Vaknade alldeles kallsvettig efter en dröm i natt. Inte direkt en mardröm, men helt klart obehaglig.
Jag satt i fängelse. Jag var inte beredd på att hamna där, jag var inte klar på varför jag var där, och jag visste inte hur länge jag skulle bli kvar. Lite "Processen" av Kafka över det hela när jag tänker efter.
Saknade mina barn och min man. Jobbade med att göra tablettaskar som såg ut som kortlekar, handväskor och kasettband, bland annat. Det trivdes jag med, men det var hela tiden den där ångesten över att inte riktigt veta.
Och när jag vaknade funderade jag på om denna dröm har någon anknytning till mig, om - och i så fall vad - min hjärna vill säga mig något. Och jag tror den vill det, och jag tror jag vet vad. Men det är i så fall ett framtida blogginlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .