Julifavoriter

Juli har känts som en lång månad. Det har varit varmt, jag har fått massor av dåliga nyheter och mått lite dåligt över det, älskade maken har haft semester och vi har försökt hitta på saker att göra även om det inte alltid har känts jättekul. Känslan ger väl med sig någon gång, får vi anta. 
Favoriter kan jag alltid hitta oavsett vad månaden burit med sig, och i juli har det sett ut såhär.

Bok: "Boyfriend material" av Alexis Hall. Ibland var den uppe och nosade på en femma till och med, även om den inte nådde hela vägen dit i slutändan.

Film: Vi har tittat om på "Alien"-filmerna den här månaden, och jag tycker allra bäst om "Alien", den första av dem. Så pass att den blir månaden favorit trots att jag har sett den massor av gånger.

TV: Kom av mig med "Mare of Easttown", på grund av har tillräckligt med skit händer i livet ändå, och kom därmed av mig i allt tv-tittande förutom "Loki" som jag tittade på med älskade maken och E. Så jag antar att jag tyckt bäst om "Loki"...

Nagellack: Jiji från Pahlish.

Skönhet: Depends ögonbrynsfärg i nyansen brunsvart. Så behöver jag inte tänka på de stråna i några veckor.

Extra speciell rolighet: Det var kanske inte jättekul att få 38 graders feber mitt i en värmebölja, men eftersom det var en bieffekt av att jag tog dos två av covidvaccinet så var det värt det. Särskilt som jag hamnade i Chilipojkens bås och fick hålla honom i handen under vaccinationen. 

Favoritinlägg: 200 dagar senare. Om min yogaresa hittills i år.

FredagsFilmen: Dune

 Att Hollywood gillar att göra remakes av redan existerande filmer vet vi ju vid det här laget, eftersom det ibland känns som att det är det enda som kommer. Remakes och prequels och sequels och Marvel - på ett ungefär.
Om den nya "Dune" kan räknas in där vet jag inte, för ärligt talat är det en remake som förtjänas. "Dune" är så klart baserad på den klassiska science fiction-romanen med samma namn av Frank Herbert, en bok som jag inte har läst - än. Jag har däremot sett David Lynch filmatisering av den från 1984, och även om jag brukar gilla David Lynch så lämnar den här filmen en hel del att önska. Det kan ju bli lika illa den här gången, det vet vi inte än, för den nya "Dune" kommer först om några månader.

Bildkälla TMDB

Endast på ökenplaneten Arrakis finns ämnet Melange - en drog som kan förlänga människoliv och berika det med ett multidimensionellt medvetande. När släkterna Atreides och Harkonnen hamnar i konflikt över planeten, måste den unge Paul fly ut i öknen med sin mor Lady Jessica. För att kunna överleva måste de vinna förtroendet hos Arrakis ursprungsinvånare.

Det är lite av den klassiska hjältehistorian här. Ung man har ett öde som måste uppfyllas och till sin hjälp får han den fagra mön. Är det skickligt berättat gör det ingenting om en sett det förut, för det kan ändå tillföra något nytt. 
Med tanke på att filmen är nästan tre timmar lång, så kommer jag inte direkt springa till biosalongen för att se den, utan känner att den kan duga att se på min lilla tv också (även om film är bäst och som mest storslagen på bio). Alltså borde jag hinna läsa boken innan jag ser filmen. Månne dags för en ny kundkorg på Adlibris? Som att den drygt meterhöga tbr-högen inte är nog...

Julis nagellack

Under juli har det tydligen varit lite lagom kul med nagellack, för idag har jag 6 stycken att visa upp. Jag ska på kalas på lördag, så möjligen hinner jag måla om till ett sjunde lack, men troligen kommer jag inte göra det, för sista lacket ut den här gången är väldigt fint.

Atelier rouge, New Year pumps
Atelier rouge är ett märke som nästan helt koncentrerar sig på krämlack i rosa och röda nyanser, med inslag av "nude". Några gånger om året dyker det dock upp limiterade kollektioner om fem lack med lite andra färger och ibland annan finish. New Year pumps är så klart en del av vinterkollektionen från 2020, som kom i blå och silvriga toner. Eftersom de kanske inte var så jättespännande när jag väl fick dem i handen, så har det tagit låååång tid för mig att använda dem alla, men nu är jag klar. Sista lacket från kollektionen är mörkt bläckblå. Tardisblå möjligen. Jag gillade det, men tyvärr stainade det en aning.

a England, Isle of Avalon
En annan kollektion som kanske inte är jättespännande är Mystical places från favoritmärket a England. Alla fyra lacken är samma skirt ljusgrå holografiska bas, med färgskiftande pigment i olika nyanser. i Isle of Avalon är den avbrytande nyansen lila. Jag skulle vilja kalla den för syrenlila. Det kanske inte är jättespännande, men fint ändå.

Essie, Juicy details
Det känns som att det blivit mycket blått den senaste tiden, och den här gången var det älskade maken som valde både färgen och sedan lacket. 
Juicy details är ett knalligt smurfblått krämlack, som det är omöjligt att inte bli på glatt humör av. 

Atelier rouge, Boulevard de la Croisette
Jag lyckas lägga band på mig och bara köpa två av de fem lacken från Atelier rouges sommarkollektion (synd att jag inte var lika återhållsam gällande vårpastellerna...). Ett av dessa är det knalligt ärtgröna Boulevard de la Croisette, som jag fick ta hjälp av E för att läsa namnet på då de valde att skriva ut texten med gult på en vit etikett. Jobbigt att läsa även om en har syn som en falk. Jag har inte syn som en falk.

a England, Avebury
Tillhör även det mystical places-kollektionen. Här ska det vara ett rött pigment som bryter av, vilket syntes som rosa på mig. Jättesvårt att fånga på bild, och syntes allra bäst i flaskan även på riktigt.

Pahlish, Jiji
I Studio Ghibli-filmen "Kikis expressbud" finns katten Jiji med. En svart katt som gett inspiration till ett svärtat lila lack med guldflakes. Lackbasen är av crellytyp, och ger ett fantastisk djup till lacket. 

Gissa månadens favorit redan nu.

"Onaturlig död" av Richard Shepherd

I juli månad har jag haft sällskap av en memoarbok skriven av en rättsläkare. Hela titeln lyder "Onaturlig död: Liv och död - en rättsläkares memoarer" och det sammanfattar hela boken alldeles förträffligt bra.

Bildkälla Goodreads

Redan som barn bestämmer sig Richard Shepherd för att bli rättsläkare, detta efter att ha fascinerats av en lärobok i ämnet. 
Efter utbildningen får han anställning i London, och kommer så småningom att agera sakkunnig i många stora fall - Dianas död, 9/11, bombningarna på Bali och mycket mer. Med närmare 23000 obduktioner på meritlistan, har han varit med och hittat dödsorsaker som kanske inte är vad den verkar vara vid en första anblick. Oavsett om det gäller en olycka, en naturkatastrof, självmord, mord eller ett naturlig dödsfall letar Shepherd sig fram till sanningen.

Det här var en väldigt välskriven och bitvis spännande bok. Självklart kan det bli lite grafiskt ibland, och alla bitar av boken är inte trevliga att läsa. Bland annat har jag undvikit att läsa den samtidigt som jag äter något.
Men mest är det intressant. Jag känner att jag har lärt mig något efter att ha läst ut boken, fått en annan sorts förståelse kring döden och mekaniken kring denna. 
Boken är skriven som en del av ett terapiarbete, då Richard Shepherd drabbades av posttraumatisk stress på grund av allt han bevittnat i sitt yrkesutförande, och det har känts bra att även få se den sidan av yrket, att det bitvis kan vara väldigt jobbigt och mentalt påfrestande. 
Jag har även uppskattat att boken inte bara handlar om obduktioner och döda kroppar, utan varit väl förankrad i hans privatliv. Svårigheten i att hålla ett äktenskap levande med en karriär med skiftande arbetstider och små barn. Och det har även varit roligt att följa hans barn och deras yrkesval i vuxen ålder. 

Mitt betyg på "Onaturlig död" blev 4/5.

Veckans vego: Pasta med ugnsrostad tomat

Ibland är den enklaste av rätter också den godaste. Så är fallet med de här ugnsrostade tomaterna som kan serveras till ungefär allt, men som blir en hel måltid tillsammans med pasta. Annars är de goda på/till bröd, som en del av en ljummen sallad eller i en så kallad bowl av valfritt slag.

Ugnsrostade tomater med pasta

500 g små tomater
1 liten lök
olivolja
salt, peppar
valfri örtkrydda

Sätt ugnen på 225℃. Skölj tomaterna, dela dem om de är stora. (Det funkar bra med vanliga stora tomater också, då brukar jag skiva dem.) Skala och skiva löken tunt.
Blanda tomater och lök med en skvätt olivolja, salt och peppar och valfri örtkrydda i en ugnssäker form. En av mina favoritkombinationer att krydda med är att mortla rosmarin och timjan. Använder du färska örtkryddor som är mjuka, så tillsätt dem först när tomaterna kommer ut ut ugnen så att de inte blir brända.
Sätt in tomaterna i varm ugn, 15-20 minuter (eller mer) tills de fått rejält med färg och släppt ifrån sig vätska.
Under tiden brukar jag koka pastan, och här rekommenderar jag en kort pasta.
Servera med grönsaker och kanske lite fetaost som här, eller riv över parmesan. Eller varför inte både ock? En klick pesto skulle säkert inte heller sitt fel till.

Det här är en sådan rätt som kan varieras i det oändliga (nästan) beroende på hur du väljer att krydda dem. Chili till exempel, om du vill ha lite hetta. 

Hela vitlöksklyftor som får rosta med är gott, men var ingenting jag hade med just den här gången. Löken kan hoppas över eller plussas på som du vill. Personligen älskar jag schalottenlök till just den här rätten, men om det inte finns hemma funkar det med vilken löksort som helst.

(För ickevegetarianer kan den även kombineras med knaperstekt bacon eller lite kyckling. Som Chilipojken fick med sig resterna i en lunchlåda dagen därpå.)