torsdag 5 maj 2011

Lilla puberteten

Börjar bli innerligt trött på dessa humörsvängningar. Inte mina egna utan lilla E:s. I ett och ett halv år har det hållit på nu och föremålet för hennes ilska är oftast jag. Käckt.

Bland annat har hon bestämt att man bara får kalla henne saker som börjar på "E" som hennes namn börjar på. Så om man kallar henne för sin lilla prinsessa blir hon oxtokig. Älskling och sötnos kan fungera ibland, om man råkar försäga sig.
I morse kom hon skridande nerför trappan insvept i sitt täcke. Älskade maken gjorde då det stora misstaget att säga att hon såg ut som en drottning med mantel. En annan tycker att det var ganska gulligt sagt, men det börjar inte på "E". Alltså blev hon arg. Och vägrade sätta sig vid frukostbordet.

En regel som finns i skolan är att man inte ska ta med sig leksaker till skolan och om man gör det så gör man det på egen risk. För saker har en tendens att försvinna eller gå sönder. Personalen vill inte ha det ansvaret och det förstår jag. Därför säger jag konsekvent nej när något av barnen vill ta med sig kortlekar, mobiltelefoner eller gosedjur till skolan. Idag hade jag återigen snacket med barnen om varför man inte ska ta med saker till skolan.
Därför att de kan gå sönder.
Därför att de kan försvinna = bli stulna.

Efter att ha jobbat i klockbranschen 10 år så vet jag att den vanligaste förlustorsaken på en klocka är försvunnen/stulen i omklädningsrum i skolor. Barn är som korpar om tillfälle ges. Av den anledningen ser jag helst att mina barn inte har klocka dagar då de har idrott på schemat. Trist men sant.

Så när jag tittade ner i lilla E:s ryggsäck när vi skulle till skolan och jag hittade två gosedjur, varav ett tillhörande lilla A, blev jag lite sur. För jag hade precis haft snacket om att man inte skulle ta med sig leksaker till skolan och lik förbannat hittar jag leksaker i hennes väska.
Och om jag blev lite irriterad och plockade ur sakerna ur hennes rygga så är det ingenting i jämförelse med vad lilla E blev. Hon satte sig helt sonika i trappan och vägrade åka till skolan.
Så jag skickade iväg lilla A, klädde av mig ytterkläderna och frågade lilla E om hon ville att jag skulle tala om för henne när det hade ringt in på skolan så att hon kunde vara absolut säker på att hon kommit försent. Kanske inte så pedagogiskt, men det struntar jag fullkomligt i.

Plötsligt stormar ungen ut ur huset, och då jag inte är född i farstun följde jag efter ut. Mycket riktigt hade hon brorsans gose-lo i handen.
Så nu har jag skällt ut min dotter för hundraåttiofjärde gången den här terminen, och hon har cyklat själv till skolan för första gången.

Jag har hört talas om lilla puberteten. Känns som att det är den jag tampas med här. Det är inte värst roligt faktiskt. Hur länge håller skiten på?

3 kommentarer:

  1. Visst är det underbart... Jag har en likadan. Han ska också ha med sig leksaker till skolan och blir fullständigt vansinnig när jag säger att han inte får ha det för så är reglerna i skolan. Dessutom anser jag att leksaker behöver han inte ha i skolan.

    Igår hade han och några kompisar fått upp ett brunnslock för en av ungarna skulle klättra ner där. Robin fick locket på fingrarna men ingen skada är skedd. Han tycker synd om sig själv och jag säger att han får skylla sig själv som gör sådana dumheter. Livsfarligt...

    Han är arg, otrevlig och har ett humör som går upp och ner hela tiden. Man hänger inte riktigt med i svängarna längre. Själv står man där sen och fattar ingenting märker jag. Vad hände egentligen?

    SvaraRadera
  2. Kan ge dig en update.

    När jag hämtade henne på skolan visade det sig att hon lyckats smuggla ner inte mindre än tre gosedjur i jackan innan hon stack hemifrån. Och så har hon tappat bort sin cykelnyckel i skolan eftersom hon inte lagt den i väskan i vanlig ordning.

    Väl hemma smugglar hon ut ett av spelen + en kontroll till vårt Wii.

    Man kan lugnt påstå att jag fortfarande är lite förbannad. Eller väldigt mycket.

    SvaraRadera
  3. Ojoj... Det låter livat värre. Här är det lugnt för dagen faktiskt. Väldigt lugnt. Förväntar mig dock ett raseriutbrott samtidigt som han ska i säng. Vilket är ganska snart.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.