Säsongssammanfattning: Penny Dreadful, säsong 2

Spoilervarning när jag skriver om tv.

Jag tyckte inte alls lika bra om "Penny Dreadful" den andra säsongen. Kanske främst för att jag inte riktigt gillade de där häxorna som var den här säsongens baddies. Jag hade nog hellre sett något annat med ursprung i klassisk skräcklitteratur, som förra säsongens vampyrer. 
Det kändes också lite sorgligt att se Helen McCrory en hel säsong, så tätt inpå hennes alltför tidiga bortgång i cancer. Hon briljerar, som vanlig. 

Bildkälla Tv Movie

Favoritavsnitt: 2x03 "The nightcomers" I en tillbakablick får vi se Vanessa hos The Cutwife, som varnar Vanessa för vad som ska komma, och för den ondska som jagar efter henne.

2x10 "And they were enemies" Vanessa möter ondskan. I efterdyningarna av händelserna i slottet vänder sig alla åt olika håll för att försöka finna försoning för det de gjort.

Favoritkaraktär: Vanessa.

Favoritpar: Skulle inte ha något emot Vanessa och Ethan. Inte de heller, vad det stundtals verkar som.

Bäst i säsongen: Vanessas framspirande vänskap med Varelsen. Och att vi äntligen fick se Dorian Greys porträtt.

Värst i säsongen: Att jag hade lite tråkigt? Och att de vigde en hel scen till att dissa både höga klackar och korsetter. Börjar bli lite tröttsamt med den sortens scener i serier och filmer som utspelar sig förr i tiden. Det fanns värre saker i den tidens kvinnosyn än det rådande underklädesmodet...

Övriga kommentarer: Självklart har jag som James Bond-fan jättekul åt att "Penny Dreadful" bjussar på tre skådespelare som varit mer eller mindre involverade i den filmserien. Timothy Dalton spelade som bekant rollen som James Bond i två filmer, Eva Green spelade Vesper Lynd i "Casino Royale" (och jag är fortsatt besatt av hennes röda omlottklänning i den) och Rory Kinnear som är Varelsen här, spelar Tanner i Daniel Craigs Bondfilmer.