I stöpet

Jag hade fina planer för bloggen den här veckan, men jag har fått annat att tänka på och lägga energi på. I söndags vaknade vi och hade 30 centimeter vatten i hela källaren. All energi går just nu åt till att riva, röja, sortera, slänga, räkna och vänta på hjälp som aldrig kommer.
Tvättmaskinen gick sönder. Vi tvättar hos mamma. Frysen gick sönder. Maten ligger i mammas frysbox. Värmepumpen gick sönder, så vi har ingen uppvärmning och inget varmvatten. Vi duschar hos mamma och svärföräldrarna.
Vi har fått hjälp av familj, vänner och grannar. Väntar fortfarande på försäkringsbolag, byggfläktar och hjälp med att torka ur och återställa. Vattnet är borta. Regn är inte längre ett rogivande ljud. Vi är alla stressade, ledsna och mår både fysiskt och psykiskt ganska dåligt. Mycket har blivit förstört, min yogastudio bland annat, så mina planer på att börja klasser där om en vecka skjuts på en oväntad framtid. Det är mycket kvar att göra. Och, antar jag, många fler tårar att fälla.
Vi kommer komma igenom den här krisen också, så klart, men just nu känns allt så himla jobbigt och jag känner mig överväldigad och vet inte vad jag ska göra. Var börjar jag ens en gång?