vår hjältinna med den äldre Maxim de Winter, vars första fru dog i en seglingsolycka ett drygt år tidigare. Han tar med sig sin nya fru till sitt gods Manderley där hon snabbt kommer på kant med hushållerskan Mrs Danvers. Mrs de Winter känner att hon hela tiden jämförs med Maxims första fru, Rebecca, och att hon i de jämförelserna hela tiden förlorar. Rebeccas ande ligger tungt över Manderley.

I could not believe that I had said the name at last. I waited, wondering what would happen. I had said the name. I had said word Rebecca aloud. It was a tremendous relief. It was as though I had taken a purge and rid myself af an intorable pain. Rebecca. I had said it aloud.

Det är ett lugnt tempo i de här boken. Även i passager med dramatik så känns det vilsamt i själva språket. Det är ordrikt med långa och målande beskrivningar och jag älskar det! Jag valde att läsa den här på engelska av den enkla anledningen att jag inte hittade den på svenska, men med tanke på hur mycket jag tycker språket tillför till den här berättelsen så undrar jag om den hade blivit lika bra på svenska.

Den tappade mig i slutet dock. Det var ett så pass abrupt slut att jag var tvungen att forska reda på om jag hade fått tag på en feltryckt bok, det känns som att det fattades ett kapitel. Det fungerar, men det är plötsligt. Fram till det där slutet var det här en solklar femma för mig men den tappade mig där och mitt betyg blir i stället 4/5.

The peace of Manderley. The quietude and the grace. Whoever lived within its walls, whatever trouble there was and strife, however much uneasiness and pain, no matter what tears were shed, whar sorrows born, the peace of Mandeley could not be broken or the lovelieness destroyed. The flowers that died would bloom agaain another year, the same birds build their nests, the same trees blossom. That old quiet moss smell would linger in the air, and bees would come, and crickets, and herons build their nests in the deep dark woods. The butterflies would dance their merry jig across the lawns, and spiders spin foggy webs, and small startled rabbits who had no business to come trespassing poke their faces through the crowded shrubs. There would be lilac, and honeysuckle still, and the white magnolia buds unfolding slow and tight beneath the dining-room window. No one would ever hurt Manderley. It would lie always in its hollow like an enchanted thing, guarded by the woods, safe, secure, while the sea broke and ran and came again in the little shingle bays below.

söndag 4 augusti 2013

Min nya tatuering

Nu är det snart två veckor jag var iväg och placerade min tredje tatuering på plats. Den första jag gjorde var den lilla fladdermusen som syns på min vänstra axel, Fladdris kallad. Det är inte Batman. Den har med vampyrer att göra, let's leave it at that.

Före...
Jag har länge velat göra en tredje tatuering (eller fler) men har inte riktig tagit mig tid eller råd till det. Det senaste halvåret har min längtan nästan blivit en desperation. Jag har mått ganska dåligt, som ni vet vid det här laget. Jag har därför velat göra något för att påminna mig om att jag lever. Att det finns skönhet i smärta. Jag ville ha ett motiv som var vackert och inspirerande och som symboliserade något. Och så trillade jag in på det här med ett Horus-öga, eller ett Ra-öga. Det är en fornegyptisk symbol för gudomligt beskydd och vaksamhet som ofta använts till skyddsamuletter.

Inspirationen
 Så jag började surfa runt på nätet för att hitta fina bilder på Horusögat och fastnade lite extra för den här. Jag bad dock tatueraren sätta sin egen prägel på den. Den här har ju redan någon annan, samt att det var ju hon som var konstnären.

Inspiration nummer två
 En annan sak jag ville införliva i tatueringen var min mans ögonfärg. (Jag har fått hans tillåtelse att visa den här bilden). Dels för att han är min älskade make, dels för att han varit ett sådant enormt stöd för mig sedan den dag jag träffade honom, dels för att han har de vackraste ögonen jag sett på någon någonsin.

Resultatet
Resultatet blev mitt eget gröna Horusöga i nacken. Jag ser henne inte så bra (jo - det är en hon) men hon ser mig. Och jag tycker att hon är jättefin.

lördag 3 augusti 2013

These are a few of my favourite things


En aluminiumfri deo som låter huden andas och förhindrar dålig lukt? Ja tack! Svettas gör man fortfarande, men svettlukt känner jag ingen. Kostar billigt också. Win win. Kommer från Urtekram.


Hårolja från Moroccan oil. Den bästa tycker jag. Med den bästa doften. Dryg som attan. Fick den i julklapp och har använt en femtedel eller så. På lite mer än ett halvår...


Favoritparfymen som kostar en spottstyver på H&M. La Rive Vanilla touch. Bär den så ofta att vissa ser den som min signaturdoft. Och ja - jag har en ny flaska väntar eftersom den här snart är slut.


Bästa ögonpennan för guldiga dagar heter Czar och kommer från Make Up Store. Så nu vet ni det.


Bästa skuggpaletten för färgglada dagar heter V1 Ultra matt och kommer från Sleek. Så nu vet ni det.


För att slippa att de vackra ögonskuggorna lägger sig i veck använder jag primer. Too faced Shadow insurance är min räddare i nöden.


Bästa bosylotionen hittas på ditt närmsta Apotek. Aco Body hudlotion, oparfymerad så klart. Finns ingen bättre.


Lycka till. Eufora finns inte på svenska marknaden och den här har jag fått tag på via ett utvidgat kontaktnät. Toppen för en kliande skalp eller för att ge benen en liten fuktboost. Love it!


Ny favorit i sminkväskan är denna Lip pen från H&M. Här i nyansen Million dollar lips. Jag kommer skaffa fler nyanser.


Love & toast Lip butter har jag svårt att leva utan. Har dem placerade lite var stans. Min absoluta favorit är den översta - Green tea & mint.

fredag 2 augusti 2013

FredagsFilmen: Monsters university

Jag hade en bra anledning till att jag skrev om "Monsters inc." förra fredagen. Jag ville nämligen skriva om uppföljaren idag eftersom den hade svensk premiär i onsdags. Eller vad man nu ska kalla det när "Monsters university" utspelas innan "Monsters inc.". Prequel heter det på engelska, men finns det något bra namn på svenska? Förföljare?

Bildkälla Derek Winnert
Som namnet antyder utspelar sig "Monsters university" ("Monsters studentliv" på svenska) på den tiden Mike och Sully gick på universitetet. På den tiden var de inte vänner, de tyckte inte ens om varandra. Det här är berättelsen om hur de ändå blev bästa vänner.


torsdag 1 augusti 2013

It's been a long day-Dagens


Outfit: Gul tröja och svart kjol från H&M.
Smink: BB creme från Garnier, persikorosa blusher från H&M, brynskugga från Clinique, nudeögonskugga från Maybelline, gul eyeliner med penna från Nyx och ögonskugga från Sleek, beigerosa läppstift från Glossybox.
Nagellack: Shooting stars från Maybelline Colorama. Fast det var av när bilden togs.
Frisyr: Hoptvinnad inbakning och fläta. Just nu pågår färgning av det.
Doft: Rain från Marc Jacobs.
Klocka: Union flag-Lambrettan.
Smycke: Armbanden jag brukar ha och örhängen som jag reafyndat på Monki för en tjuga.
Fika: Te och kaka. Jagade efter med en chokladcroissant också som Perny "tvingade" i mig.
Middag: Pasta med tomatsås. Marängswiss som efterrätt tack vare Stora J.
Pryl: Ciderburk. Var svettigt att cykla hem idag.
Sysselsättning: Jobbelijobb, spana in sprillans nya tatueringar, hämta ytterst trevligt paket på posten (för vår nya brevlåda har inte direkt väl tilltagen öppning).
Låt: Har på riktigt allvar haft "Naked love" med Adam Lambert på hjärnan idag. Det här börjar ju bli löjligt...
Kvällsnöje: Titta på film med min älskade make.
Att tillägga: Dags att skölja ur min hårfärg nu. Tjing!