onsdag 18 april 2012

Nu snurrar det i skallen igen

Igår satt jag i ett möte med en människa om ett eventuellt jobb. Vad arbetet skulle gå ut på fick jag aldrig riktigt klarhet i och efter en dryg timme tackade jag för mig och konstaterade att vi inte skulle kunna arbeta tillsammans. Då hade jag fått höra både det ena och det andra om mig, personer jag kallar för mina vänner, myndigheter och människor. Samtalet inleddes med att jag fick veta att man kan säga vad som helst - hur det tas emot berättar mer om den som hör det än den som säger det.

Och är inte det ett väldigt bekvämt sätt att se på det hela? Om jag säger att du är ful och du blir ledsen, så säger det alltså att jag bara sa sanningen och du vet att det är så och därför blev du ledsen över det. Om jag säger att du är tjock och du blev illa berörd så är det inte jag som inte är snäll utan du som inte varit snäll mot dig själv och straffar dig med övervikt.

Det finns ärlighet och så så finns det brutal ärlighet. Jag känner att jag nog har träffat mästaren på överlagd ärlighet. För visst - man kan säga till en person att den är överviktig, men man kan också välja sitt sätt att säga det. Man kan säga det bara rätt ut: "Du är tjock". Man kan linda in det: "Du har kanske gått upp lite, hur mår du?" Eller så kan man vara överlagd i sin ärlighet, eller elak som jag kallar det: "Du är en fetknopp och du är det för att du är dum i huvudet och äter fel mat."

Ja - man kan säga vad som helst, men man kan välja hur man säger det. Man kan välja att ta ansvar för de ord man uttalar och inte lägga ansvaret på den som tar emot dem. Man kan välja vilken typ av energi man vill ge och ta emot. Jag har funderat mycket på vad som är meningen att jag ska lära mig av det här mötet? För det är så jag måste ta det, som en livslektion. Jag fick öva på att sätta gränser och säga nej i varje fall. Alltid något.

6 kommentarer:

  1. Usch!
    Men fram för allt, vilken underlig människa och vilket underligt sätt att hålla en intervju. Vad tror man att man ska uppnå med att göra så om man ska anställa nån. Måste ju vara en person som inte mår bra själv som beter sig så. Även om det ju självklart inte är en ursäkt för att snacka skit om folk, vilket bedrövligt beteende!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja gud ja, h*n måste ju må jättedåligt, men påstår sig må förträffligt. Men frågan är om man gör det med så mycket hat, bitterhet och negativitet inom sig. H*n verkade inte direkt medveten om det själv - tyvärr.

      Radera
  2. Vad ända in i-- vad är DET för logik? Inte en arbetsplats som kan vara bra för hälsan! ャダヽ(o`皿′o)ノ

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ironiska i det hela är att det var ett ställe med hälsoprofil...

      Radera
  3. Ja, du vet ju vad jag tycker för vi hade ju en lång utläggning per telefonen om det men vill ändå lägga in en kommentar här så att du känner mitt stöd helt ut.

    Människan hade inte social kompetens alls och bordeinte arbeta med människor. Hon bemötte dig helt tokigt och med tanke på vilket yrke hon är inne i borde hon se sig om efter en ny karriär.

    Kram på dig min kära data, ser fram emot att irl:a dig på lördag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon har jobbat med det här i 30+ år och det är DET som känns riktigt skrämmande.

      Radera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.