Novemberfavoriter

Det känns som att soltimmarna varit få den här månaden, men det är faktiskt bara de sista veckorna som varit sådär riktigt novembergrå. Minns att det sattes värmerekord i mitten av månaden, och det är i klimatförändringarnas tidevarv inte helt roligt om jag ska vara ärlig. Snön som föll smälte fort bort här dessutom, så den där solbristen börjar verkligen kännas av nu. Tur att det var första advent i helgen, så att det blev lite tända ljus, nu när den stora ljuskällan döljs av tjocka moln. 
Förutom vädret har det hänt andra saker, och det är dem vi ska ta en titt på här och nu. De av favoritstatus i varje fall.

Bok: "Greywaren" av Maggie Stiefvater. Den avslutande boken i Dreamer-trilogin.

Film: Möjligen "Booksmart". Den fick inte månadens högsta betyg för jag har sett om några favoriter, men av ny-för-mig filmerna är det nog den jag uppskattat mest.

TV: "Sense8". Inte helt utan konkurrens, men ändå bäst av det jag sett. Bäst av det bästa, typ, för jag är inne på min tredje väldigt bra serie för den här månaden.

Nagellack: Ingen klockren favorit bland de tre jag burit den här månaden. Men Sapphire från Depend kanske. Nummer 5144.

Skönhet: Nagelolja. Mina naglar mår dåligt just nu, vilket är den huvudsakliga anledningen till att jag inte målat naglarna så mycket den senaste tiden. Försöker vårda dem tillbaka till något sorts välmående, och då är nagelolja till stor hjälp. Just precis nu är det Depends Myrrh & avocado nail oil jag använder.

Extra speciell rolighet: Plejadträffen för någon vecka sedan. Även om vi bara var tre den här gången. Jag gillar verkligen de här människorna jag läser bok ihop med.

Favoritinlägg: Foccacia-receptet. För att foccacia är så väldigt gott!

Novembers nagellack

Det här kommer inte bli ett långt inlägg. I november har jag inte lackat naglarna mycket alls, utan låtit dem vila och bli ompysslade då de inte alls mår bra just nu. De är rent ut av i bedrövligt dåligt skick, och jag ville att det skulle få en paus och att lite av det uschligaste skulle få växa bort. I november har jag målat naglarna endast tre gånger, men då hunnit prova på ett nytt märke (för mig) och det är ju alltid kul.

Depend 7day, Steal the look #7259
Lite i vanlig ordning har jag svårt att låta bli nästanvita lack. Det här var dessutom ett sådant där kul lack som ändrade sig en aning i färgen beroende på omgivning, ljusförhållanden och vad jag hade på mig. Mest av allt är det ljust vaniljgult, men ibland tyckte jag det lutade mer åt det beiga hållet, och ibland kändes som mer aprikosgulrosa. En trevlig bekantskap, och inte alltför besvärlig att måla med trots att det är både att ljust lack och ett gult lack.

 

Depend, Sapphire #5144
Från Rock  my world-kollektionen plockade jag fram just det safirblå lacket Sapphire. Har ett metalliskt skimmer och är just så där härligt juvelfärgad som namnet antyder.

London Grace, Billie
Det här är ett nytt märke för mig, som jag plötsligt sett poppa upp lite här och var. Jag blev nyfiken och har skaffat mig några av dem, och först ut att testas blev mörkt chokladbruna Billie. Ett helt vanligt krämlack, som de flesta London Grace verkar vara. Penseln i den här flaskan hade ett par spretiga strån, men annars var det lättlackat. Och just så här mörka toner gillar jag lite extra på korta naglar. Gillar den bruna nyansen på det här lacket. Nästan svart och väldigt blankt.

Det var allt för den här gången. Ska se om jag vågar mig på att måla naglarna lite oftare i december. 

Sett på tv: Andor, säsong 1

Så klart spoilervarning när jag skriver om tv.

Häromdagen tittade jag, älskade maken och Chilipojken klart på den första säsongen av Star Wars-serien "Andor". Och det är ju tur att det här var den första säsongen, för det känns som att den slutade någonstans mitt i. Många säger att det här är den bästa Star Wars-serien hittills, och det ligger något i det, även om jag personligen fortfarande tyckt bäst om "The Mandalorian".

Bildkälla TV Insider

Cassian Andor dyker upp första gången i filmen "Rouge One" (för övrigt den bästa fristående Star Wars-filmen) där han är en framdsående medlem bland rebellerna som arbetar mot Imperiet och Kejsar Palpatine. Serien "Andor" är hans bakgrundsberättelse. Här får vi veta vad det var som gjorde att han en gång valde att sluta sig till motståndsrörelsen.
Men serien handlar också om motståndsrörelsen i sig. Hur den bildades och vad de riskerade för att gå emot kejsaren. Allt från senatorer till hemliga grupperingar som sätter käppar i hjulet för Imperiet.
Tempot är ganska långsamt faktiskt. Det är mycket dialoger och långa dagar som då och då avbryts av en actionladdad sekvens. Ett slagsmål, en flykt, ett uppdrag, ett uppror. Vissa partier tyckte jag var lite väl långsamma och utdragna. Det fanns saker som hade kunnat berättas på kortare tid, istället för att dras ut på i tre avsnitt...
Skådespelarna är klockrena i sina roller. Extra kul för svensken att Stellan Skarsgård har en så pass framträdande roll. Mest heder ändå så klart till Diego Luna i titelrollen, och ett plus i kanten för att det finns en droid att älska även i den här serien - den stammande och lojale B2EMO, med smeknamnet Bee.

Lite som vanligt kanske den här serien är mest till för den som redan gillar Star Wars, och känner till universumet och vet hur tidslinjen ser ut. Däremot behöver en inte ha sett "Rouge One" innan en börjar titta på den här serien, då filmen utspelar sig efter händelserna här - av uppenbara skäl. Jag rekommenderar så klart filmen ändå, för att den är bra helt enkelt.
Minst en säsong till kommer alltså. Osäkert på när, men gissningsvis någon gång 2023.

"An arrow to the moon" av Emily X.R. Pan

2019 läste jag Emily X.R. Pans debutroman "The astonishing color of after" och älskade den så pass mycket att det hamnade på det årets topplista över böcker jag hade läst. Så det var med stora förväntningar jag satte mig ner för att läsa hennes nästa bok, som har ett av de vackraste bokomslagen jag hållit i i år.

Bildkälla Goodreads

Luna Changs föräldrar väntar sig mycket av henne.Nu när hon snart ska gå ut high school hoppas de att hon med sina höga betyg ska komma in på ett fint universitet - helst Stanford. Men Luna vet inte själv om det är vad hon egentligen vill. Hon är mer intresserad av den nye killen i sin årskurs, den mystiska sprickbildningen som sprider sig över staden, och de underliga eldflugorna som plötsligt dykt upp.
Hunter Yee har alltid kunnat träffa sitt mål, till synes utan att titta. Han är trött på sina föräldrars hemligheter, de som gjort att familjen ständigt är på flykt. Om det inte vore för lillebror Cody skulle han rymma direkt. Och så är han lite nyfiken på den där tjejen i hans årskurs på hans nya skola...

Romeo och Juliet möter kinesisk mytologi i en roman med mycket magisk realism. Och många olika synvinklar. De korta kapitlen inleds med i vems synvinkel vi ser saker, och det är ju tur, för annars hade det blivit övermåttan rörigt. Jag tyckte det var rörigt ändå, och blev inte klok på vad den här berättelsen vill. Vill den vara en kärleksroman med magisk realism i? Eller ett deckarmysterium om vad det är som händer i staden Fairbridge och i Hunters familj? Eller är det en bok om att växa upp och välja sin egen väg? Krav från familjer, skola, kompisar, partner? Det blir mest ett sammelsurium till slut, och jag vet inte riktigt om jag gillar det. Visst kan en bok berätta flera olika saker, men då behöver det vara... bra.
Jag hade som sagt höga förväntningar, och jag hade hoppats på något mer än vad jag fick. Det byggs upp många frågeställningar, och sedan kommer slutet väldigt plötsligt och liksom sveper allt under mattan. Jag lämnas av en känsla av att jag har läst något byggas upp helt i onödan, med tanke på vilket slutet blev. Det känns lättköpt, på något vis.

Tyvärr, "An arrow to the moon" fick endast betyget 2/5 av mig.

Decembers bullet journal

Jahaja. Det har tydligen gått så pass fort för tiden att gå, att det redan är dags att visa de sista sidorna i min ljusorange Leuchturm, det kommer bli en grön 2023. Nästa gång jag visar bullet journal-sidor så kommer det vara dem jag gör för nästa år, men innan dess tar vi en titt på december 2022.

Precis som vanligt så har jag valt washitejpen först och sedan valt färgerna utifrån den. I år ville jag ha något som var lite diskret juligt och vintrigt, och valet föll på en sicksackmönstrad tejp i blått, rött och guld. Jag valde Tombow dual brush i färgerna 026 Yellow gold, 856 Chinese red och 526 True blue. Och fineliners från Stabilo i mörkblått och svart.
December inleds med en månadsöversikt, och gissningsvis kommer jag skriva in en dikt eller något på den än så länge blanka sidan.

Jag kommer läsa en bok av Haruki Murakami som månadsbok i december, men den har jag inte skrivit in än. Däremot har plats för både den och nagellacken jag gissningsvis kommer bära i december, och så kassabok på andra sidan.

Vanorna, humöret och en rad om dagen finns det också plats för.

Samt så klart den träning jag kommer utföra i december. Den här månaden har temat varit Meditate på Yoga with Adriene, och det har varit helt underbart. Jag hoppas på något minst lika trevligt i december.

Avslutningsvis ett av veckouppslagen. Pappa skulle ha fyllt år i början av december, vilket jag låter synas på citatet just den här veckan. Annars har jag låtit det bero lite på vad jag har för citat den här gången, inget övergripande tema alltså.