Folkvettsbrist

Vet ni vad jag tycker är galet irriterande?
Jo folk utan folkvett.

Som idag när jag tog en välbehövlig tupplur (den huvudvärken) och blir väck av telefonen. Snubblar ut till den där den ligger i hallen, för nej - mina barn kan visst inte svara, och svarar med mitt förnamn.

-Hallå? hörs en röst i andra änden.
-Ja hallå? svarar jag tillbaka. Och människan lägger på i örat på mig!
Okej att man kan ringa fel, det kan jag acceptera, men då säger man väl ändå det och inte bara klickar av telefonen!

Jädrigt dålig stil. Men jag somnade om i varje fall. Har dock fortfarande huvudvärk.

Lite julglädje

Ja, jag skrattar som en fåntratt åt det här i varje fall. Går visst på 3:an i helgen om man vill se hela filmen. Personligen tycker jag att det här är den roligaste halvminuten i hela filmen.

Önskelista

Det lackar mot jul. Dags att önska sig lite julklappar.

 Jag tror nästan jag behöver en sådan här kakburk i form av en Tardis, komplett med ljud när man öppnar den. Man måste ju inte ha kakor i den tänker jag. Chips är ju också fint i en Tardis.

Setet Freak från Illamasqua lockar mig. Prislappen ger mig lite hicka dock, men kanske finns det någon rik välgörare därute som ser min längtan.

Jag är ganska så säker på att jag kommer hitta Twilightdoften Immortal under granen. Om den inte är där kommer jag bli ganska så besviken känner jag.
(Såg precis att just den här setet, med duschtvål, är slutsålt. Jävla skit. Men doften finns kvar.)

Vill ha en lagom stor tekanna också. Har en gigantisk som rymmer 2 liter, men känner att den är lite för gigantisk när det inte är jättemånga tedrickare runt fikabordet. Så en fin en som rymmer mer än 5 dl men inte mer än 1 liter skulle jag gärna vilja ha. Gärna lite typiskt engelsk med rosor på.

Gillar man Twilight så gör man. Vill gärna hitta en hårkam under granen, likadan som den Bella hade när hon gifte sig med Edward.

Råkar ju gilla böcker också och det finns en massa jag vill ha. Oerhört högt upp på den önskelistan finns Under the dome av Stephen King som jag inte kan förstå varför jag inte lagt vantarna på än. Finns nu i svensk översättning men jag tar den helst på engelska.

Har länge önskat mig en yogamatta i ull. Mjuk att sitta på, varm att ligga på och stadig att utöva yoga på. Klart att yogaläraren ska ha en bra matta!

Och så en massa annat. Nagellack, varm och gossig pyjamas, nya tofflor, bra filmer, gott godis, snälla barn, ett nytt jobb och fred på jorden.

Bubblor bubblor bubblor!!!!

Ja, jag förvandlades till den där bubbelälskande akvariefisken ur "Hitta Nemo" när jag såg på Karins konstgrepp att hon skulle lotta ut ett av sina finfina bubbelhalsband. Jamen inse! Hade jag egna pengar skulle jag köpa ett på stört, men nu får jag hoppas på turen i stället.

Så jag håller tummarna och säger hoppashoppashoppas precis som Häxan Surtant.

Och så hoppas jag att hon inte blir sur på mig för att jag snodde en bild från hennes webshop. Men all reklam är ju bra reklam, eller hur. Vill ha ungefär alla klänningar hon säljer också, och alla hennes collage, och alla hennes ringar, för att inte tala om de där armbanden. Ja jisses... Så många fina saker, så lite pengar...

Jag ljuger

Här bredvid står det att jag just nu läser "Skära för sten" av Abraham Vergese. Det är en lögn. Kanske är det så att jag till och med ljuger för mig själv. Den ligger på nattygsbordet (eller hyllan om vi ska vara petiga) men läser den gör jag ju ju knappast. Jag har nämligen fastnat. Rejält.

Två måndagar i rad har jag satt mig ner med den och bestämt att nu jävlar i min lilla låda ska jag läsa ut den. Och sen läser jag jättemycket den dagen och sedan inget mer. För den är så långsam, på ett sätt som inte alls tilltalar mig. Inte dålig men lite - ja faktiskt - lite tråkig. Det händer liksom ingenting. Jag blir inte gripen av berättelsen, karaktärerna känns inte levande för mig. Jag känner mig ganska likgiltig inför den.

Så jag har nu, efter nästan 300 sidor och 4 veckor, bestämt mig för att lägga undan den. Kanske att jag plockar upp den senare, troligen plockar jag upp den senare, men just nu vill jag läsa något som inte är så rackarns tungrott. Något lite mer lättsamt kanske. Som jag hoppas att den bok jag valt till bokcirkeln är. Vi ska ses 10 december så det kan ju vara bra om jag läst till dess.

Jag brukar aldrig lägga undan en bok. Jag sätter nästan lite prestige i att läsa klart de böcker jag har påbörjat. Men bara i år har jag lagt fyra böcker åt sidan. Två omläsningar, en novellsamling och nu den här. Men det satt långt inne, det gjorde det.
Känner att jag har haft ett dåligt läsår i år. Hoppas 2012 blir bättre.

Att tillhöra en minoritet

Jag gillar ju katter, har två själv, men det finns en typ av katter jag fullkomligen avskyr.

Just det - lussekatter! Fy satans vad äckliga de är! För saffran är äckligt. Jo - jag tycker det. Nu var det säkert en och annan av er som satte era älskade lussekatter i halsen av förvåning, men så är det. Jag tycker saffran är vidrigt. Jag tycker faktiskt att det luktar så äckligt att jag blir illamående av det. Så i det här huset bakas det inga lussekatter. Vill ungar och make ha sådant får de äta det någon annanstans. Och november/december är inga roliga månader för mig att vistas i butiker med bageri/bake off för de där lussekatterna stinker överallt.

Och så har vi folks reaktioner. De tittar på en som om man precis erkänt ett mord när man meddelar att man inte äter saffran. Som att man är jättekonstig. Och jag antar att jag är det för under hela mitt liv har jag bara träffat en enda person till som inte tycker om saffran. En. Det är han och jag mot världen, typ.

Men ät ni era lussekatter. Ni kan få mina med.

Things I do

Saker jag gjort idag:

• Vaknat
• Druckit frukost. Smoothies is da shit om man mår illa av att tugga frukostmacka.
• Vikt ihop massor av ren tvätt.
• Tvättat 4 maskiner.
• Gjort ett yogapass för ryggen och sjungit ett lååååångt mantra.
• Ätit lunch.
• Tittat när Tabatha läxat upp en hel frisörsalong. Så mycket roligare än "Arga kocken".
• Sökt ett jobb. För övrigt hatar jag att gå in och kolla min mail numera då inboxen bara är full av spam och "tack för din ansökan, men..."
• Mentalt förberett mig för att älskade maken ska åka till Stockholm å tjänstens vägnar i 2 dagar. Sova själv - gillar't inte.

Bara resten av dagen kvar då.

Fan också!

Det här är inlägg nummer 666. Men det är inget att vara rädd för. Hoppas jag...

Buffy vs. Edward

Ibland blir jag så satans trött. Som till exempel när man gillar Twilight, som jag gör, och helt plötsligt får en massa ovidkommande och ovälkomna kommentarer om hur mycket bättre Buffy är. Som om jag bryr mig. Vilket jag inte gör. 

Vi kan ju börja med det enkla faktum att jag aldrig tittat på Buffy. Inte ett endaste litet avsnitt. Vet inte varför, det bara blev så. Om jag såg det skulle jag säkert gilla det, men nu har jag alltså inte sett det. Alltså har jag inget på fötterna för att argumentera om vem som är "bäst" och vem som skulle vinna en fight mellan Buffy och Edward. Det enda jag vet om Buffy är att jag tycker att Sarah Michelle Gellar har en ful näsa. Och så har jag sett filmen, men det var för så länge sedan att jag inte minns den. Alls.

Jag säger inte att Buffy är dåligt, för det vet jag som sagt inget om. Vad som är dåligt är däremot att alla Buffy-fans bestämt sig för att Twilight är dåligt och att det ska de minsann slå i huvudet på oss som gillar Twilight så fort tillfälle ges. Oftast skiter jag i kommentarerna eftersom jag, som sagt, inte känner till Buffy, men vissa Buffyister kan bara inte ge sig. Och ja - ibland känner jag mig påhoppad och provocerad och på det blir jag så satans trött.

Så kan vi komma överens om en sak? Jag låter er gilla Buffy och ni låter mig gilla Twilight. För det är faktiskt okej att gilla olika saker, och man får gilla olika saker utan att bli hånad för det.

Äntligen!

Jag ska på bröllop ikväll. Som jag har längtat har jag gjort har jag.

Bio alltså. "Twilight saga: Breaking dawn pt 1".

Tack då!

Hade en dålig dag igår (dagen idag verkar härma den igår dessutom) och tittade på en massa tv. Bland annat Ellen DeGeneres show som visas på Kanal 5. Som musikalisk gästartist hade hon Foster the people. Har haft den här på hjärnan sedan dess.

Handlar visst om en kille som inte mår så bra och tar med sig ett vapen till skolan...

Så dags i månaden

Ibland vill man bara krypa ner under en filt, äta godis, titta på dålig tv, gråta en skvätt och tycka synd om sig själv.

Idag är en sådan dag.

Dagens asgarv

Blev uppringd av en ivrig Perny på hennes lunchrast. Vi ska på bio på fredag och hon skulle förhöra sig om biljettinköp. (De ligger säkert i min plånka.)

Samtidigt som hon pratar med mig i telefon beställer hon sin lunch. Hon var lite härligt förvirrat tudelad i pratet med mig med andra ord, vilket bjöd på den här lite oväntade samtalskombon som fick mig att skratta så tårana rann:

-Det roligaste är, salladsburk, att hon .... (Gissa vad hon inte sa till mig.)

Salt och peppar

Ja, det börjar närma sig jul som sagt, och jag tänkte lägga ännu en sak på min önskelista. 

Jag har en yttepytteliten samling här hemma, i form av salt- och pepparkar. (Eller heter det ströare när det är sådana där med hål i toppen? Skit samma.) Jag bestämde mig för att det skulle bli en samling av det hela när jag fick mina Tardisar i 40-årspresent av Perny med make. Därmed hade jag salt- och pepparkar/ströare i form av Tardis och legobitar. Roligt värre tyckte jag och bestämde mig för att det skulle få bli en samling. Men jag vill icke under några omständigheter ha salt/pepparbehållare vilka som helst. Nej - de ska såklart ha ett tema. Annars är det inget roligt.

Temat i detta samlande är således att det ska vara en släng av nörd på det hela. Jag stod och fingrade på ett par som såg ut som ugglor på Lagerhaus, men bestämde mig för att de inte platsade. Söta, ja - nördiga, not so much. Lego kan man klassa som lätt nördigt, och Tardis är det absolut. Och så de här som legat på önskelistan ett tag.

Jamen alltså kolla! Det är ju Spock och Kirk! I salt och pepparform! Kan ju inte bli bättre! Så ja, jag önskar mig sådana. Finns att köpa här bland annat. Och om man nu känner att jag förtjänar något mer från den sidan så gillar jag kakburken som ser ut som Spock och pizzaskäraren som ser ut som Enterprise ganska så oroväckande mycket.

Please mr Santa?

Myser med en katt

Och skrattar så jag kvider.

Lösspringande katter

Jag har skrivit om det förut och nu gör jag det igen. Hur illa jag tycker om lösspringande katter inne i stan.
Ute på landet - fine. Om man är beredd på att få bära hem en och annan av sina älsklingar med tarmarna utanför, som min goda vän gjorde en gång som barn.
Men inne i stan - varför? Vad ska det vara bra för? Är det verkligen så himla besvärligt att plocka kattbajs i lådan inne att det är att föredra att de kutar över till grannen och skiter i deras rosenrabatt?

Men det som gjorde mig förbannad den här gången är faktiskt ingenting som drabbat mig utan min svägerska. Hon den där jättesnälla som jag räknar som en god vän och inte bara systern till älskade maken.
Hennes dotter skulle till skridskoskolan tillsammans med sin farmor. Det enda som hindrade avfärd var en katt som krupit in under farmorns bil. Nu är de djurvänner och ville inte skrämma eller skada katten genom att starta bilen. Det hade inte varit säkert att den sprungit iväg heller, den kunde ha blivit så rädd att den lagt sig platt istället. Så min svägerska skulle ta bort den med handkraft. Lyfta bort den helt enkelt. Katten tackade med att riva henne. Mycket och illa. Handen och ansiktet fick ta mesta ilskan.
Och alla vi som har katt vet att det är jätteviktigt att tvätta rent noga efter minsta lilla kattriv eftersom det ryms mycket skit i de där klorna. Gissa då hur mycket skit det är i utespringande katters klor? Just det - betydligt mer än i mina parkettglidares tassar.

Resultatet av min svägerskas goda gärning?
Sitta på akuten till halv tre på morgonen. En lättare infektion med feber. Antibiotika.

De skulle kört över kattjäveln.

Kan tillägga att min svägerska bor i lägenhet utmed en av Örebros mer trafikerade gator. Absolut ingen lämplig miljö att släppa ut din katt i - om du tycker om den. Vilket jag hoppas du gör.

11.11.11

Grattis världen. Idag går vi in i Vattumannens tidsålder. En tid av vänskap och kärlek. 

Så - vad kan du lämna kvar i Fiskarnas tidsålder och vad vill du att denna nya tidsålder ska föra med sig för dig? Känn inåt och finn svaret där.

Mystiskt sådant där...

Har hängt upp mig på en sak över en produkt vars tv-shopreklam snurrar runt en hel del just nu. Jag pratar om icke-shampot Wen. En produkt jag är nästan ohälsosamt nyfiken på och som jag mer än gärna skulle klicka hem i rödaste rappet om jag hade 350 kronor över. Vilket jag inte har. Tomten kan gärna få lägga det på minnet dock...

Jo - Wen var det alltså. Ett hårvårdssystem som rengör och vårdar utan massa kemiska substanser. Som sulfater, parabener, tensider och gudarna vet vad. Så långt allt väl.
Men om man säger att denna fantastiska produkt kan ersätta shampo, balsam, inpackning, och stylingprodukter - man får allt i ett med Wen! - hur kommer det sig då att hårvårdssystemet innehåller fyra olika produkter + en specialkam?
Låtom oss räkna på vad Wen (allt-i-ett) säger sig ersätta:

1. Shampo
2. Balsam
3. Inpackning
4. Stylingprodukter

Låtom oss nu räkna vad hårvårdspaketet består av:

1. Wen Cleansing conditioner
2. Wen Styling creme
3. Wen Re moist intensive hair treatment
4. Wen Texture balm

Alltså - jag är ju inget mattesnille direkt, men jag kan räkna till fyra. Två gånger.

Sedan att Wen fungerar bättre ju mer man använder.............

Men som sagt - jag vill mer än gärna testa. Tomten?

Vänder på en femöring*

* För dagens ungdom: en femöring var en myntenhet som fanns när jag var barn. Det var ett litet kopparmynt värt 5 öre. Man kunde köpa en kola för dem i Konsum om man frågade i kassan. Myten var små, men 10-öringarna var mindre, men det är en annan saga till en annan dag.

Sådärja! Måste ju förklara mig nu när jag använder mig av så gammalmodiga uttryck. Att vända på en femöring är att byta snabbt. Kalsonger, åsikt, hatt eller som i det här fallet - humör.
Yes - jag talar om de små barnen som bor i mitt hus. De där som stundtals exploderar och förvandlas till rytande odjur från avgrunden.

Dagen i går byttes Lilla A ut mot ett skrällande, ilsket odjur vars enda mål i livet var att driva all runtomkring sig till vanvett. Han lyckades ganska bra.
Idag var han riktigt gosig. Jag fick till och med en kram vid cykelställen när jag följde dem till skolan. Kan knappt minnas när han visade mig några som helst ömhetsbetygelse offentligt senast, han anser sig vara för stor för sådant.
Gick på små moln över det resten av dagen. Fram tills jag kom på honom med att sitta och spela på datorn fastän det inte var hans speldag och då drog in hans speldag imorgon. Med en blick som kan döda väste han fram "du ska aldrig mer få någon puss av mig" och slog till sin lillasyster.
Men nu är han en gosplutt som sitter och tittar på tv med sin pappa och lillasyster. Som sagt - det vänder på en femöring.

Josåatte...

Har lagt märke till att ett av mina inlägg har haft ovanligt många träffar den senaste tiden. Inlägget heter "I väntans tider" och handlar om att jag sitter och väntar på att Svenska Akademien ska kungöra vem som fått Nobelpriset i litteratur.

Jag är alltså inte med barn.
Jag planerar inte heller att bli med barn. Någonsin mer.

Jag har redan fött tre blivande skattebetalare. Det räcker bra så. Bland annat sved det en del.

Men för all del - tack för titten.

Söndag

Saker man kan göra en söndag när man är lite trivsamt bakis efter alldeles för mycket gott vin dagen innan.

En liten ansiktsbehandling med en trevlig ansiktsmask.

Rulla massvis med små köttbullar att koka i en mustig tomatsås och avnjuta med pasta. Recept från Nigella kort och gott.

Läsa en bok som är sjukt svår att komma in i. Långsamt tempo, mycket medicinska termer, men bra. Bara jobbig att komma in i av någon outgrundlig anledning. Bara 500 sidor kvar nu.

Försöka hitta bottnen på godisskålen. Ja, jag gillar lakrits.

Och så den nya söndagstraditionen - mackor till kvällsmat efter barnens simskola. Idag med gravad lax som pålägg.

Nu får jag håret flätat i miniflätor av Lilla E. Lycka till att reda ut dem sedan. Dreads kanske?

Surprise!

Dagen igår bar på en hel del mys och ett gäng trevliga överraskningar. Vi började med en långpromenad, inklusive fika vid Hjälmaren. Vi hade med oss Perny med barn, men utan hennes influensasjuke make, och hon var clever nog att ta några bilder. Hon har bloggat om det också - kika in här.

Resten av dagen fyllde vi med diverse slöande. Enda avbrottet kom när eftermiddagen började bli kväll, då det plötsligt knackade på dörren. Vi trodde det var några utklädda som skulle tigga godis på fel dag och funderade på att inte öppna, men till sist gjorde vi det. Och där på trappan stod en klasskompis till Lilla E med lillebror och mamma som undrade om vi tyckte om trattkantareller. De hade nämligen plockat 40 liter och tyckte mer om att plocka svamp än att äta den. Själv är jag precis tvärtom.

Så medan älskade maken stekte ajvarbiffar rensade jag 5 liter trattkantareller. Lite blev stekt till biffarna, mer än hälften förvällt och lagt i frysen till en annan dag och resten ligger på tork. Fatta vilken god svamppasta jag kan göra på det! Mitt i smällkalla vintern! En mycket trevlig överraskning.

Peter Stormare fick däremot en inte alltför angenäm överraskning i fredagsmysfilmen "Jurassic Park: The Lost World". Den här lilla gynnaren och hans 700 polare äter nämligen upp honom efter detta korta lilla möte som inte avlöpte alltför väl. Note to self - inte använda elpistol på små dinosaurier.
Lilla E var skiträdd ungefär hela filmen, men hon fick ju chips så det fick gå bra. Och det var hon som valde!

Kvällens sista överraskning kom när det var läggdags. Då hittade vi nämligen den här filuren målad på Lilla E:s knä. Älskade maken skrattade så han grät. Riktigt söt, tycker jag.

Och idag har jag målat naglarna orange, köpt lördagsgodis och en varsin leksak till mina minsta barn och fått ett baslack köpt åt mig av Stora J. Snart är det dags att åka till kyrkogården och tända ljus. Dels i minneslunden för mina kära som är begravda på annan ort, dels på älskade makens farmor och farfars grav. Sedan blir det fest och gamman hos svärföräldrarna. Porterstek, vin och trevligt umgänge. Mamma och pappa kommer dit också.

Måste säga att jag verkligen gillat det här höstlovet. Kan vi göra om.

Vikten av vatten

Vi har haft en paus i vårt Doctor Who-tittande, jag och älskade maken. Mest av allt är det jag som dragit ut på det eftersom jag vet att det här är den sista säsongen där David Tennant spelar Doktorn och ja - jag kommer gråta floder över "min" doktor när han ersätts av Matt Smith. Igår tittade vi däremot klart på de ordinarie avsnitten av säsong 4, det är i specialavsnitten han regenererar sig. Får se hur länge jag kan skjuta upp det. Min gissning är inte värst länge. 

Som sagt - igår tittade vi på de tre sista avsnitten för säsong 4 och i ett av dem hade Donna Noble (Catherine Tate) huvudrollen. Hon skulle tidsresa lite. Och där står hon i en jacka full med sladdar och får order till höger och vänster. Gör si, gör så, den här maskinen gör det här, den här maskinen gör så där och vi hoppas det fungerar. Då kliver en soldat fram och klämmer iväg säsongens bästa replik:

"This is to combat dehydration."

Och så håller hon fram ett glas vatten. Jag skrattade så jag fick ont i magen! Bästa ever!

Kan tillägga att det fungerar för att få tonårsbarn att dricka vatten också. Testade på Stora J nämligen, som hamnat på sjukan på minst ett convent för att hon varit uttorkad. Hon svepte glatt i sig ett stort glas vatten. Det gäller att veta att vad man ska säga.

Nyasfalterat

För 10 år sedan, september 2001, flyttade jag och älskade maken in i det hus vi bor i idag. Då fanns inte lilla E än och lilla A låg och sov i en barnvagnsinsats på golvet i vardagsrummet när vi bar flyttkartonger och möbler.

Sedan dess har det grävts ner stora tjocka rör i marken i området där vi bor för fjärrvärme. Vi hade redan installerat bergvärme i samband med inflyttningen, så det sket vi i, men att det var hål i alla gator och trottoarer påverkar även de som inte ska ha. Märkte vi.
Efter avslutat fjärrvärmerörsnergrävningsjobb dröjde det länge innan de stora hålen i gator och trottoarer blev åtgärdade. När de äntligen blev det var det nästan så man dansade hambo av pur glädje över att man nu skulle slippa köra sönder bilar och cyklar på vassa trottoarkanter.

Glädjen blev dock inte långvarig för något år efter det kom de på att de skulle gräva ner fiberoptikkablar. Upp med de  nyasfalterade gatorna och trottoarerna igen. Gräva gräva gräva.
Det här var förra våren, alltså våren 2010.

Idag, just nu faktiskt, så asfalteras de trottoarer som grävdes upp då. Kommunen hann bli anmälda för att det dröjt så länge. Deras ursäkt? Att snön kom så tidigt förra vintern. Att det däremellan varit vår och sommar och större delen av en höst, kan vi bortse från.

När jag nu i min glädje går in till älskade maken och säger att nu äntligen står de på gatan och asfalterar, så talar han om för mig att i det senaste informationsbladet från Villaägarna (som jag inte läst) så stod det något om att Telia planerar att installera fiber i vårt bostadsområde...

Jag hoppas nu innerligt att det kan gå i de befintliga kablarna som nu (i skrivande stund) blir överasfalterade, för om de ska gräva upp området en gång till så kommer jag nog bli dum i huvudet.
Spela på läppen och dregla. Som Kalle Anka på julafton. Typ.

Your favourite...

Kan inte hjälpas. Efter att ha bloggat upp lacket Crimson fick jag den här låten på hjärnan.

Jag vill ha Martins paljett-shorts.

Bä

Bara att ta sig ut i fårhagen dårå.

Förutom att tidningen innehåller mer än sin beskärda del av typfel, varav det ovan var klart roligast, så måste jag säga att Daisy Beauty nog är min nya favorittidning. Ljuvligt befriad från bantningshysteri! Bara det kan få mig att hjula av lycka, och då kan jag inte ens hjula.

Daisy Beauty är tidningen för den som gillar skönhet och mode (mest skönhet) och vill ha tips och råd om samma. Finns även en mindre avdelning med tips till männen. De vill ju också vara fina.

Kommer jag köpa igen? Japp. Tror jag ska önska mig en prenumeration i julklapp. Och så önskar jag att de anställde mig som korrekturläsare.

Att umgås

Husets båda döttrar är utflugna. Stora J spenderar dagen hos sin pappa och Lilla E är hemma hos sin mormor och morfar med kusinen L på en sleepover-kavalkad som hittills har varat 3 dagar.

Lilla A och jag spenderade några timmar med familjen Perny, han med deras son och jag med Perny herself. En god fika/lunch, strumpor till älskade maken, te och en prickig slickepott senare är vi hemma igen.

Och nu, några timmar senare, inser jag att vi i familjen umgås på ett alldeles särskilt sätt.

Uppe på övervåningen sitter Lilla A och spelar på datorn, här nere i soffan sitter jag och älskade maken i ett varsitt hörn av soffan med en varsin dator i knät. När vi skulle kunna hångla.

Välkommen till den moderna familjen.