Jag erkänner gladeligen att jag inte är ett stort fan av Tolkien. Jag vet inte hur många gånger jag försökte läsa både "Bilbo" och "Sagan om ringen" men alltid gav upp. Gällande "Sagan om ringen" så ungefär när de besökte Tom Bombadill, när det gäller "Bilbo" så någonstans i kapitel ett när det bara dräller en massa namn och skägglängd och luvfärg överallt. Så himla tråkigt!
"Sagan om ringen" lyckades jag läsa när jag varit och sett första filmen och inte riktigt pallade med den cliffhangern. Det hjälpte att hoppa över sångerna...
"Bilbo" däremot har jag aldrig klarat av att ta mig igenom. Förrän nu, när jag lyssnade på den.
 |
| Bildkälla The Verge |
Bilbo trivs bra där han är, som hobbitar så ofta gör. Det är något i honom som längtar lite efter äventyr, men då att resa går emot vad hobbitar vanligen längtar efter, så lägger han snart de planerna på hyllan. Tills trollkarlen Gandalf en dag dyker upp hos honom, och med honom en hel hoper dvärgar som behöver hans hjälp att återfå guldet som ligger gömt i berget som draken Smaug tagit ifrån deras förfäder. De behöver nämligen en tjuv, och Gandalf har sagt att Bilbo är en sådan.
Bilbo följer med, till en början ovilligt, men snart finner han sin plats bland dvärgarna, och mer än en gång ska han komma att hjälpa dem ur olika knipor.
Jag tycker fortfarande inte att "Bilbo" är jättebra, men visst hjälpte det att lyssna på den. Dels för att jag kunde göra annat medan jag läste, som vika tvätt, städa, spela mobilspel, måla naglarna, laga mat - allt det där som folk alltid tycker är så bra med ljudböcker (själv blir jag lätt distraherad och tappar tråden, så jag föredrar att hålla i en fysisk bok). Dels för att jag hittade en dramatiserad uppläsning på YouTube, och det blev intressantare att höra sångerna (superdupertråkiga) sjungas samt att höra replikskiften i dialogerna. Även om det är samma uppläsare, och jag ibland störde ihjäl mig på att han envisades med att försöka låta som de gör i filmerna.
Boken blir lite av ett antiklimax också, där allt går ut på den strapatsrika resan till berget och sedan händer allt så fort att jag nästan inte hängde med. En riktig korvfest är det också. Inte en enda kvinnlig karaktär, om jag inte missade någon i bara farten. Något som gör att verkligen förstår varför Peter Jackson valde att peta in Evangeline Lily i filmerna, och skapa lite romans. Sedan att svälla ut boken till tre filmer... Känns det som att inte direkt fanns grundmaterial till. Så är "Hobbit"-trilogin inte lika bra som "Lord of the rings"-trilogin heller. Och jag tänker fortsätta påstå att filmerna är bättre än böckerna, för i mina ögon är de det.
Mitt betyg på den lyssnade versionen av "The Hobbit" blev 2/5. Det är okej, men inte mer än så. Och nu är jag färdig med att läsa Tolkien för det här livet.
