söndag 30 september 2012

Tre månader senare

Bildkälla
Har ni suttit som på nålar och undrat hur det gått med mitt motionerande? Stackare. Jag hade planerat att skriva ett uppdateringsinlägg i månaden, men i augusti glömde jag faktiskt bort det. I stället var min plan att skriva ett inlägg när jag hade gjort mina 21 magiska löppass. Jag har precis avslutat det. Det var ju inte riktigt min plan att det skulle ta 3 månader att klämma in 21 löppass, men så kan det gå.

Dagens löppass var det andra i september. Jag har nämligen bollat med benhinneskador, onda fötter och feber i flera veckor. Idag kände jag att det fick vara nog med självömkande och snörade på mig skorna. Det första steget, det ut genom dörren, är alltid det svåraste. Men jag ville verkligen inte ge upp - jag ville ut och känna höstluften i lungorna, känna marken fjädra under fötterna när jag skjuter ifrån från marken, känna den där sköna känslan i hela kroppen efter avslutat pass. Det är faktiskt ganska så underbart att springa. Eller jogga, lunka, gå fort, whatever.

Jag överraskade mig själv idag med att orka springa ett helt varv i vårt lilla spår. Igen. Det är inte riktigt en kilometer långt. Jag tog inte tid men jag gissar att det tog ungefär 6 minuter för mig att springa hela varvet. Hade nämligen planerat att bara springa 3-minutersintervaller idag, men kände att jag hade mer kraft i benen än så, så jag satte iväg. Ungefär halvvägs på varvet var jag när klockan signalerade att det gått tre minuter och då fortsatte jag. Skulle gissa att jag på de 25 minuter jag var ute idag sprang i 12. För tre månader sedan blev jag alltså andfådd av att gå uppför en backe. Det kallar i varje fall jag för framsteg.

Jag har inte bråttom i min löpning, jag ser bara till att passen blir av och att jag orkar. Jag pushar mig inte så hårt att jag tröttnar, men mesar inte heller. Nu har jag klarat hela varvet 3 gånger nämligen och hela varvet ska det förbli. Det gäller att ta sig förbi vissa mentala hinder också.

Efter 21 pass skulle jag ge mig själv en belöning. Funderar på om jag inte förtjänar ett par ordentliga löptights, gärna vinterdonade. För jag tänker inte sluta nu. Aldrig mer.

Så här har mina 21 löppass sett ut. Endomondo är roliga grejer! Man kan ju bli statistiknörd för mindre. Älskar att det står hur många varv runt jorden man motionerat och hur många hamburgare man bränt bort.


OVERALL SUMMARY
Total workouts:21
Total duration:7h:44m:34s
Total distance:58.42 km
  • Trips around the world:0.001
  • Trips to the Moon:0
Average speed:7.55 km/h
Average pace:7m:57s
Calories burned:5147 kcal
  • Burgers burned:9

SöndagsSången: Undisclosed desires - Muse

You may be a sinner but your innocence is mine

lördag 29 september 2012

Departure 2012

Bildkälla
Kanske tycker ni att det är lite synd och trist och tråkigt att jag skriver om den här begivenheten nu när den är slut. För kanske blir ni sugna på att se det själva, och ja - det är ju liksom försent för det. Om ingen av de här små pjäserna åker ut på egen turné vill säga, vilket jag tycker att de gott kunde få göra.

Jag åkte alltså till huvudstaden med mina skolkamrater för att se projektföreställningarna som avgångseleverna på Stockholms Dramatiska Högskola har drömt ihop. Och jag är mer än nöjd med vad jag såg. På bilden ser ni några av framtidens skådespelare och mimare - jag säger det på en gång.

Starkast intryck på mig gjorde pjäserna "Aveldjurens tragedi" med Simon Reithner, "Extranjero" med Karl Linnertorp, "Tro" med Freddy Åsblom och "Jag är gammal, jag är inte död" med Alexandra Lindholm.
Därmed inte sagt att jag såg alla för det gjorde jag inte. Av 23 föreställningar hann jag se 8 och jag antar att jag missade en och annan goding.

Departure gick i år av stapeln för åttonde gången, och jag antar att det kommer en ny version nästa år. Se den om ni har möjlighet. Biljetterna kostar gratis.

Edit 3 oktober
Jag fick en mycket trevlig kommentar på det här inlägget från SDH themselves. Det finns fortfarande chans att se projektföreställningarna och om jag var ni och hade tid och möjlighet skulle jag ta den chansen. De är så galet bra!
Så här ser kommentaren ut i sin helhet.

Hej!
Vad kul att du skriver om vårt Departureprojekt! Alla årets 23 föreställningar kommer även att spelas på Unga Klara i Stockholm ett antal måndagar med start nu i oktober. Håll utkik på Unga Klaras hemsida.

Bästa hälsningar
/ Monica Engdahl
Kommunikationschef på Stockholms dramatiska högskola

fredag 28 september 2012

FredagsFilmen: Getting it right

Randal Kleiser heter en regissör som är mest känd för filmerna "Den blå lagunen" och "Grease". Han har också gjort den här lilla raringen från 1989, "Getting it right" som av någon outgrundlig anledning fick heta "Jag har i varje fall min vespa" på svenska. Blir man sugen på en film med den titeln? Tveksamt.

Lynn Redgrave, Helena Bonham Carter, Jesse Birdsall och Jane Horrocks
Filmen är dock en väldigt rar historia om den blyge Gavin (Birdsall). Han arbetar som frisör, bor hemma hos sina föräldrar, är 31 år och oskuld. Hans vägar korsas av den frispåkiga Lady Minerva Munday (Bonham Carter) som lär honom allt om den platoniska vänskapen, den förmögna Joan (Redgrave) som lär honom om fysisk kärlek. Men hela tiden har han blicken fäst på Jenny (Horrocks) som arbetar som assistent på samma salong som honom. Kanske är det hos henne han kan finna kärleken, få det att bli rätt?

Visst - Gavin har en vespa, men ändå... Den där svenska titeln alltså. Jag sär jag sär.

måndag 24 september 2012

Plejaderna läser Stephen King

Om man har varit någorlunda flitig på att läsa mina inlägg på den här bloggen så vet man vid det här laget att en av mina favoritförfattare heter Stephen King. Jag blev alltså inte ett dugg ledsen och besviken när F valde "Liseys berättelse" som bok. Jag hade i och för sig redan läst den gång, men då på engelska och jag såg det som en bra chans att läsa om boken. Den här gången på svenska för att kunna hänga på i de språkliga diskussionerna som brukar uppstå.


Jag hade med den här boken bland mina boktips i somras, och jag tycker fortfarande att det är en av de bästa Stephen King jag läst. Just så brukar jag säga efter ungefär alla gånger jag läst en av hans böcker, men i det här fallet är det sant. Det är en känsla i den här som jag tycker väldigt mycket om, en sorts kärlek som genomsyrar varje sida. Jag upplevde dock att en del gick förlorat i översättningen. Det prosaiska i originalspårket försvinner liksom. Jag tycker allra bäst om att läsa King på engelska, så enkelt är det.

Det var lite spridda skurar på den här och det som de flesta hade problem med var att den var svår att komma in i. Uppförsbacke talades det om. Och jag tycker inte heller att det är okej att det tar 100 sidor att komma in i en bok, men så tyckte ju inte jag att den här var så svår att komma in i. Å andra sidan är jag en van King-läsare och är van vid hans stil. Är man inte det kan det så klart upplevas som jobbigt. King bryter mot många av de "regler" som finns om hur man "ska" skriva en bok för att behålla läsaren, men det är just det som är hans unikum - hans stil. Och det är den jag gillar.

Boken handlar om Lisey som två år efter sin makes död börjar röja ur hans kontor. Maken Scott var en berömd och prisbelönt författare som hittade stoff till sina romaner i den värld bara han hade tillgång till, en värld som kunde vara både fantastisk och fasansfull. Under arbetet med att rensa kontoret översköljs Lisey av minnen från deras äktenskap, samtidigt som hon blir hotad av en man som vill åt Scotts papper och det uppstår medicinska problem med en av hennes systrar. Alla dessa händelser är nära förknippade även om de vid en första anblick kan verka vitt skilda, och det blir Liseys uppgift att lösa alla ledtrådarna i den bol - skattjakt - som Scott förberedde åt henne redan innan sin död.

Betygen blev ganska höga trots att det förekommit så mycket läsproblem. Lägsta betyget blev 2,5 och de högsta blev 5. Medelbetyget hamnade på det årsbästa 3,8.
Idag var det en deltagare som inte lämnade betyg helt enkelt för att hon inte läst boken. Inte för att hon inte försökt, men det ville sig inte helt enkelt. Och läser man inte får man inte ge betyg! Cirkeln har även förlorat en medlem på grund av tidsbrist. Vi har dock beslutat att vi inte ska fylla den platsen så från och med nu är vi sju i cirkeln. Passar bäst så med tanke på namet, Plejaderna.

Nästa bok blir svensk då vi ger oss i kast med Kajsa Ingemarssons bok "Någonstans inom oss".

söndag 23 september 2012

Hälsat på hos den gröna fén

Igår var jag på återbesök hos den gröna fén. Jag var på mitt livs andra absintprovning med andra ord, även denna gång med föredrag av en god vän (som för övrigt var den som sammanförde mig och älskade maken) och med provsmakning av fyra absinter - en vit och tre gröna.

Bildkälla
Och än en gång känner jag mig lite manad att upplysa min omgivning om denna dryck, eftersom den är så mytomspunnen. "Världens mest missförstådda dryck" som vår expert uttryckte det.

När man berättar för folk att man ska dricka absint så möts man av diverse reaktioner. En är "ja, det har jag druckit - det var jätteäckligt". Ställer man då frågan hur den personen drack sin absint så är svaret i 9,5 fall av 10 att de har shotat det. Eller eldat det. Alla vi som gillar absint drar här en kollektiv suck, för det är ju bara dumheter att shota och/eller elda på absint. Absint har nämligen en hög alkoholhalt på mellan 55 - 72% alkohol. Är man lite clever så fattar man att sådan dryck bör späs. Man ska avnjuta sitt glas absint blandat med vatten. Igår spädde vi våra centiliter så det var 1 del absint till 3 delar vatten. Isvatten är att föredra och allra bäst resultat får man om man använder en absintfontän, som alltså gör det enklare att droppa ner vattnet i glaset. Man häller alltså i vatten från kran i sin absintskvätt. Den blandas med andakt och avnjutes lämpligen på samma sätt.

Det här med att elda den då? För det har jag baske mig sett att de gör i filmer som "From hell" och "Moulin rouge"! Jo, du har ju det. Det är för att Hollywood inte har gjort tillräckligt med research utan gått på idiotin som Uppfanns av en tjeckisk "absint"producent. Om man eldar på alkohol så brinner den. Vad händer om man bränner alkohol? Den bränns bort och absinten smakar inte som den ska. Vad händer om man dricker något som brinner? You do the math.
Om man tittar på gammalt material, från den tiden absint var populärt i Europa, så ser man aldrig någon eld i samband med absint. Socker - ja, vatten - ja. Att man skulle elda på absinten var alltså något en tjeckisk producent kom på för att marknadsföra sin produkt och göra den lite häftig. Alla vi som gillar riktig absint drar återigen en kollektiv suck.

Sen finns det absint och så finns det "absint". Man kan ju tycka att det vore bra om det kunde komma någon sorts bestämmelser om vad en absint ska innehålla och hur den ska tillverkas för att få kallas för absint. Generellt sett kan man säga att de franska och de schweiziska är att föredra och de tjeckiska ska undvikas till vilket pris som helst. En riktig absint består av örter som läggs i sprit och som sedan destilleras. Fulabsint består alldeles för ofta av oljemixer, billig alkohol och färgämnen.

Är din absint bitter i smaken? Då är det inte en absint. En riktig absint är örtig i smaken.
Är det e-nummer i innehållsförteckningen till din absint? Då är det inte en absint. En riktig absint färgas med hjälp av klorofyll, inte karamellfärg.
Är din absint röd? Eller blå? Då ör det inte en absint. En absint är grön eller vit.
Oplaiserar inte din absint när du häller i vattnet? Då är det inte en absint. En riktig absint ska innehålla anis, och det är anisoljorna i absinten som ger den mjölkiga tonen när den fälls ut i vattnet.

Nu ska jag på bokcirkel. Bra det - för jag känner att jag hade kunnat skriva på det här inlägget resten av dagen annars. Frågor ställs lämpligast i kommentarsfältet, så ska vi se om jag kan svara på dem.

SöndagsSången: A little respect - Erasure

Oh baby please give a little respect to me

fredag 21 september 2012

FredagsFilmen: The Shining

Nämen vad säger ni? Lite klassisk skräck kanske? Baserad på en bok av min favoritförfattare Stephen King.   Och när jag säger baserad på så menar jag det verkligen. Vill man ha en noggrannare adaption av boken så rekommenderar jag miniserien som kom 1997 som följer boken mycket bättre. Med det sagt så menar jag såklart inte att Stanley Kubricks adaption på något sätt är dålig. Tvärtom. Nästan galet otäck ibland faktiskt, och fantastiska bildkompositioner och effekter. En skräckfilm som åldrats med värdighet, helt klart. Självklart menar jag Stanley Kubricks film "The Shining" från 1980. Boken heter samma sak på engelska men "Varsel" på svenska.


Jack Torrence (Jack Nicholson) tar jobb som fastighetsskötare på Overlook Hotel under vintersäsongen när hotellet är helt isolerat från omvärlden. Med sig har han sin familj, hustrun Wendy och sonen Danny som är synsk. På hotellet möter han flera personer från hotellets förflutna. Även Jack börjar se spökena som ruvar inne i hotellet och hamnar allt mer i onda krafters våld. 

Denna trailer alltså - känsliga tittare varnas, som det heter.


Är man riktigt entusiastisk, som jag, så kan jag kanske glädja någon med att meddela att Stephen King har skrivit en uppföljare på den här boken som kommer ut i september 2013. Om jag fått mina uppgifter rätt så heter den "Doctor Sleep". I can't wait!

Dessutom fyller Stephen King år idag! 65 stycken närmare bestämt. Happy birthday mr King - thanks for all the wonderful hours of reading.

torsdag 20 september 2012

Förlåt

Jag vet att jag är skittråkig just nu. Man kan väl säga att livet hände lite väl mycket där. Så pass att jag drabbats av feber och utmattningssymptom. Tror kroppen vill säga något till mig. Som att jag ska ta det lite lugnt kanske.

Men jag lovar att det blir FredagsFilm i morgon i varje fall. Ska bara bestämma vilken...

söndag 16 september 2012

SöndagsSången: Miracles - Pet Shop Boys

Miracles happen when you're around

fredag 14 september 2012

Det bästa med...

För ett tag sedan presenterade Seriedrottningen en rolig lek som jag tänkte jag skulle haka på. Man väljer 10 tv-serier man gillar och sedan ska man beskriva varför man gillar dem. Kruxet? Man får bara använda ett enda ord, och man får inte ha samma ord mer än en gång. Skoj va!

Jag har stött och blött med min trötta lilla hjärna om hur jag skulle välja och hur jag skulle motivera, men nu har jag bestämt mig. Tror jag.


Det bästa med...

Star Trek? - Enterprise
Grey's anatomy? - Vänskapen
Once upon a time? - Sagan
Doctor Who? - Tardis
Glee? - Sången
Dexter? - Dödsrummen
The Big Bang Theory? - Gapskratten
How I met your mother? - Barney
Gilmore girls? - Rappheten
Sex and the City? - Kläderna


FredagsFilmen: (500) Days of Summer

Pojke möter flicka. Pojke blir förälskad. Flicka blir det inte. 
Ja, lite förenklat kan man korta ner handlingen i den här filmen till de korta meningarna. 


"(500) Days of Summer" är ingen kärlekshistoria, men det är en historia om kärlek. När Tom (Joseph Gordon-Levitt) träffar Summer (Zooey Dechanel) är det kärlek vid första ögonkastet - från hans sida. Han vet ganska snart att det är henne han vill spendera resten av sitt liv med. Hon däremot tror inte på förhållanden eller ens på kärlek, ändå blir de ganska snart mer än bara vänner.
När så Summer avslutar förhållandet blir Tom förkrossad. Det här är hans upplevelse av de 500 dagar han spenderar med Summer.


Varför 500 är inom parentes? Jo, för siffrorna inom parentesen är ett räkneverk. Ibland är vi mitt i förhållandet, ibland i början, ibland är det redan över. Kan vara lite förvirrande ibland, så det gäller att hänga med. 

torsdag 13 september 2012

Alltså...

Jag är så trött. Jag har dyngont i benen och fötterna och jag bröt en nagel idag. Inte anade jag att det skulle vara så fysiskt jobbigt att sluta söka jobb och börja utbilda mig.

Men det är det fanimej värt. Vartenda litet aj...

tisdag 11 september 2012

Tre tomma x 2

Två inlägg i ett - på ett ungefär. Idag har jag nämligen två olika Tre tomma att bjuda på. Helt enkelt för att jag varit för lat/glömsk för att blogga upp den gamla tretommingen innan jag lyckats göra en ny. Med andra ord kommer här 6 olika pryttlar som alla går i plaståtervinningen.


De första tre produkterna att bli tömda var:

Nivea powerfruit Relax. Helt okej duschtvål men inget exeptionellt. Löddrar bra, rengör bra, funkar till hela familjen och torkar inte ut huden. Gillar - men inte så att jag skulle leta speciellt efter den nästa gång det är dags att köpa duschtvål. Vann den i våras i en tävling hos Lipgloss Bitch.
Betyg 3/5.

I den lilla genomskinliga flaskan fanns det ett prov på en ansiktsrengöring från Mario Badescu som jag fick när jag beställde annat från Eleven. Man får alltid med produktprover därifrån när man beställer om man inte aktivt väljer bort dem.
Enzyme Cleansing gel var dock inget för mig. Jag har problem med att huden blir så befriad från sina naturliga fetter att det gnisslar om den. Jag har liksom känslig hy... Det var fram med återfuktande kräm direkt efter att jag tvättat mig med den. För andra kanske den är superbra men på mig var den bara jobbig.
Betyg 1/5.

Att det var just ögonkrämsduon från Cliniderms Age Correct som tog slut först var kanske inte så konstigt. Dn var ju helt omöjlig att dosera i lagom mängd. På sluttampen fick man dessutom ta i så pass att jag vid ett eller annat tillfälle sköt iväg krämen så hårt att den hamnade på väggen istället för på fingret. Jag har redan recenserat den en gång.
Betyg 2/5 om jag räknar in förpackningen i betyget. Annars 5/5.


Och så de andra tre som nu är slut:

Depends blå nagellacksremover supersnabb är stapelvara här hemma. Bästa och snabbaste på alla glitterlack bland annat - och de är ju en pain in the ass att ta bort.
Betyg 5/5.

I senaste Glossyboxen fick jag detta prov på bodylotion från Weleda. Sea buckthorne luktade dock lite väl starkt för min smak. Eller som Lilla E uttrycke det: "Nääääej mamma - min näsa tycker inte om den!" Förutom doften var den dock trevlig att smörja sig med, sjönk in i huden snabbt och var dryg.
Betyg 3/5

En annan bodylotion som jag pumpat sista droppen är är favoriten Coconut & Lime från H&M. Älskar hur den sjunker in i huden snabbt, älskar doften, älskar att den är lättdoserad. Gillar inte att den inte håller fukten sådär jättebra och att jag inte hittade den igen.
Betyg 4/5

Har kanske lite som är på upphällningen nu, så det dröjer nog inte länge till nästa gång. Om jag inte blir lat igen glömmer.

söndag 9 september 2012

En galen vecka når sitt slut

Herrejössesamalia och hela släkten! Den senaste veckan har jag haft så fullt upp att jag knappt har hunnit känna efter hur jag mår. Det visar sig att jag mår finfint, men är lite trött. Jag har knappt hunnit med att blogga alls - vilket jag tyckt varit oerhört tråkigt. Eftersom jag har mer trafik på nagelbloggen valde jag att lägga mesta energin där och det har ju knappt varit så jag hunnit med de planerade inläggen här, FredagsFilmen och SöndagsSången. Men nu känner jag att jag är ifatt. Vill ni veta vad jag gjort i veckan? Vare sig ni vill eller inte så tänker jag berätta det.


  • Måndag: Skola såklart. Vi jobbar mycket med improvisationer just nu, som är svårt och jobbigt och inte jättekul. På eftermiddagen/kvällen skulle Lilla E på kör och jag på Odd Fellow (Rebeckorna) och sedan var den dagen slut. Häpp!
  • Tisdag: Skola såklart. Vi fortsatte jobba med improvisationer. På kvällen skulle Lilla E på simskola och jag blev tvångskommenderad att följa med för att vara sällis i omklädningsrummet. Det slutade med att jag var skitsur för att jag var trött, men Lilla E hade roligt i varje fall. Så var den dagen slut. Häpp!
  • Onsdag: Skola såklart. Gissa vad vi jobbade med? Gissa om jag tyckte det var kul eller besvärande? Just det - det sista alternativet. Tungrott kan man säga. Ledig eftermiddag och kväll som jag spenderade med att slösurfa på grund av trött. Häpp!
  • Torsdag: Skola såklart. Improvisationer på förmiddagen och förberedelser för ett särskilt evenemang efter lunch. På kvällen ledde jag yogapass och så tittade jag på "Once upon a time" med familjen. Sängen var väldigt trevlig efteråt. Häpp!
  • Fredag: I skolan men kanske inte så mycket skolarbete direkt. Lokalerna som skolan är inhysta i hade stor nyinvigning efter omfattande renoveringar. Det är ett stort kulturcentrum med bibliotek, café, fritids, mötesplats och så min skola. Spenderade förmiddagen med att hjälpa till att blåsa upp ungefär 300 heliumballonger, knyta dem och sätta band i dem. Sedan släppte vi iväg dem när bandet klipptes. De som inte vissa ungsatar hann inhalera. Sedan blev jag sittande med ansiktsmålning ett flertal timmar. Fråga inte hur många tweens jag fick skriva Justin Bieber på för jag tappade räkningen. Och tron på vår framtid. Fick gå ifrån invigningen i förtid (höll på till åtta på kvällen) eftersom älskade maken skulle på Odd Fellow. Hade fredagsmys med barnen. Och så var den dagen slut. Häpp!
  • Lördag: Varannan lördag hjälper jag min svärfar med en grej - det här var en sådan lördag. När det var klart åkte vi och veckohandlade. Bland annat slank det med en hårfärg till mig så numera är jag rödhårig. Hajar till varje gång jag ser min spegelbild. Ovant men snyggt. Lördagsmys med barnen för att vi kan. Åt ostfondue, drack vitt vin och tittade på den film som ligger bra till att bli FredagsFilm nästa vecka. Även den dagen tog slut. Häpp!
  • Söndag: eller idag. Har inte haft någonting planerat. Hur skönt? Väldigt. Långfrukost. Äntligen ett löppass igen (ett inlägg för sig - kommer snart). Formel 1 på Monza som vanns av min ofavorit Hamilton. Blä! Vi hann även med att sortera, tvätta och hänga all tvätt från den gångna veckan. Som att ha tvättstugetid ungefär - effektivt. Barnen på lekdate hos bästisarna så jag och maken åkte till köpcentret och shoppade loss. Och ja - jag hade med mig nagellack hem... Till kvällsmat porterstek. Ännu en anledning till att aldrig bli vegetarian för fy bubblan vad det är gott!
Här har det legat porterstek. Efter att bilden togs slickade jag tallriken. Så gott är det.
Summa sumarum - jobbig vecka men attans så roligt jag har haft!

SöndagsSången: She's got you high - Mumm-ra

You can't deny you want a happy ending


(Möjligen att ni blir ivägskickade till YouTube. Är det värt - bra video.)

fredag 7 september 2012

FredagsFilmen: Little Big Man

Det här är en liten filmpärla minsann! "Little big man" (1970) är något av en "Forrest Gump" fast den här kom först och utspelar sig i USA under den tid som ofta kallas Vilda Västern.

Filmen är en mans berättelse om sitt liv. Jack Crabb är 121 år gammal när filmen börjar, och en forskare ber honom berätta om sitt liv. Han minns då tillbaka när han tillfångatogs av och uppfostrades av indianer, blev revolverman, såg sin hustru mördas och blev vägvisare till general Custer. Enligt honom själv är han den ende överlevande från slaget vid Little Big Horn. Frågan är väl om han verkligen är den hjälte han säger sig vara eller om han är en lögnare utan dess like.



I rollen som Jack Crabb ser vi Dustin Hoffman i en av sina bästa rollprestaioner, om ni frågar mig. Det här är en film som är rolig, tragisk, fantastiskt idérik och som ger oss en inblick i amerikansk historia. Nog för att det finns många westerns där ute, men den här spelar i en liga helt för sig själv.

När jag satt och letade efter en bra bild till den visade det sig att älskade maken aldrig sett den då han undrade vad det är för film. Ger mig ännu en anledning att se den igen. Tackar jag för.

tisdag 4 september 2012

Det handlar om mig!

Känner mig tråkig, trött och oinspirerad. Kör på en lista jag hittat hos Katta Kvack och Karins Konstgrepp. Hederligt stulen med andra ord.

"Arkivbild"

Vad har du på dig?
Mörkgrå tunika, trosor, bh, lila klocka och hårsnodd.

Hur mår du?
Lite trött och snart fri från en envis förkylning med matt-i-kroppen-syndrom. Hoppas jag.

Vad önskar du just nu?
Frid i sinnet.

Vad har du ätit idag?
Salamisallad till lunch, kyckling Korma med ris till kvällsmat.

Vad ska du göra ikväll?
Det är kväll just nu. Efter det här ska jag lägga mig.

Vad ska du göra i morgon?
Skola. Hoppas jag ska jogga. Funderar på att baka. Enda "lediga" eftermiddagen den här veckan.

Vem saknar du?
Min vän H. Så nära men ändå långt borta.

Senaste köp?
Fika. Te och dammsugare för en tia.

Vad skrattade du senast åt?
Har skrattat som f*n i skolan idag. Som varje dag. Minns inte åt vad dock. Helheten kanske.

Vad grät du senast åt?
Igår när jag fick veta att en snäll människa snart inte finns hos oss längre.

Vem sov du senast med?
Älskade maken.

Vad läser du just nu? 
"Liseys berättelse" av Stephen King. Igen. För det är den värd. Och så är den läsecirkelbok.

Senast sedda film?
I sin helhet "Underworld: Evolution". Delar av "Marley och jag".

Vilken svordom använder du mest?
Alla. Fast kanske lite överslag åt fan. Eller så hittar jag på något själv - funkar fint det med.

Vem var den som senast ringde dig?
Perny.

Har du dejtat någon av en annan religion?
Inte vad jag vet.

Senast 3 inkomna sms?
Annars då? Allt bra?
Vill också gosa. Älskar dig.
Det var tanken.

Vad stod det i ditt senast skickade sms?
Jorå. Har varit lite förkyld men det ger sig.

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Engelska.

Vilken är din favoritlukt?
Nybakat.

Vad är du rädd för?
Fanatism.

En person du tycker är snygg.
Får jag bara välja en väljer jag älskade maken. För att han är det. Efter snart 14 år tillsammans är jag fortfarande tokkär i honom! Underbar känsla.

Blir du lätt svartsjuk?
Ja. Eftersom jag tror att alla andra också blir tokkära i min älskade make hela tiden. Fast jag börja bli bättre på det där nu. Så sakteliga...

Din favoritkaraktär ur en serie?
Data från Star Trek: Next Generation. Doktorn från Doctor Who.

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Min dator muppar ur av FB-chatten så jag har den inte på.

Vilket språk hade du velat lära dig?
Franska. Försökte 5 skolår också, men det gick ju tydligen sådär.

Vad för sorts killar faller du för?
Sådana med vackra leenden, kortklippta nackar och glittriga ögon som är smarta och snälla. Älskade maken alltså.

Vart vill du åka just nu?
Längtar ständigt till Italien och England.

Vad önskar du dig i födelsedagspresent?
Det är ett bra tag dit alltså.... Säkert någon film eller bok. Och absolut snälla barn!

söndag 2 september 2012

SöndagsSången: People are people - Depeche Mode

I can't understand what makes a man hate another man
Help me understand

lördag 1 september 2012

Glossybox augusti aka "Den Stora Besvikelsen"

Igåt trotsade jag min feber och cyklade bort till utlämningsstället för att hämta ut min efterlängtade Glossybox. Och hur besviken blev jag? Väldigt. Min box innehöll det här:



  • Byebra brösttejp. Provförpackning. Full size ca 249:-/4 set brösttejp + 8 nipplecovers.
  • Jelly Pong Pong lip frosting. Full size värde 125:-/15 ml.
  • Weleda Sea Buckthorne body lotion. Provförpackning. Full size ca 199:-/200 ml.
  • Max Factor Facefinity all day flawless 3 in 1 foundation. Lanseras i slutet av september. Full size värde 160:-/25 ml.
  • Glossybox lipstick. Fullsize. Värde okänt.
Var ska jag börja? Vi börjar med det jag tycker är bra. Det går fort. 
Weledalotionen luktar lite citrusaktigt och det ska bli kul att prova den.
Läppstiftet från Glossybox themselves är jättefint och helt klart bästa produkten i månadens låda.
Lip frostingen från Jelly Pong Pong, eller läppglanset som jag skulle säga, är fint men vilken usel förpackning. Ingen applikator utan bara en vanlig klämtub med ett vanligt hål som är alldeles för stort och minsta lilla gör att man får produkt som räcker till mig, döttrarna och grannfrun. 

Och så det som jag tycker är rent ut sagt dåligt.
Brösttejp? Nämen varför? När i hela friden ska jag använda det? Betvivlar kraftigt att de funkar på mig och mina urammade tuttar. Men jag kan ha fel. Får väl spara dem i en låda tills nästa gång jag ska på bröllop eller  något. Vilket lär dröja.
Alltså - en liten sekund där var jag jätteglad för den här foundationen från Max Factor. Sedan såg jag vilken färg det har. Jag har fått nyansen Bronze 80 att testa. Alla som känner mig ligger och garvar läppen av sig just nu eftersom de vet hur blek jag är. Jag solar aldrig. Jag får sol på mig, men jag solar icke. Men i produktinformationen svamlar de återigen om min solkyssta hy, som jag alltså inte har. Särskilt inte efter den här sommaren. (Solkysst förresten - hur fult är inte det ordet? Endast lätt brännskadad, är väl en mer sanningsenlig beskrivning av det tillståndet.)  Dessutom är krämen gul och det är inte jag. Helt fel färg med andra ord och jag kan inte testa den här produkten utan att se ut som om jag doppat huvudet i en burk skokräm. Synd - för det jag läser om den verkar vara jättebra.

Det här var den sista lådan i min tremånadersprenumeration. Kommer jag fortsätta? Hell to the yes! För även om just den här lådan gjorde mig besviken så gillar jag konceptet och jag har fått en hel del jättebra produkter i mina lådor.

Mrs Data testar en av månadens produkter. Gissa vilken.