Jag fortsätter att pricka av punkter på min Läsutmaning. Nu har jag 15 kvar, av de 50 jag startade med. Det finns vissa jag tror jag kommer misslyckas med dock, men det är okej det med. Det har i varje fall varit jätteroligt att stå där med pennan efter varje avslutad bok och bocka av i rutorna.
När jag läste Alice Munros novellsamling "Nära hem" kunde jag pricka av punkterna "En bok jag påbörjade men aldrig avslutade" och "En novellsamling".
Jag började läsa den här för flera år sedan, innan Alice Munro fick Nobels litteraturpris till och med, och det var 2013 hon fick det. Mitt i en novell hade jag slutat också. Eftersom det här rör sig om noveller började jag inte om från början - kanske fuskade jag med det men det struntar jag i i så fall. Däremot började jag från början i den novell jag slutat mitt i. Och jag förstod varför jag slutat där - just den novellen var rena sömnpillret. Jag skojar inte när jag säger att jag tog en tupplur efter att ha läst den.
Det är så klart svårt att sätta betyg på en novellsamling. Det beror på novellen helt enkelt. Vissa av dem, som ovan nämnda "Monsieur les Deux Chapeaux" till exempel, hade ett näst intill sövande tempo, medan andra höll en fast i ett järngrepp. Jag har gett ett betyg i min läsdagbok, men jag tycker det känns så orättvist att döma 12 verk över samma kam att jag inte kommer dela med mig av det.
På det hela taget är det bra. Novellerna börjar ofta på ett helt annat ställe än de avslutas, och flera av dem hade man gärna sett att de var romaner, även om man ändå är nöjd med de dryga 30 sidor de har fått. Om jag förstår varför hon fick Nobelpriset? Ja.
Min favoritnovell och den jag tänkt mest på efter att jag läst den är nog "Utbrott", som inläggets textutdrag är hämtad från. Alltid en spännande känsla att läsa om kall vinter när man upplever några av denna sommars varmaste dagar, men det funkade. Perfekt miljö för den novellen.
De två personerna som dog var några och sexti. De var båda långa och välbyggda och en aning överviktiga. Han var gråhårig och hade ett fyrkantigt, ganska platt ansikte. En bred näsa förtog intrycket av perfekt värdighet och stil. Hennes hår var blont, en silverskimrande blondhet som man inte längre betraktar som konstgjort - trots att man vet att den inte är naturlig - därför att så många kvinnor i den åldern lägger sig till med den. På annandag jul när de hälsade på hos Peg och Robert, hade hon en ljusgrå klänning med smala glänsande ränder, grå strumpor och grå skor. Hon drack gin och tonic. Han hade bruna byxor och en krämfärgad tröja och drack whisky utspädd med vatten. De hade precis kommit hem från sin semester i Mexiko. Han hade prövat på drakflygning. Hon hade inte velat.
"Nära hem" är en samling som Bokförlaget Atlas gjort där fyra noveller valts ut från Alice Munros tre första novellsamlingar som utgavs på svenska: "Jupiters månar", "Kärlekens vägar" och "Äpplen eller apelsiner".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .