tisdag 22 juni 2010

Bokcirkeln, andra träffen

Bokcirkeln decimerades till ett bokpar, då H åkte till Småland ett par dagar tidigare än planerat! Hon fick i varje fall välja nästa bok, som blir Anne Holt "1222 över havet". Så snälla är vi.

H mailade dessutom in sin åsikt om månadens bok, så även hennes röst blev hörd på träffen. Och vi var alla rörande överens - igen. Geesus vad samspelta vi är!

Boken var alltså "39årskrisen" av Jane Green. Drottningen av chick-lit, kallades hon för på baksidan av boken. H och jag som läst vår Marian Keyes har en helt annan drottning på vår chick-lit tron. (Vilken "genre" egentligen. Chick-lit. Lite nervärderande faktiskt. Ändå kan jag inte låta bli att använda den.)

Boken handlar om ett gäng barndomsvänner, som efter en tragedi åter samlas och börjar umgås. En av dem är nydumpad ägare till ett hundstall, en liten grå mus i sammanhanget. En annan är gift med en überskön fashionista och de försöker desperat få barn. Den tredje är en kämpande skådespelerska med alkoholproblem och ett hemligt förhållande med en av Hollywoods stora. Och så har vi Holly. Gift med en svinpäls. Olycklig. Känner sig kvävd. Och otroligt vacker utan att veta om det. Så klart.
Gissa vad som händer sen? Krävs inte direkt några högskolepoäng för att lista ut hur det ska sluta.

Betyget blev 3/5. Det är inte direkt STOR litteratur det här. Det krävs inte att man som läsare tänker på vad man läst om. Inga insikter. För mig och H var det ofrånkomligt att vi jämförde med Marian Keyes. När vi läst hennes böcker känner vi att man säger hej då till kompisarna när man läst ut boken, den känslan fick ingen av oss nu.
Vissa stycken kände vi även att det kunde ha fördjupats i. Som hur änkan mår. Vad hände med henne när hon for tillbaka till USA? Varför är Marcus som han är? Man fick bilder om honom från folk runtomkring honom, men han fick aldrig egen röst. Kändes lite hafsigt. Som att man redigerat bort stycken av text utan att bearbeta texten runtom.
En bok enligt mall A. Typ.

Perny uppskattade dock att den var så lättsmält som den var. Hon har tragglat akademiska texter i flera år, och jag vet av erfarenhet hur svårt det kan vara att hitta läsglädje igen efter studier. Det här var en lättsmält bok. Man behövde inte tänka på symbolik. Det som står är det som händer. Plain and simple.

Nu - norsk deckare!