Majfavoriter

Va? Är maj redan slut? Vad hände?  Bara jag som upplevde att det liksom bara rasslade till och så var den här månaden slut?
Jag hade någon sorts tidsoptimistisk grej på gång så länge att jag fick aningen av panik när jag insåg att jag inte hade någon födelsedagspresent till älskade maken - fyra dagar innan dagen. Inte ens någon planerad. Jag som brukar vara så väl förberedd, men inte den här gången tydligen. Kände mig som världens sämsta fru, men det löste sig i elfte timmen. Och jag har fått pussar, så jag tror att han fortfarande gillar mig...

Andra favoriter, förutom älskade maken, kommer här.

Bild tagen av Lilla E. Stockholm 6 maj 2017

Bok: Boken jag läste ut igår är även denna månads bästa bok. "En saga om tidens väsen" av Ruth Ozeki har jag läst för bokcirkelns räkning så jag kommer inte säga mer än så just nu. Vi har ju inte träffats än. Men det var ett ypperligt val och jag förstod ganska bums att jag skulle älska den här boken. Det gjorde jag också.

Fic: "Oh my darling, won't you stand by me?" av PoorWendy. Helt plötsligt var det bara en ny del av en älskad serie om Arthur och Eames i inlådan. Jag kastade mig över den. Milt uttryckt.

Film: Ja! Det hände! "Alien Covenant" blev maj månads bio-rulle. Ska se om det betyder att jag är på G igen med bio-kvällar, eller om nästa film-på-bio blir i december med nästa Star Wars-rulle. Det kommer dock en del filmer jag sett fram emot de närmsta månaderna, så håll tummarna!

Tv-program: Säsong 3 av "SKAM" satte verkligen min värld i gungning hörrni. Inte sedan "Queer as Folk" har jag känt mig så här besatt, och ni som var med då minns kanske att jag var BESATT!

Kläder: Lystring! Jag har blottat mina lättmjölksfärgade ben i shorts! För det har varit varmt. Annars är fortfarande pyjamas det bästa plagget. Vill ha pyjamas 24/7.

Nagellack: Jodå. Det blir Parisienne från H&M Beauty. Och In Robe and Crown från A England, för jag kan inte välja mellan de två.

Upptäckt: Tant börjar bli gammal. Inte nog med att jag inte riktigt orkar partaja som förr längre - jag klarar inte riktigt av alkohol längre. Kan ha och göra med att jag allmänt försöker inta mer hälsosam mat och dryck och när jag tar ett glas för mycket så blir det för mycket. Kan ha och göra med att min toleransnivå sjunkit. Hur som haver känner jag att jag har en anpassningsperiod framför mig. Måste verkligen bli bättre på den där känna-efter-när-det-räcker-grejen. Och sedan stanna där. Det är nog det som är svårast.

Extra speciell rolighet: Depeche Mode på Friends arena, 5 maj 2017. Den som trodde något annat trodde fel.

Mitt eget favoritinlägg: Bröllopsdag.

Säsongssammanfattning: The Flash, säsong 3

Som vanligt är det spoilervarning på säsongssammanfattningarna.

Ännu en serie färdigtittad på för denna säsong. Den tredje säsongen av "The Flash" kan även vara den sista för mig. Jag känner att det är ganska mycket omtugg och stamp på stället, och jag har svårt att bevara intresset. Möjligen att jag spanar in något avsnitt i början av säsong 4, för en sådan är det klart för, men just precis nu känner jag mig klar med Barry Allen och kompani.

Bildkälla Den of geek

Favoritavsnitt: 3x17 "Duet" Barry och Supergirl/Kara har blivit skickade in i en värld där allt är en musikal. Music Meister (gästroll av Darren Criss) anser att de har en hjärtats läxa att lära sig.
3x22 "Infantino Street" Barry försöker desperat rädda Iris från att bli dödad av Savitar.

Favoritkaraktär: Jag är ju förtjust i Cisco, så är det. Och H.R. Och Julian. Inte direkt huvudkaraktärerna, nej...

Favoritpar: Pass. Jag tillhör Team Inte-förtjust-i-Barry-och-Iris.

Bäst i säsongen: Att Tom Feltons karaktär Julian visade sig vara inte en onding. Trots allt. Var rädd för att han skulle bli typecastad på grund av Draco Malfoy, men så var icke fallet. Om han är kvar till säsong fyra så kaaaaanske jag tittar vidare.

Värst i säsongen: Att det var så långtråkigt.

Övriga kommentarer: Är det elakt av mig att jag nästan var lite glad över att Iris dog? Även om det nu visade sig att det inte var hon utan H.R. Blev faktiskt ledsnare över hans sorti än vad jag blev när jag trodde att det var Iris som strök med...

Tre tomma no. 32

Vän av ordning tycker kanske att det här är fem tomma förpackningar, och vän av ordning har i så fall rätt. Det är bara det att tre av dem hade ungefär samma innehåll, så jag kör dem på ett bräde.
Ansiktstema den här gången.

Serum Masq+. Serummask Upload, Relax, Glow. Även jag har hakat på den där trenden med arkmasker. Mina hittade jag dock på den lokala Ica Maxin, och de är väl ärligt talat "sådär" upphetsande. Faktiskt känner jag ingen direkt skillnad på dem, och då ska ändå en av dem vara uppiggande och en lugnande. Jag tycker däremot att det varit rätt så trevliga, och värda sin lilla peng. Jag har känt mig rejält återfuktad efteråt, och det finns så pass mycket serum i masken att det ligger kvar lite i förpackningen att smeta över halsen - eller älskade maken.
Passformen var sisådär. De är väldigt runda och ögonhålen känns väldigt små, nästan så man får in masken i ögonen. Vissa av de problemen avhjälps om man klipper upp arket mellan ögonen, så att man får en öppning över näsroten.
Kommer jag köpa igen? Troligen. Men jag har sett så många andra som jag hellre vill pröva.
Plaståtervinning.
Betyg 3/5 på alla tre.

Naobay. Moisturizing peeling. Den här är jag ledsen på riktigt över att den är slut. Helt underbar fruktdoftande ansiktspeeling med naturliga peelingkorn av skal från nån nöt eller så. Minns inte vad det stod i produktbladet när jag fick med den i en Glossybox way back when. Jag har snålat rejält med den eftersom jag tycker så mycket om den, men nu är den slut.
Plaståtervinning på tuben. Korken är i trä och hamnar i det brännbara avfallet.
Betyg 5/5

Kicks. Ready, set glow! Vitamin C. Day fluid. Den här lilla godbiten är inte bara dryg som få, utan innehåller solskyddsfaktor i spf25. Min go to varje dag sedan jag hittade den förra året. Jag har såklart redan en ny flaska på badrumshyllan.
Plaståtervinning.
Betyg 5/5

Månadens manikyrer - maj

Maj månads sista söndag har inte bara på agendan att vara Mors Dag. Det är dessutom älskade makens födelsedag. Hipp hurra!
Plus att jag tänker visa upp månadens lack, eftersom jag gör det sista söndagen i månaden. Så är det bara.

Den här omgången får ni även se vad jag till slut valde som Valborgs-lack. Något eldigt, såklart.

Channing från Zoya blev mitt val som Valborgslack. Ett eldigt orange skimmerlack som visar hintar åt det bruna hållet, alltid med ett gyllene skimmer. Jag har blivit bättre på att återanvända mina gamla godbitar i samlingen sedan jag slutade lackblogga, och det är jag glad för. För en sådan här skönhet ska väl inte bara bli stående, utan användas också.

I maj drog Sminkan & Emma igång Holofredag igen, i varje fall över sommaren. Eftersom man kan delta via Instagram, med hashtaggen #holofredag17, så gör jag det.
Första fredagen var jag på konsert på Friends arena och valde att bära det Depece Mode-vänliga lacket (älskade makens ord) In robe and crown från A England. Mörkaste vinrödlila med betydligt mer linjär holo än vad det ser ut som här.

Ännu ett lack som stått nästan bortglömt i samlingen är Lonesome George från Cirque. Så det var ju tur att jag ville ha grönt holo en dag, och letade fram det.

Och Nimbus! Så himla vackert! Det går inte riktigt att göra vita holo-lack, eftersom holot alltid är lite gråtonat, men det här är nog så nära man kan komma. Smitten Polish heter numera Dreamland Laquer. Tyvärr finns inte Nimbus kvar i sortimentet, men ibland återupplivas en gammal goding från Smitten-dagarna, så det är värt att hålla utkik.

Fram tills för några dagar sedan fanns i varje fall Tainted från Darling Diva Polish i deras webbutik. Det här lacket köpte jag enbart för att det tillhörde en Teen Wolf-kollektion. På swatchbilderna såg det mest bara tråkblått ut, så döm om min förvåning när det visade sig gömma en massa holo. Det blev kollektionens favorit. Surprise!

Jag har köpt massor av lack från H&M Beauty den sista tiden, men jag har försökt lägga band på mig och inte bära bara H&M-lack hela tiden. Ett av dem jag tyck mycket om är Drop the mic. En sådan där ljuvlig rosa med skimmer åt det blå hållet. Inte värst unikt men snyggt och lättlackat.

Jag blev inte lika förtjust i So there. Snygg rosa färg som jag upplevde som väldigt bärig i tonen, men det var jobbigt att måla med. Segt och lite kladdigt. Syns på mina nagelband.

Satin Sister från Essie är i vissa ljus en mörk teal, i andra en väldigt mörk grön. Min bild visar mest upp tealet, men på riktigt upplevde jag det nog allra mest som grönt.

Jag trodde att Kerry Blossom från OPI skulle bli en ny favorit värdig Casino Royale, CR är fortfarande ohotad favvo dock. Nyansskillnaden är liten mellan CR och KB, men ändå - Casino Royale är bättre på alla sätt och vis. Och det är inte bara Bond-fantasten i mig som talar. Säger vi.

Ännu en gammal favorit ur gömmarna. Valley of the Ashes från Pahlish tyckte jag däremot var snyggare förr. Då var det en grå bas med glassflecks som skiftade i lila och grönt, nu var det som att det gröna hade tagit över. Jag såg det där lila skiftet bara ibland i ganska extrema vinklar. Mest upplevde jag det som en gråtonad sjöskumsgrön. Och det är ju snyggt det med, men inte sådär vrålsnyggt som jag mindes det.

Dagens lack är detta, valt av älskade maken. Han gillar när jag har röda naglar och har jag ett sådant i lådan blir det ofta det han väljer när jag ber honom. Han fyller som sagt var år idag, och då var det självklart att valet var hans.
Parisienne från H&M Beauty var ett alldeles förträffligt val av honom. Självklart har jag röda krämlack så det dräller om dem, jag får liksom aldrig nog av dem, men det här klappade allt hjärtat till lite extra för. Parisienne har en lite orangetonad nyans, och jag upplever det som väldigt klarrött. Dessutom en dröm att lacka med och man kan nog till och med komma undan med ett lager. Det här är dock två och topplack.

Det finns chans att Parisienne får visa upp sig igen på onsdag. Vi får se.

"Deadlocked" av Charlaine Harris

Eftersom jag stundtals är envis som en fastspikad åsna, så är det svårt för mig att sluta läsa en bokserie som jag har påbörjat, även om serien i sig tappat fart rätt så rejält. "Deadlocked" är del 12 i Charlaine Harris serie om Sookie Stackhouse. Också den näst sista, så snart är jag äntligen klar med hela serien.

Bildkälla Goodreads

Vampyrkungen av Louisiana är på besök i Shreveport. Eftersom han misstänker att Eric har något att göra med vampyren Victors försvinnande är stämningen lätt spänd. Inte ett bra tillfälle att en död kvinnokropp hittas på Erics gräsmatta med andra ord. Särskilt inte som den döda kvinnan precis donerat blod till Eric...
Sookie försöker komma tillrätta med det mysteriet, samt egna bekymmer kring sina fe-släktingar och det magiska föremål hon har i sin ägo. Dessutom knakar hennes förhållande med Eric i fogarna, då en vampyrdrottning har bestämt sig för att hon vill ha Eric som sin man. Det är kaos ungefär som vanligt alltså.

Del 12 lider ganska så rejält av transportsträckesyndromet. Den känns som en utfyllnad. Visst händer det saker, en hel del till och med, men de händer i så små skvättar att de nästan försvinner under radarn. Boken känns mer som ett sätt att avsluta för vissa karaktärer och fastare förankra andra. Allt i boken är inte dåligt, men mitt samlade intryck av boken är att den är ganska långtråkig.

Mitt betyg blev den här gången 2/5, och så hoppas jag att nästa bok - den sista - ska göra målet värt resan.