 |
| Bildkälla Goodreads |
En ny latinlärare börjar på Aglionby, en som har kastat omkull Ronans liv tidigare. Och sökandet efter Glendower forsätter, den här gången i mystiska grottor.
Det finns tre sovare. En att väcka och en att inte väcka och en däremellan. Frågan är bara vem som är vem.
Med tanke på att en av seriens karaktärer heter Blue ligger det nära till hands att tro att den här boken är centrerad kring henne, men det är den inte. Som vanligt handlar den om alla fem, Blue, Gansey, Ronan, Adam och i viss mån Noah. Deras sökande efter Glendower som även är ett sökande in i dem själva, att lista ut vem de är och/eller vill vara. Varifrån de kommer och vart de ska ta vägen sedan.
Boken är lite av ett vägskäl. Förra gången jag läste den tyckte jag inte så mycket om den, utan kallade den för seriens transportsträckebok. Den här gången tyckte jag att den var jättespännande och var ivrig att läsa vidare. Det kan bero på att jag var i ett annat headspace, men det kan också bero på att jag den här gången har läst hela serien en gång förut, och därför vet vad som ska hända och här kan se hur mycket som det byggs upp för. Jag kan se slutet, på ett annat sätt än vad jag gjorde den gången. Så jo, förvisso är boken en transportsträcka - den ställer många frågor och ger inte svar på alla. Den bygger upp men visar inte hela bilden. Den känns inte så fristående som de andra två, den här hör verkligen ihop med sina föregångare, och sin efterträdare.
Språket är som vanligt fantastiskt vackert, poetiskt och bildrikt. Helt enkelt tycker jag väldigt mycket om Maggie Stiefvaters sätt att skriva.
Jag höjde faktiskt betyget den här gången. Förra gången jag läste "Blue lily, lily blue" gav jag den en trea, nu blev betyget en självklar fyra, av fem.
