Tidsresenärens hustru (The timetraveller's wife)
Audrey Niffenegger
2009-12-08
Betyg 4 av 5
Jag går ifrån mina egna "regler" här och ger denna roman en fyra i stället för en femma trots att jag grinade som en tok ibland (fast tyst för att inte väcka älskade maken). Det som drog ner betyget var en lite tråkig ton i boken stundtals. Som att författaren tar för givet att läsaren är hur påläst som helst om olika tekniker i konst, konstnärer, litteratur, tyska... Är lite tråkigt när Clare ska beskriva sin bröllopsfrisyr och nämner ett vykort med en tavla och man inte har en aaaaning om vad det är för tavla, eller ens konstnär. Men, men... Det var liksom det enda jag störde mig på.
En helt fantastiskt bra bok! Henry är alltså tidsresenären och Clare är hans hustru. Hon träffar honom första gången när hon är 6 år och han är 35. De gifter sig när hon är 21 och han är 29. Han reser alltså i tiden, helt ofrivilligt, och hamnar i sin egen och Clares dåtid och framtid. Mycket av romanen genomsyras av denna längtan som Clare bär inom sig. Hon väntar på Henry, på deras liv, med ett tålamod som skulle ha prövat en ängel. Kärleken dem emellan är vacker så att det värker.
Det kunde stundtals vara lite rörigt att hålla reda på var i tiden Henry befann sig. Mycket tillbakabläddrande till styckets inledning, där datum och ålder på Henry och Clare stod angivet. Men det kanske bara var som jag läste snabbt?
SPOILERALERT! Jag läste litteraturvetenskap för ett preskiberat antal år sedan, och då jobbade vi bland annat med textanalys. Alltså var det inte så svårt för mig att lista ut att ett visst datum som nämns i början skulle ha ödesdigra konsekvenser i slutet. Om jag hade rätt? Om!
