Tredje boken i "Daughter of smoke and bone"-trilogon var den längsta av dem alla, men nu är den äntligen utläst. Fick ge mig själv lite läsläxa den här gången, för det satt långt inne att komma igång med läsningen.
Det finns en fjärde bok i serien, men den handlar inte om änglar och demoner, utan om Zuzanna och Mik och deras första date. Jag kommer antagligen läsa den också någon gång, men jag har inte bråttom eftersom den är fristående som jag har förstått det.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Genom skickligt bedrägeri har Karou och hennes vänner lyckats få kontrollen över chimerarebellerna. Hennes förhoppning är att styra bort dem från blind hämnd och istället jobba för återuppbyggnad.
När Jaels serapharmé tar sig till människornas värld, måste Karou och Akiva få sina respektive arméer att samarbeta för att stoppa honom från att föra in en ny sorts förstörelsevapen till Eretz. Fiendeskapen mellan serapher och chimera är dock ingenting som bara försvinner.
Men ett ännu större hot väntar. En drottning jagar Akiva, och himlen över Eretz har fått stora blåmärkesliknande fläckar.
Jag är nöjd med avslutningen på den här serien, även om jag bitvis tyckte att den kunde bli lite väl långrandig. Det var många små käppar som skulle stickas in i många små hjul innan vi äntligen kunde nå slutet. Det slutar ganska öppet, men ändå perfekt. Faktiskt så finns det i bokens sista 100 sidor åtminstone tre olika slut och jag hade varit nöjd med vilket som helst av dem.
Det var mer hopp i den här boken än i den förra, som jag upplevde var tyngd av jobbiga känslor och som jag därför hade svårt med stundtals. Det händer en del elände här också, för så är det ju med krig, men det här eländet var mer hanterbart. Små doser då och då, i stället för massiva mängder ungefär hela tiden.
Möjligen kunde jag tycka att det var en eller två sidospår för mycket, vilket gjorde att det kändes onödigt krångligt emellanåt.
Som vanligt med Laini Taylor så är det välskrivet, och jag får många bilder i huvudet. Jag skulle inte ha något emot att se det här förvandlat till en film eller tv-serie. Men om jag bara får rekommendera en serie från Laini Taylor så blir det inte den här, utan Strange the dreamer-duologin. Så mycket bättre enligt mig, och helt befriad från den där transportsträckekänslan jag ofta upplevde i Dauhter of smoke and bone-trilogin.
Mitt betyg på "Dreams of gods and monsters" blev 4/5. Hela trilogin får 3,5/5 i betyg av mig.
Mitt b
