Hela titeln på min senaste månadsbok är "Fånga och döda. Lögner, spioner och konspirationer för att skydda förövare". Var beredd på att bli förbannad, om du läser den här.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Journalisten Ronan Farrow får reda på att Harvey Weinstein, en av Hollywoods maktmän, i årtionden förgripit sig på kvinnor och systematiskt mörklagt händelserna. Hans gräv ska så småningom leda till ett avslöjande reportage som blir startskottet på #metoo-rörelsen.
Men vägen dit är lång och svår. Han motarbetas inte bara av männen han granskar, utan även av sina egna chefer.
Boken handlar om hur män med stora och mäktiga kontaktnät går långt för att tysta sina offer, men är också en hyllning till offren - och till de kvinnor som vågade träda fram och berätta, fastän att de riskerade allt.
Ronan Farrow är son till Mia Farrow och Woody Allen. Som kändisbarn har han ofta varit i blickfånget, och med tanke på den skandal som skakade familjen på 1990-talet, då Woody inledde ett sexuellt förhållande med Mias adoptivdotter, och han även anklagades av sin adoptivdotter Dylan för att han skulle ha förgripit sig på henne. Ronan Farrow har idag ingen kontakt med sin far, och han tror på Dylan (det gör jag med).
Med detta "i bagaget" kände vissa kvinnor att de litade på honom när han kontaktade dem för att göra sitt reportage - han hade uttalat stöd till sin syster och stått på offrens sida. En liten men i sammanhanget ack så viktig detalj.
Boken handlar så klart mycket om grävet kring Harvey Weinstein och kampen för att få sitt arbete publicerat. Meningen var att tv-kanalen NBC skulle ha gjort ett grävande reportage, men efter att förts ha varit entusiastiska drog de snart öronen åt sig och satte käppar i hjulen för Farrow i hans arbete. Till slut skulle reportaget publiceras i skriftlig form i tidningen The New Yorker, som inte föll för hoten de drabbades av.
Boken behandlar även till viss del det som följde på publiceringen. Hur andra mäktiga män fick se sig utpekade som gärningsmän, eller beskyddare av dessa. Från Hollywood hela vägen till Vita Huset. Vi får även veta varför boken heter just "Fånga och döda", och det har med gravt maktmissbruk att göra. Som sagt - det är lätt att bli förbannad.
Farrow beskriver även arbetet som pågick för att stoppa honom. Hur han var satt under granskning av internationella spionfirmor. Det kunde bli lika spännande som att läsa en spionroman mellan varven, skrämmande då att allt som sker i boken verkligen skett (den är faktagranskad flera gånger).
Boken är skriven med ganska korta kapitel, och den är väldigt lättläst trots sitt tunga ämne. Det fanns stunder jag önskade att jag inte hade läst boken som en månadsbok, utan hade velat plöja vidare i texten. Samtidigt är jag glad att jag tog tid på mig, för det är inte alltid lätt läsning. I bokens inledning varnar Farrow för beskrivningar av sexuellt våld, och det känns som en bra sak i sammanhanget.
Det är många namn att hålla ordning på, vilket ibland kunde vara förvirrande. Jag har även spenderat en hel del tid tillsammans med google för att få ansikten på de personer som förekommer i boken - både offer och förövare.
Det här känns som en viktig bok, och jag är glad att den - och reportaget - blev publicerade. Maktens män(niskor) behöver bli granskade, och i dessa sammanhang är det extra viktigt.
Under läsningens gång blev det nya diskussioner i svensk media gällande gärningsmän och offer - dels en viss jurist som höll en presskonferens i sin trädgård och erkände att han blev "kladdig" när han var berusad, men någon våldtäktsman är han absolut inte, särskilt inte av ett visst namngivet offer som tvingades söka skyddad bostad. Dels en dokumentär där en viss våldtäktsanklagad komiker fick ge sin bild av händelserna när han pekades ut under #metoo - helt utan perspektiv från offer. Så jo - det känns som att offer fortfarande ifrågasätts (och det känns som det för att det är så) och gärningsmän får komma till tals och ge sin syn på saken och framhäva sig själva som snälla killar lite för ofta. Som sagt - det är väldigt lätt att bli förbannad.
"Fånga och döda" blev min favoritbok i april, med betyget 5/5.
