Min självpålagda uppgift att läsa alla Murakamis böcker, i den snajsiga pocketutgåvan med svartvitröda omslag, fortgår. Sist ut är en av de böcker jag började tro att jag inte skulle få tag på alls, eftersom den varit slut hos förlaget en längre tid. å när den väl dök upp igen var jag snabb att klicka hem den, och nu har jag läst den - boken som blev Haruki Murakamis internationella genombrott, "Fågeln som vrider upp världen".
 |
| Bildkälla Goodreads |
Toru Okadas katt har försvunnit. Inte lång därefter försvinner även hans fru. Samtidigt börjar han få en rad underliga samtal på telefon, han blir kompis med en grannflicka och lär känna en löjtnant från andra världskriget.
Från att ha levt en inrutad tillvaro i Tokyo är ingenting sig längre likt. För att bringa klarhet i sin nya tillvaro börjar Toru Okada att spendera alltmer tid i en torrlagd brunn.
Det här är en bok som är bitvis riktigt förvirrande. Jag är fortfarande inte helt säker på vad det egentligen är jag har läst, men jag vet att jag gillade det. Jag känner igen mig i Murakamis berättarstil. Det är ett gränsland mellan dröm och verklighet, och den ena bisarra händelsen efter den andra inträffar, men här känns det fullkomligt normala och logiska för den värld vi befinner oss i. Det är magisk realism, och historier som vävs samman - så småningom. Som vanligt med Murakami är det mycket katter, klassisk musik, matlagning, ganska dåliga sexscener, en dos andra världskriget, obehagliga personer, en egentligen mesig huvudkaraktär som i slutändan ändå fixar skivan.
Jag tycket möjligen att historien ibland var lite onödigt invecklad. Att det fanns saker som berättades som egentligen var helt irrelevanta för historien i stort. Ibland kändes det som att berättelsen stod och stampade på stället. Det var lite som att den ville berätta alldeles för mycket på samma gång, och därför fanns det saker som kändes hafsiga och ibland att det inte kom till något riktigt avslut.
Jag fastnade dock snabbt i boken, och hade egentligen inga problem med att läsa den, förutom att jag inte alltid varit så lässugen den sista tiden.
Boken är på 741 sidor i min utgåva, och det är inte direkt en bok att bara skumma sig igenom. Den kräver lite av sin läsare, helt enkelt.
Mitt betyg på "Fågeln som vrider upp världen" blev 3,5/5.
Senare idag tillkännagives vem som fått Nobels Litteraturpris. Jag hoppas lite som vanligt på Murakami, men jag håller inte andan direkt. Om några timmar vet jag.
Edit: Det blev som jag gissade inte Murakami, men jag känner att jag är nöjd ändå med att priset gick till Abdulrazak Gurnah. En afrikansk författare som jag inte ens hört talas om innan nu. Men ändå - Afrika! Känns som att det var på tiden. Även om han numera är bosatt i England.
