torsdag 28 augusti 2025

#shelfie (igen)

Det är snart fem år sedan jag senast visade bokhyllorna i mitt hembibliotek, och sedan dess har det hänt grejer!
Bland annat har alla barn flyttat ut, och vi har gjort om deras gamla rum till gästrum och hemmakontor, och de rummen har fått egna hyllor dit en hel del böcker från "mina" hyllor hamnat, bland annat älskade makens alla seriealbum. Och så hade vi en översvämning i källaren som tyvärr tog med sig massa böcker som förvarades på extrahyllorna där nere, så det blev plats för ännu mer böcker. Så där att det var lite jobbigt att ta tag i att möblera om i mina hyllplan, men till slut gjorde jag det. Nu har jag levt med de här hyllorna ett tag också, och jag är nästan helt nöjd. En eller ett par saker som skaver lite, men det tar vi när vi kommer dit. 
Mycket att titta på, så vi sätter igång.


Jag kommer dela upp varje hylla i två bilder, bara för att det blev enklast så för mig. 
Det var i den här första hyllan som älskade maken hade merparten av sina böcker sist, vilket betydde att jag nästan fick en helt tom hylla att börja ställa in böcker i.
På det översta hyllplanet stoltserar mina vita klassikerpocket från Sjösala förlag, som jag lite halvhjärtat samlar på. Här får de samsas med en lampräv (som jag behöver ladda) och en räv som förut var del av ett smycketräd, men numera bara är.
Hyllan under är min James Bond-hylla. Förutom Ian Flemings böcker finns här även två FunkoPops, den ena är Roger Moore i "Moonraker", den andra är Daniel Craig. Också en Londonvy av Lego, och James Bonds Aston Martin, också av Lego. Once upon a time tillverkades även James Bond-dofter, och jag har dem alla. Den jag allra minst tycker om är den lila tredje doften som släpptes (innehåller patchouli som jag tydligen lätt får huvudvärk av numera), så den flaskan får också vara med här. De andra tre dofterna använder jag hyfsat ofta.
Hyllplanet därefter håller upp min samling av Bloomsburys modern classics. På andra sidan en pixlad Mario som Chilipojken gjorde på slöjden någon gång, står mina David Mitchell. Hoppas att han kommer med en ny bok snart, även om det innebär att jag kommer behöva möblera om på den här hyllan då.
Hyllan under det rymmer älskade makens många Atlas-böcker av olika slag, och diverse småböcker vi samlat på oss genom åren.



Här är den stora fantasyhyllan, även om Douglas Adams "Liftarens guide till galaxen" kan tyckas lite malplacerad här. Annars är det mycket Tolkien, men även mina Arthur-böcker och lite annat smått och gott. De ramas in av mer eller mindre skavda replikor av Argonath (ja, jag googlade) från "Sagan om ringen".
Efter det kommer böcker med poesi och episka berättelser.
Under det är det en hylla med höga böcker. Film, musik, uppslagsverk och en del arvegods från älskade makens farfar.



Nästa hylla, och kanske den jag tycker allra mest om. Bara Stephen King. Eller ja, nästan bara, för det finns några Joe Hill här också, men Stephen King är ju pappa till honom så...
En del dekorationer här, för jag har inte riktigt tillräckligt med King för att fylla sju hyllplan helt och hållet, även om jag börjat samla på mig Hodders nyutgivning med olika färger på ryggen. Det är de som syns närmast klockan från älskade makens mormor, som tickar jättehögt, alltid går fel och som jag älskar.
Under det har vi en Stephen King Funko Pop, från hans lilla cameoroll i "It: Chapter two", och så Bengt som har fått flytta in lite på hyllan. Har inte kommit mig för att byta ut kletet i hans rumpa, som gör att han kan sitta på hyllkanten och läsa, som är meningen med hela hans design. Innan jag gjort det får det se lite wonky ut, för om han skulle dratta i backen skulle jag bli jätteledsen.
Legoräven står i den här hyllan av två anledningar. Den fick plats, och på samma hylla finns en bok med en räv på omslaget och bokryggen.



En hylla repris, sedan mina Dark Tower-böcker och andra King, samt mina hyllvärmare Murre och Muffe som jag fått i födelsedagspresent av en av deltagarna i bokcirkeln. Ja, hon har stickat dem själv. Vissa har talang!



Hyllan med lite skav. Jag är mycket nöjd med översta hyllplanen, men sedan har jag lite att önska.
Allra först får mina Haruki Murakami samsas med älskade makens Carlos Ruiz Zafón. Jag har läst några av dem, men de var inte riktigt för mig.
Efter det kommer det många böcker med magi och magisk realism, men också helt vardagliga böcker. Det det har gemensamt är att de alla är på engelska, och på något sätt passar så bra ihop.
En hel hylla med vampyrer, om vi kisar lite och inte ser den där med utomjordingar som tagit över människokroppar. Annars är det ungefär alla vampyrer jag har, från Dracula till Twilight via Vampire Academy och Anne Rice vampyrkrönika - de få som gavs ut på svenska. Har jag också omläsningsplaner för, fast på engelska.
Sedan börjar det skava lite, tyvärr. För jag är inte helt nöjd med hyllan med Silvia Moreno-Garcias böcker, tillsammans med Hungerspelen-böckerna och V.E. Schwab. Särskilt Schwab skulle jag vilja ha bättre plats för, men det får duga så här så länge.



Här har vi anledningen till att det blev lite skavigt, för jag hade så bra planer för mina Maggie Stiefvater, och jag var väldigt nöjd med den här hyllan på sin förra plats, innan jag försökte få in "The Listeners" och den var för hög för hyllplanet de stod på. Attans. Så inte helt nöjd, mest för att jag ville ha ett hyllplan högre upp, men det fanns det inte plats för. Äpplet har varit ett doftljus från IKEA.
Jag ville ha en mytologihylla, men det visade sig att jag kanske inte hade riktigt så många mytologiböcker som jag trodde. Istället blev det ett halvt hyllplan med mytologi, bland annat Jennifer Saints vackra böcker. Efter nagellacksskulpturen från Kosta Boda följer ett gäng färgglada böcker från Mackenzie Lee och Rainbow Rowell.
Allra underst är det böcker om historia, och andra faktaböcker som varit av intresse. Trodde mest det var älskade makens böcker här, men när jag kollade efter för ett tag sedan visade det sig att det bara var två böcker som jag inte läst än, båda av Peter Englund.



En ganska nostalgisk hylla, med många böcker från min barn- och ungdom. 
Överst har vi mycket L.M. Montgomery (Anne på Grönkulla) och mina Maria Gripe. Men också blandade titlar som bara passade in här av en eller annan anledning.
Under det hittar vi Astrid Lindgren och en del Elsa Beskow, samt en trave böcker som passar ihop bara för att jag inte kunde hitta annan plats åt dem.
Efter det kommer två hyllplan med mest romance, uppdelat på svenska och engelska. Den svenska hyllan har mycket Simona Ahrnstedt så klart, men också Emily Henry, Amanda Hellberg och annat. På engelska är det inte enbart romance, utan även mer feelgood. "Elatsoe" är mer en ungdomsbok, men jag gillar omslaget och valde att ställa den på display här. Annars hade den kanske passat bättre bland mytologiböckerna.
Läppstiftet i glas kommer även det från Kosta Boda, precis som nagellacket. Båda är presenter från mamma och pappa.



Det är nästan så att J.K. Rowling/Robert Galbraith hamnat lite i skamvrån här, och det kan hon vara väl förtjänt av. Jag kommer inte sluta läsa Strike-serien, men glad på henne är jag inte. Men här har vi alltså Harry Potter och Strike, tillsammans med Hedwig, Hermoines trollspö och en liten Lego-Ron.
Hyllan under innehåller en del blandade böcker. Mycket Jonas Gardell, men mest en blandad kompott av inbundna böcker.
Längst ner är det mest älskade makens böcker, med en del barndomsklassiker, Hemingway och Steinbeck. Men också annat som kan räknas som klassiker, som Wilhelm Mobergs Utvandrar-kvartett.



Nu är vi inne på sista hyllan, och här har jag gjort det ganska luftigt med flit. 
De översta hyllplanen är pockets på svenska som jag försökt ställa lite regnbågigt. Oftast den enda boken jag har med den författaren, av en eller annan anledning. Rävkrukan har jag fått av Chilipojken, men jag har ännu inte placerat någon blomma i den. Har ju bara haft den i två år, gubevars.
Sedan blir det science fiction, och vän av ordning tycker kanske att Douglas Adams hade platsat här. Det struntar jag i. De liggande böckerna är Simon Stålehags böcker med mer konst än text. Har ändå lyckats bli film, som inte var helt usel. 
Efter det kommer klassisk romantik och gotik av Jane Austen och systrarna Brontë. Också andra böcker, inspirerade av dessa böcker.



Mer pocket på svenska, här i lite udda storlekar eller bara för att jag ville ha dem där. Också biografier och memoarer, böcker i serie och pocket där jag har flera böcker av samma författare. Jag gillar att hålla ihop mina författare.
Under det, det sista hyllplanet med litteratur. Pocket och häftade böcker på engelska, främst ställda i höjdordning. Här står bland annat mina Shirley Jackson numera.
Allra sist har vi ett hyllplan där jag förvarar mina läsdagböcker, utskrivna bullet journals och min tbr - som just nu består av en enda bok, förutom de fem som ligger i prioritetshögen ovanför sängen. Och så skyddsomslaget till månadens långläsning av Hjalmar Söderberg. Fyra romaner i en volym! Snart klar.

Och helt klar med det här inlägget. Phu!

onsdag 27 augusti 2025

Plejaderna om "De dödas sång" av Jesmyn Ward

I söndags var det dags för Plejaderna att träffas igen efter sommaruppehållet. EN av oss saknades för att hon prioriterade att umgås med sitt nyligen utflyttat till annan ort barn - en väldigt bra prioritering. Betydde också bra med plats i bilen när vi begav oss till annan ort för att bli bjudna på gofika och prata om bok och ungefär vad som helst utöver det.


Bildkälla The StoryGraph

Trettonårige Jojo bor hos sin morfar och mormor och lillasyster Kayla i ett litet farmhus i södra Mississippi. Ibland bor också hans mamma där, när hon inte är upptagen med att ta droger med sina kompisar. Jojos pappa sitter i fängelse, men när han ska friges packar mamma Leonie in sina barn i en gammal bil och far norrut för att hämta honom. Resan blir inte vad Leonie hoppats på, utan slutar nästan i katastrof.
Samtidigt omges familjen av döda som inte kommer till ro, och vissa berättelser måste berättas till sitt slut innan alla kan gå vidare.

The roadtrip from hell utmärkte en ganska stor del av den här boken. Då boken berättas ur tre olika perspektiv, där vi inte bara får Jojos bild av sin mamma utan också hennes egen bild av skeendena, hade vi hoppats på att kanske få en annan bild av henne, men hon framställs som lika vidrig ur alla perspektiv. Alla borde inte skaffa barn, helt enkelt. Överlag var det svårt att hitta någon karaktär att tycka om i den här boken. Jojo så klart, ibland hans morfar och ibland hans lillasyster. Men mamman - jisses vad vi ville slänga henne på tippen. Hon älskade bara två personer, och det var inte hennes barn utan sig själv och sin (vite) pojkvän, tillika barnens pappa.
För jo, den här boken handlar i allra största grad om ras och rasism i dagens USA, och historiskt sett. Det finns en symbolik i att spökena finns i träden, så att säga. Boken är skriven utifrån att så många förnekar att det finns rasism i dagens USA, vilket vi som kan tänka vet inte är fallet. Rasismen har väl inte mått så här bra over there sedan 1960-talet, som för övrigt är alldeles för kort tid sedan. Boken hade kunnat utspela sig närsomhelst i USA från slaveriets avskaffande fram till nu.
Jesmyn Ward har ett väldigt vackert språk i sitt berättande, och det var ganska lätt att komma in i boken och hitta karaktärerna, trots att hela alltet börjar med en getslakt - väldigt grafiskt berättat, och på ett sätt som ses i ett annat ljus i slutet av boken.
Med det sagt - vi blev inte helt kompis med den här boken. Den hade kanske behövt bestämma sig för vad den var - en bok om en trasig familj och rasmotsättningar, eller en bok om spöken. För när spökena tog allt större plats i bokens andra halva, var det flera av oss som tröttnade ganska rejält. Det känns som att det hade kunnat berättas ändå, och ändå varit hemskt, utan att ett av spökena till och med ska få sin egen berättarröst. 

Betygen den här gången hamnade mellan 2 och 3. Det var jag som gav "De dödas sång" 3/5 i betyg. Plejadernas medelbetyg blev 2,5/5.

lördag 23 augusti 2025

Septembers bullet journal

Så var det dags igen att ta en titt på vad jag knåpat ihop för septembers bullet journal. Jag hade ingen plan alls den här gången, så jag tittade ordentligt ner i min washilåda och valde ut en tejp som jag tyckte kunde vara passande. Lite höst blev det.


Det är inte första gången jag använder den här washitejpen från Sara Frances, snarare den tredje. Och det är inte heller den fösta gången jag väljer att matcha den med pennor i brunt och guld. Tombowen heter i varje fall Yellow gold, med nummer 026. Och så två bruna fineliners från Stabilo.
Som vanligt startar månaden med plats för en dikt eller så, och en månadsöversikt.



Sedan rasslar det på precis som vanligt bland sidorna. Plats för anteckningar och nedräkning för den blivande månadsboken, som kommer ha wellness-tema. 
Även plats för septembers nagellack, och så kassaboken.



Jag har ärligt talat haft stora problem med att använda de här sidorna de senaste månaderna. Dels för att jag var semesterlat, men också för att jag varit rejält sjuk. Gå-till-doktorn-sjuk. Men det är (kanske) en historia för en annan dag.
Annars är det meningen att jag ska hålla koll på passen för Yoga with Adriene här, samt den stretching och "dagens" jag (oftast) gör.



Plats för vanorna och en koll på mitt skiftande humör. Samt en sida med vad som bör göras, och vad som hände.



Veckouppslag som ser ut precis som vanligt. Alla citaten handlar så klart om fallande löv och hösten. För nu är den på väg, äntligen.

För oktober har jag en plan, vilken kommer synas om några veckor.

fredag 22 augusti 2025

FredagsFilmen: The Long Walk

Senast jag skrev om film skrev jag att det skulle bli en bra höst för oss som gillar adaptioner av Stephen Kings verk över till bioduk. En av dessa är "The Long Walk", eller "Maratonmarchen" som den fick heta på svenska, som skrevs under pseudonymen Richard Bachman.

Bildkälla The future of the force

Gå eller dö. Uppdraget är enkelt. 
I en nära framtid har USA blivit en polisstat. Varje år väljs 100 pojkar ut. Endast en vinnare kommer koras, och han får i pris vad han än önskar. De måste gå i en hastighet av 5 km/h. Endast tre varningar ges, innan konsekvenserna blir dödliga.



Det var massor av år sedan jag läste den här boken, så jag minns inte alls hur det gick för deltagarna. Men känner jag King rätt hinner man lära känna deltagarna väl innan de stryker med. Det lär bli otäckt.

Filmen har premiär 12 september, i varje fall i USA. Jag hittar inget annat datum för Sverige.

torsdag 21 augusti 2025

Ett tomt inlägg

Som i att jag har tömt förpackningar igen. Den här gången hann det bli fem tomma, varav två ska separeras i glas och plast, annars är det plast som vanligt. Många favoriter, och ett farväl. 


It's skin. Avocado. High-nutrition mask sheet.
It's skin. Blueberry. Vitality & moisture mask sheet.
Vi kör båda på samma för de får samma betyg, även om jag den här gången tyckte aningen bättre om avokadomasken. Blåbärsmasken doftar godare dock, precis som blåbär. Annars gör de vad de påstår, lugnar, återfuktar och balanserar. Väl mättade med sina essenser den här gången, så ingen av dem bjöd på något överflöd att spara i burk.
Betyg 4,5/5

The Ordinary. Hyaluronic acid 2% + B5.
Det här serumet får väl nästan anses ikoniskt vid det här laget. En föregångare bland hyaluronserum, prisvärd och jag känner inte att jag behöver mer lull lull än så här. Självklart ersatt med en ny.
Betyg 5/5

Holika Holika. Aloe soothing essence. 50+SPF/PA++++. Face & body waterproof sun cream.
Är det här alltså farväl? Jag har haft den här solkrämen på bevakning i över ett halvår nu, och var jag än söker efter den verkar den vara slut i lager. Syns inte ens på Holika Holikas hemsida, så jag gissar att den utgått. Vilket är väldigt synd, för det här är den bästa SPF-krämen för ansiktet jag någonsin testat. Känns mer som ett serum eller en återfuktande kräm än en solkräm. Ingen kladdig eller vit yta, utan sjunker in i huden direkt och skyddar länge och bra. Praktiskt format också, som gör den lätt att ta med för återapplicering under dagen. Eftersom jag inte hittat den igen (tur att jag hade två) så provar jag en annan just nu.
Betyg 5/5

The Ordinary. 100% plant-derived squalane.
Ännu en av The Ordinarys produkter som jag inte vill vara utan. Jag har redan öppnat ersättaren till den här.
Betyg 5/5

Urtekram. Ageless eye cream. Rose hip oil & daisy extract.
Även här har jag ersatt med en likadan, kanske mest för att det var enklast så. Har inte upplevt någon mirakeleffekt, men det har å andra sidan inte blivit värre med den här ögonkrämen. Plus för att den är lättdoserad och superdryg. En liten knappnålshuvudstor klick räcker långt.
Betyg 4,5/5