När vi för några år sedan rensade rejält bland våra böcker, stötte jag på en trilogi med böcker som J lämnat kvar när hon flyttade ut. Blev såklart nyfiken när jag såg namnet Arthur och något om en magisk sten, så jag bestämde mig för att läsa de där böckerna någon gång. Tydligen var augusti 2020 någon gång, för nu har jag läst ut bok ett i Arthur-trilogin, "Den magiska stenen".
Bildkälla Goodreads |
Året är 1199. Arthur bor med sin familj i en liten by på gränsen till Wales, hans far är riddare och den som styr över den lilla byn. Arthur drömmer om att en dag få bli väpnare precis som sin äldre bror, men hans far är hemlighetsfull om Arthurs framtid.
En dag får Arthur en sten av sin fars gode vän Merlin. En sten som visar Arthur bilder om en annan Arthur för länge sedan. Om en kung, en pojke och ett svärd i en sten.
Den här boken väver på ett snyggt sätt ihop livet i en by under medeltiden i England, med Arthur-legenden. Det finns paralleller i de båda Arthurs liv, som blir tydligare allt eftersom handlingen fortskrider. Här kunde det ibland bli rörigt, när stenens karaktärer utseendemässigt liknar de människor den verklige Arthur har omkring sig, och då stenens karaktärer får deras namn istället för sina egna. Jag hade inga stora problem med att hålla isär dem, men det var en sådan där liten detalj som störde mig en aning.
Boken är absolut inte riktad till en gammal tant som mig, utan jag skulle gissa att boken riktar sig mer till åldern 10-14. Nu är ju det absolut ingenting som hindrar mig från att läsa en bok ändå, men det känns tydligt på språket att den är för en ung läskrets. Boken innehåller inte mindre än 100 kapitel, och de flesta av dessa är väldigt korta, ibland bara en halv sida. Det finns även plats för många fina illustrationer i träsnittsstil, något jag tyckte fint adderade till bokens stämning då det plockade upp tiden boken utspelar sig i.
För mig som redan innan var löjligt intresserad av Arthur-legenden var det här väldigt trivsam läsning. Jag fick liksom en välbekant saga berättad för mig, samtidigt som jag fick en lektion i hur livet kunde se ut på ett gods under medeltidens England. Jag kommer såklart läsa de följande två böckerna också - en annan dag.
Mitt betyg på "Den magiska stenen" blev 2,5/5. Den tappade lite på att den mixade ihop personerna i stenen med de i verkligheten, samt att jag kände så väl att jag var för gammal för den. Inte för att jag är det egentligen, men ni hänger säkert med på känslan. Den var lite för enkel för mig, kan en kanske säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .