Advent

Första advent idag, minsann! Firas med mannagrynsgröt med äpplemos och en stor kopp S:t Petersburg från Kusmi Tea. Inte en direkt dålig start på dagen.

Dessutom fick jag komma hem till ett välstädat hem igår. Älskade maken storstädade när jag var på jobbet och sålde slipsar för fulla muggar. Ska snart till jobbet igen, min helg liksom. Älskade maken och de små barnen ska fira med Perny & co. Nästa lediga helg för mig blir väl någon gång nästa år skulle jag tro. Nu drar julrushen igång!

Most impressed!

Erik Grönwall

Den här lille parveln sjöng i "Idol" igår så jag höll på att ramla ner från soffan. Hans version av "Hey Jude" var fantastiskt. Gåshud var bara förnamnet. En och annan liten tår i ögonvrån blev det. Skulle inte förvåna mig ett dugg om han vinner hela rasket. Välförtjänt i så fall.

Offer

Vi har fått till uppgift att titta närmare på våra offer-roller till nästa gång på yogautbildningen. Ni vet, när det inte är mitt fel att något gått snett/jag mår skit, utan det är yttre omständigheter som gjort det. Man blir ett offer, helt enkelt. Idag känns som en bra dag att skriva den. Mensvärk. Fortfarande ont i armen efter sprutan. Tråkigt väder (och var är Edward? Ska inte han visa sig nu? Ingen risk att han glittrar i det här rusket!). Lite raspig i halsen. Skitont i knät - har jag haft i fyra veckor nu. Låg i största allmänhet. Lite negativ inställning till livet just nu. En bra dag att skriva ett papper om hur synd det är om mig och ingenting kan jag göra åt det för det är någon annans fel.

Stackars mig.

Bebislycka

Det har fötts många barn i bekantskapskretsen i år. Många söta små flickor har det blivit. Mina barns äldsta kusin väntar sitt första barn till sommaren, så jag ska bli gammelfaster. Det ni! Och i går fick jag veta att min älskade vän A och hennes flickvän B välkomnat en son till världen. Grattis!

Och för alla er dumma som tror att barn i regnbågsfamiljer mår dåligt. Läs och tänk om.

Skuk liten flika ska spruttas in på

Nu hoppas jag innerligt att jag slipper få svininfluensan eftersom jag har stått i kö dryga 2 timmar för det tvivelaktiga nöjet att bli stucken i armen. Här i Örebro har de tänkt till vad gäller vaccinationen av befolkningen. Eller tänkt och tänkt... I en stad av Örebros storlek (ca 120.000 invånare) finns det ett (1) vaccinationsställe, nämligen Örebromässan. Första dagen det var öppet var kön över 800 meter lång och folk fick köa i timmar för att sedan vända i dörren då vaccinet tagit slut. I dag hade det lugnat ner sig något.

Här har vi köat ca 1 timme. (Personerna på bilden är okända för skribenten)

Någon kläckte snilleblixtidén om att göra en särskild kö för barn/ungdomar och deras vårdnadshavare eller annan medföljande vuxen. Eftersom denna kö prioriterades så gick det ganska fort och efter en och en halv timme ute i kylan var vi inne på Örebromässan. 20 minuter efter det var det klart.

Almost there...

Vi var väl förberedda och hade laddat med varm choklad, kex och Gameboy. Lilla E roade kön med att sjunga Luciasången med skräckröst. Jag köade med lilla A som tyckte det var på tiden att han fick ta sin spruta. Han blev inte ett dugg ledsen över beskedet att han får ta en dos till, tvärtom. Själv tycker jag att det är mycket obehagligt med spruta men jag blundade och drömde mig bort till Italien, så det gick bra. Älskade maken köade med lilla E som inte var riktigt lika förtjust som sin bror.

Stora J är spruträddast av alla, och hon var i skolan när vi vaccinerade oss. I stället var det mormor och morfar som köade med henne, hennes kusin och en av kusinens kompisar. Så nu är hela familjen sprutad. Och det gick bra för stora J, hon är jättestolt över sig själv. Och mamma med!

Ullared

Jag och stora J roade oss med att titta på "Ullared" på Kanal 5 igår. Det var - roligt? Eller oroande? Kunde i varje fall konstatera att dit har jag verkligen ingen lust att åka. Frågan är om jag ens skulle vara sugen på att åka in dit om jag ändå hade vägarna förbi. Det verkar vara ett sånt där ställe där jag utan tvekan skulle bli förbannad. Folk som trängs och knuffas överallt, fult exponerade varor. Jag blir liksom arg av att gå in på Willys för att köpa mjölk, hur rosenrasande skulle jag då inte bli på Ullared? Bäst att undvika. Tacka vet jag Ica.

Men nu till några av deltagarna i detta program. Var det någon mer än jag och stora J som lade märke till att Morgan hade gylfen öppen när han visade sin bil? Stora J hade mycket kul åt musiken i inslagen med Morgan också.

Och Rose-Marie (eller vad hon nu heter)... For the love of God! Inga tajta kläder! Särskilt inte supertajta trekvartsbyxor i illskär velour! "Matchat" med ett turkost linne som inte lämnade mycket till fantasin. Ett fall för Anna Skipper ("Du blir vad du äter"). Och Trinny & Susannah("What not to wear"). Oh, the humanity...

Tack och lov fick mina ögonglober sedan lite välbehövligt vila av CSI. Jag saknar Grissom, men Las Vegas är fortfarande bäst.

Ordningen är återställd

Nu har jag sett den, efter all denna längtan och väntan.
"New moon". Och hur bra var den då? En solklar femma kanske ni tror, eftersom jag är ett fanatiskt freak? Men icke - jag ger den en trea. Inte den lättaste boken att göra film på heller, den är lite av en mellanakt, mycket som etableras inför framtiden så att säga. Och "Eclipse" kommer i sommar. Yummy!

Den här filmens huvudperson blir nästan Jacob, det är han som får ta rejält med plats. Och det gör inte så mycket med tanke på vilken trevlig liten torso han visar upp. (Fy på sig gamla tanten!) Mycket snygga bilder på vargarna, även om de är CGI, och jag gillar verkligen hur bilder speglades i Jacobs ögon. Fotografiskt en skitsnygg film, helt enkelt, men handlingen? Lite slätstruken, lite hafsig, lite för snabb. Som vanligt (en regel med ytterst få undantag) så är boken så mycket bättre. Därmed inte sagt att man inte ska se filmen, för jösse namn. Gör det! Men läs boken först.

Och så har vi det här kapitlet med att se film på bio... Jag älskar att gå på bio eftersom jag älskar film, men... Har folk verkligen inget biovett längre? Tror ni verkligen att ni sitter hemma i ert eget vardagsrum och tittar på film, ni som inte har vett att hålla käften? Orvar Säfström avslutade alltid "Filmkrönikan" (på den tiden "Filmkrönikan" var sevärt) med att säga att "den som pratar på bio förtjänar en läsk i knät". Hade det verkligen varit så, så hade tjejerna som satt bakom mig och H fått simma hem. Man tror ju i sin enfald att små tonårsflickor som innan filmen börjar pratar om att rama in biobiljetten, redan har läst böckerna fyrtiofem gånger. Inte dessa flickor. "Var är Edward?" "Men! Nu blir jag arg! Så kan väl inte filmen sluta*!!" Suck stön pest och pina. Håll kvar tankarna i huvudet lilla vän.

* Jo, det är ett litet abrupt slut, men ingenting som överraskar om man har läst böckerna. Och ja, jag erbjöd mig att berätta hur det skulle gå.

Lyckliga satar

Tänk - det finns folk i den här världen som redan har sett "New moon" eller som ska se den i kväll. Dit hör inte jag...

Avundsjuk? Jag? Det kan jag väl aldrig tro.

Jag får ju se den i morgon. Bara en dag kvar.......

Kul t-shirt

Eftersom en viss t-shirt jag suktat efter tyvärr är slut så har jag roat mig med att titta på andra Twilight t-shirts på nätet. Och snubblade över den här som är jättekul! I varje fall om man vet att:

1. Robert Pattinson spelar Cedric Diggory i "Harry Potter and the goblet of fire"
2. Robert Pattinson spelar Edward Cullen i Twilight-filmerna
3. Avada kedavra är en dödsförbannelse Harry Potter
4. Cedric får en avada kedavra på sig i sagda film
5. Voldy är Voldemort, den väldigt onde trollkarlen i Harry Potter

Och eftersom jag vet allt det där så är det en jätterolig t-shirt!

Kesselraum-park

Älskade maken har en hobby. Och ett eget rum i källaren. Kesselraum betyder visst pannrum på tyska (påstår han - jag har ingen aaaaning), och där finns den - bilbanan.

Ett tag var den här hobbyn på en ganska normal nivå. Han fick ett gammalt pingisbord av mina föräldrar som han byggde upp sin Scalextric-bana på. Sen en dag gjorde han sladdkurvor av överblivna plankor från en golvläggning. Helt plötsligt en dag luktade det målarfärg i hela huset. Älskade maken hade målat sladdkrvorna svarta för att de skulle se ut som asfalt. Så förra året någongång började han mumla om gräs.... Och grus.... Och naturmiljö. Så här ser banan ut idag, med "gräsmatta" och sladdkurvor med "grus" i stället för "asfalt".


Träden är ett kapitel för sig. Flera månader har han väntat på att vitmossan ska hamna i butikerna, som den gör så här års. Inte för att ha i en advetsljusstake, det hade ju kunnat vara normalt, men för att bli trädkronor. Grönmålad vitmossa på en pinne et violá - träd!

Fåren och kossorna är inköpta speciellt för denna bana. Tydligen finns det en hästflock också, men den är inte med på bild. Nästa projekt blir visst att hägna in de små djuren så att de inte går in på banan under pågående lopp. Vad är det man säger om pojkar och män och deras leksaker nu igen....

PS. Älskade maken tycker inte om att Cullen är mer än lovligt intresserad av att vara med när han kör bil. Varför? Cullen är inte skalenlig...

Ps igen. Fast jag ska väl vara tyst - jag med min Twilightbesatthet...

Yogastudio

Kolla in min yogastudio! Visst är den fin! Närå, skojar bara. Detta, mina damer och herrar, är ett tonårsrum anno 2009. Vi försöker muta stora J med en biljett till Uppcon i april, men hon städar inte i varje fall. Suck....

Här däremot är min blivande yogastudio på riktigt. Kan man knappt tro när man ser eländet. Älskade maken har gjort en strykning av taket. Väggen vid dörren ska göras om helt. Just nu ser det ut som om någon sprängt ett hål lite på måfå och satt dit en dörr. Inte tjusigt. Genom dörren skymtar stora J:s rum, stökebo. Vi ska bygga upp en vägg där så det blir en korridor emellan. Väggarna ska bli vita med en röd fondvägg (min favoritfärg). På denna hade jag tänkt mig att det skulle stå "Keep up" i guld. Under lakanet är det en gammal kökssoffa som jag hade i mitt rum när jag var liten. Den ska få ny klädsel och tjänstgöra som sittplats i studion, har jag tänkt.

Det är ett före detta suterräng-garage vi gör om. Komplett med sluttande golv och golvbrunn. Detta ska fyllas igen och så ska det bli ett vackert golv i fuskträ eller fusksten. Rören (till värmepannan) ska vi bygga en hylla kring som jag kan ha musikspelare och skivor på. Denna har jag tänkt måla i griffeltavelfärg, som jag kan skriva upp meditationsmantra på. Elementet ska få guldfärg.

Vad tror ni? Kan bli riktigt tjusigt va.

Roliga skyltar

I varje fall om man har lika dålig humor som jag!

På bil parkerad utanför Biltema. Man måste läsa bokstaven på den blå delen av skylten för att det ska bli roligt. En sån känner jag för att lägga bara jag tänker på Biltema - passande då att det står en bil där som uttrycker mina känslor.

Vart ska man gå in om man inte heter Abel?

Finns vid stora entrén vid USÖ dit jag var med stora J idag. De hade slut på vaccin... Nähä!? Guuuuuue vad FÖRVÅNAD jag blev. Eller inte.

Grodgetsurikatpapegojap-katt

Hängde ni med där? Jag hyser vissa misstankar om att lille Cullen inte är en vanlig katt, utan ett genetiskt experiment som hittat hem till oss.

• Groda - Han ligger på mage och sover ibland, med bakbenen åt sidorna. Han ser ut som en skuttande groda med andra ord. Fast han sover.
• Get - Han äter allt! Kattmat, filmjölk, popcorn, papper, fötter, mitt hår...
• Surikat - Sett "Lejonkungen"? Sett Timon stå på baktassarna? Min katt.
• Papegoja - Han tycker om att sitta på axeln. Länge. Och spinna. Högt.
• Apa - Han klättrar en massa. I gardiner, morgonrocksskärp, ben.

Och så är han en helt vanlig kattunge också. Röd och söt, med topazfärgade ögon (och har man läst Twilight-böckerna så vet man nu hur passande hans namn är). Mattes lilla pusskatt.

Bästis

Om ett tag kommer min bästis H till casa Mrs Data. Vi har varit in till stora staden idag och fikat och shoppat. Jag har hittat minst en sak med vampyrtema som fick följa med hem. Hon var tvungen att åka hem och fixa lite käk till sin familj. Sen kommer hon hit med chipspåsen och läsken (chokladpralinerna köpte vi på stan) så att vi kan titta på "Twilight". Hon har nämligen inte sett den än (!) och det måste hon ju göra eftersom hon och jag ska se "New moon" om två veckor. Det är härligt med bästisar!

PS. Jo - jag missar premiären av "New moon" på grund av en familjemiddag hos älskade makens föräldrar samma kväll. De skulle visst sluta älska mig om jag inte dök upp, och så kan vi ju inte ha det... ;)

Dracula

Känner att det är läge att fälla en liten kommentar om Dracula nu, efter alla Twilight och True Blood-inlägg. Passar extra bra eftersom jag precis har läst Bram Stokers roman "Dracula" och igår roade mig med att titta på just "Bram Stoker's Dracula" för att kunna göra en liten jämförelse.


Och jag har så mycket att invända mot när det gäller denna filmatisering. Filmen är tokbra i sin genre, men man kan inte döpa en film till "Bram Stoker's Draula" och sen ändra om i den. Jag tycker faktiskt inte det. Om man i filmens titel lägger in författarens namn så ska man baske mig göra en korrekt adaption av romanen i fråga. Hade Francis Ford Coppola gjort det så hade han

1. inte döpt om vissa karaktärer
2. inte gett Dracula så stort utrymme
3. helt slopat kärlekshistorien mellan Dracula och Mina
4. inte gett Renfield en bakgrundshistoria, med mera

I romanen nämns Dracula bara genom dagboksanteckningar (hela romanen är uppbyggd så) och han kommer aldrig till tals själv. Han är ett monster - blodtörstig, och galen. Han ger sig på Mina för att jävlas, inte för att hon är en reinkarnation av hans döda hustru. Och Mina - inte sjutton tycker hon att Dracula är tilltalande. I filmen försöker hon hjälpa honom att komma undan, i romanen hjälper hon till att förgöra honom.

Sen tycker jag faktiskt att filmen är bättre än romanen... Jag vill att mina vampyrer ska ha lite själ och hjärta. Känslor. I romanen har han det inte, i filmen får han det. Däremot i Dacre Stoker och Ian Holts officiella uppföljare "Dracula the un-dead" så får man en annan bild av Dracula, mycket färgad av denna film tror jag. Så tyckte jag den romanen var bättre än originalet också.

Och så en liten rättelse av mitt långa inlägg om vampyrer. Dracula kan visst vara ute i dagsljus, men han är försvagad och kan inte kontrollera vädret och djuren, inte förvandla sig, som han kan på natten.

Angånde badkar och spindlar

Nu när jag har skrivit om badkar och lotsat er vidare till Ketchupmammans spindelskola, känner jag att det är dags att berätta min egen nära-döden-upplevelse med en spindel i huvudrollen (förutom jag själv då).

Som sagt har vi inget badkar i vårt hus. Jag brukar därför passa på att lägga mig i blöt när jag är hos mina föräldrar och hälsar på. Jag älskar att bada liksom, så att brorsan med fru var där hindrade inte mig denna höstdag för några år sedan. Jag skulle bada! Sagt och gjort - jag gick in i badrummet och började skölja ur karet, och eftersom min ömma moder hade duschat av blommor i det så var det ett digert jobb.
Mitt i detta skrubbande känner jag hur jag drar av en spindeltråd. De vidriga djuren lägger nämligen ut trådar som sitter kvar i kroppen så att de kan känna om de "får napp". Att känna att man drar av en tråd brukar inte betyda mer än att det kommer en liten fånig rackare som till och med lilla jag vågar skölja bort, men... Den här dagen var det inte någon liten fånig rackare som kom krypande upp på väggen bakom badkaret, utan en GIGANT. Kroppen var stor som en femkrona - och sen har de åtta ben också. Och ett huvud. Jag skrek. Högt. Och slängde ifrån mig duschmunstycket i badkaret och sprang ut ur badrummet. Där möter jag brorsan som kommer rusande i tron att jag allra minst hade ramlat och brutit benet eller något, av mitt vrål att döma. Med darrande röst berättade jag för honom om spindeln, och han är en riktig hårding så han gick in i badrummet för att befria omvärlden från monstret.
"Åh fy fan!" 2 sekunder senare var han ute ur badrummet igen, lite blekare om nosen än vad han var innan han gick in. Min store, tuffe bror blev rädd för den!
"Vilken banankartong fick ni hem den där i?" frågade han min fader som kommit för att se vad all uppståndelse berodde på.
"Är det Kalle?" undrar min fader. "Han bodde i duschrummet förut, men jag har inte sett honom på ett par dagar."

Men hallå! Frivilligt dela hem med en spindel stor som en grand danois? Och ge den ett namn? Sjuka människor.

Det slutade med att min ömma moder tog Kalle/spindeläcklet i HANDEN och bar ut honom. Jepp, hon lät den leva....

Och jag tittar alltid efter mycket noga innan jag badar hos föräldrarna numera. Slappnar av gör jag inte så värst.

Spindelfobi

Ketchupmamman har återigen träffat huvudet på spiken. Spindlar är onda varelser...

Badkar

Man kan ju inte vara på topp jämnt, men nu börjar det bli tråkigt. Jag fryser! Hela tiden! Aldrig har jag väl saknat ett badkar så mycket som jag gör just nu. Ack - att få sjunka ner i ett varmt bad med någon väldoftande olja i. Känna värmen återvända in i kalla fötter och kall näsa. Lyssna på lite trevlig musik i bakgrunden. Kanske läppja på ett glas vin? Annars dricker jag gärna te i badet - gillar värme som sagt.

Men - någonstans på vägen gjorde vi fel, älskade maken och jag. För trots att jag ÄLSKAR att bada så köpte vi ett hus utan badkar! Meningen var att vi skulle renovera badrummet och installera ett, men åren har gått och det har hamnat allt längre ner på prioriteringslistan. Just nu är prio ett inredningsmässigt att fixa i ordning det som ska bli min yogastudio (ska jag blogga mer om senare - jag lovar). Sen ser ju köket risigt ut också... Fast just idag känner jag som sagt att det är viktigare med badkar än med ny spiskåpa.

A girl can dream...