FredagsFilmen: 1917

Nej. Det blir ingen romantisk film från mig idag, fastän det är Alla hjärtans dag och hela balunsen. För jag var på bio i lördags och såg en efterlängtad film som jag inte riktigt har kunnat sluta tänka på. Jag talar så klart om Sam Mendes Första Världskrigsdrama "1917". Så långt bort från romantik vi kan komma.

Bildkälla Variety

Soldaterna Blake och Schofiled får ett viktigt uppdrag. De ska gå med ett meddelande till ett isolerat regemente för att förhindra att 16000 man går i en fälla gillrad av fienden. Tiden är knapp och deras uppdrag för dem genom fiendens territorium.

Den här filmen var en fantastisk upplevelse att se på bio. Inte enbart för att det var en bra och spännande berättelse, om än rätt så otäck. Så klart, för det handlar trots allt om krig här.
Jag som är en älskare av snygga filmer går så klart helt i spinn här. Filmen är filmad och klippt så att allt verkar vara i en enda lång tagning (nästan i varje fall) vilket är ett väldigt smart och snyggt dramaturgisk sätt att berätta en historia. Det känns verkligen som att vi som tittat följer med i realtid, vi kan känna brådskan i uppdraget, och farorna Blake och Schofield upplever blir desto mer akuta.
Självklart är det bitvis väldigt grafiskt otäckt, och jag satt med en klump i halsen från de de lämnade de brittiska skyttegravarna tills det filmen var slut. Och som jag grät! Herrejösses, tårarna flödade. Jag sitter med en klump i halsen just nu, bara jag tänker på filmen.

I söndags var det dags för Oscars att delas ut, och vi vet alltså att "1917" inte fick pris som bästa film, bästa regi eller bästa originalmanus, som var några av de 10 nomineringar filmen fick. Däremot vann den för bästa foto, bästa visuella effekter och bästa ljudmix - tre gyllene gubbar som de väl förtjänade. På Golden Globes och BAFTA vann filmen däremot de tunga priserna i både film och regi, och jag tycker den är väl värd alla priser den kan få.