Septemberfavoriter

Hej då, september. Du var ganska härlig, trots att jag blev dunderförkyld och hostade tills jag trodde lungorna skulle komma upp. Jag har haft kul ändå, och ska nog kunna vaska fram diverse favoriter.

Bok: "Häng City" av Mikael Yvesand. Läst för Plejaderna, och vi ses imorgon.

Film: "Inception". Så sent som igår. En av mina absoluta favoritfilmer, så helt utan konkurrens.

TV: "What we do in the shadows". Jag ligger rejält efter, men nu händer det äntligen.

Nagellack: Governess från H&M.

Skönhet: Hårinpackning. Jag är inte jätteduktig på att använda inpackningar,men när jag väl gör det tycker jag mycket om hur håret känns. En kan ju tycka att jag borde kunna få någon lärdom av det,men inte då. Sedan dröjer det veckovis tills jag kommer på det igen.

Extra speciell rolighet: E har fått nya uppgifter på sitt jobb, vilket betyder mer tid, mer lön och större kunskaper om sin arbetsplats. Med tanke på allt hon fått lära sig det senaste året så kommer det sluta med att hon basar över hela stället.

Favoritinlägg: Det om fina slott som jag har besökt.

Septembers nagellack

Tänka sig att den snart är slut, denna nästan sommarvarma september. Eller nästan och nästan, vissa dagar har varit varmare än vad som någonsin hände i juli. Men nu börjar det kännas att hösten är på väg på riktigt. Löven börjar ändra färg och falla till marken, luften blir klarare, solen går upp allt senare och ner tidigare. Skiftet till min favoritårstid är här.
Det blev inte av med många omlackningar av naglar i september heller. Fem stycken lack har jag att visa upp idag.

H&M Beauty, Governess
Till en början var jag lite sur på mig själv för att jag köpt ännu ett vinrött krämlack, men på nageln upplevde jag det annorlunda än vad jag först såg i flaskan. Mer kastanjebrunt, men med en tydlig lila skiftning, så pass så att det ibland såg mer lila ut än något annat. 

H&M Vegan & Natural, Piece of cloud
Också det här lacket drar åt det lila hållet, men mer ljust lavendellila, inte alls så blått som det ser ut här. Det här trivdes jag bra i, men årstidsmässigt känns det mer som vår.

Atelier Rouge, Antibes
När penseln på i lacket ser ut som den fastnat under en gräsklippare. Dåligt i kombination med ett lack som var tjockt i formulan, men ändå täckte dåligt. Det är fint, med sitt guldiga skimmer i en sjöskumsturkous bas, men det uppvägdes inte av hur tjockt och bökigt det var att måla med. Gissar att jag har andra liknande och mycket bättre i mitt arkiv.

London Grace, Fynn
Inte helt lätt att fota ljusgrått en mulen dag, men det är som det är. Liksom lacket ovan lite bökigt att måla med, och det flöt ut lite väl mycket på en eller annan nagel. Men grått är ändå så pass snyggt att det uppväger mycket i just det här fallet. 

H&M Beauty, Lucky charm
Värst vad suddigt det blev här då... Nåväl. Lucky charm är en härligt knallig grön crelly. Mina tankar dras till Irland, inte för att jag någonsin varit där,men det är något med namnet i kombination med den gröna nyansen som drar tanken ditåt. Har säkert med St Patricks day att göra.

"Verity" av Colleen Hoover

Min första bekantskap med Colleen Hoover, som tydligen älskas av Book Tok. Jag blev så klart nyfiken, och när jag fick nys om att "Verity" var lite annorlunda mot hennes övriga böcker, mer spänning än vad hon tydligen oftast skriver om, så var det just den boken som blev den jag valde som prova på-bok.

Bildkälla The StoryGraph

Lowen Ashleigh är en författare som är på ruinens brant när hon får ett jobberbjudande hon inte kan tacka nej till. Jeremy Crawford, make till den hyllade författaren Verity Crawford, anlitar Lowen för att skriva klart den bokserie Verity skriver, men som hon nu är alltför skadad för att kunna slutföra.
Lowen anländer till Crawfords hem för att rensa igenom Veritys anteckningar i förhoppningen att hitta ledtrådar till hur bokserien var tänkt att fortsätta. Vad hon inte förväntar sig att hitta är ett nytt manuskript, Veritys memoarer där hon bekänner den ena ogärningen efter den andra.
Lowen bestämmer sig för att dölja manuskriptet för Jeremy,men när hon finner sig falla för honom börjar hon vackla i sitt beslut. Om han fick veta hurdan Verity verkligen är, skulle han väl ändå inte kunna fortsätta älska henne.

Varning för chockbörjan. Också varning för en herrejössesmassa twister hit och dit, och planterade ledtrådar och red herrings. Ju längre jag läste i den här boken desto mindre tyckte jag om den. Karaktärerna var inte älskvärda, inte någon av dem. Det är ett jädra tjat om sex med Jeremy genom hela boken, så där så att det blev tjatigt snarare än sexigt. Det är en sådan där bok som försöker luras, men jag tycker inte riktigt att den lyckas med det. Det var mer förutsebart,och jag hade sett framför mig ett helt annat slut, som i mina ögon hade varit mycket intressantare.
Kommer jag läsa någon annan Colleen Hoover? Om det här är en bra representation av hennes författarskap, troligen inte. 

Mitt betyg på "Verity" blev 2/5. Jag förstår inte hypen, nu igen.

Bullet journal för oktober

Tiden går som vanligt ganska fort, och jag har ganska nyss blivit klar med sidorna i min bullet journal som det är tänkt att jag ska använda mig av i oktober. Hösttema.

Oktober blev höstigt brun i år, även om min washitejp har inslag av både grönt och rosa och orange. Brunt är ändå en ganska ovanlig färg för mig att använda. Washitejpen kommer från webshopen Sarah Frances. Pennorna är en ljusbrun från Adlibris och en mörkbrun från Stabilo. Tombows i färgerna 026 Yellow gold, och 990 light sand.
Inleder oktober med texten till "October" med U2, och en månadsöversikt.

Min plan var att använda den ljusare Tombowen som highlighter under diverse rubriker den här månaden, men mängden gånger jag tog fel och använde den mörkare... Ungefär alla gånger, med start på det här uppslaget. Bara att gilla läget och låtsas om som att det var meningen, men jag vet nog.
Här är i varje fall kassaboken och uppslaget för månadsbok (kommer bli Dickens) och nagellack.

Vanor och humör på ena sidan, en rad om dagen på den andra. Japp, tänkte ljus highlighter även här. Fasiken.

Uppslaget för diverse träning. Stretch och dagens uppdrag på ena sidan, Yoga with Adriene på den andra. Självklart hade jag tänkt att det skulle vara ljus highlighter.

Äntligen fick jag till det med den ljusa av de två. Veckouppslag som ser ut precis som alltid annars. Gott om plats att anteckna saker som händer i veckan. Jag brukar skriva in bloggplaner och mat, bland annat, men det är sådant som jag fyller i allteftersom månaden går.

Tomma

Kanske undrar ni vart jag tog vägen en hel vecka, kanske inte. Svaret är i varje fall att jag blev så där fantastiskt sjuk att allt som inte var titta rakt fram var jättejobbigt. Skrällhosta så jag kippade efter andan. Kul kul cykelhjul.
Förra veckan hade jag tänkt visa vad jag tömt den senaste månaden, men vi tar den idag istället.

ACO. Bodylotion moist. Oparfymerad.
I love you, always forever.
Betyg 5/5

Nivea. Rich care shower oil.
Inte favoriten, men den som är lättast att hitta i butik.
Betyg 3/5

Ica. Ekologiskt certifierad dagkräm. Oparfymerad.
Den här är däremot favorit. Kommer köpa ny,men just nu gör jag av med alla dessa varuprov jag har samlat på hög.
Betyg 5/5

Burt's bees. Beeswax lip balm with vitamin E & peppermint.
Läppbalsamet jag helst inte vill vara utan, så jag har så klart en ny. 
Betyg 5/5

Essie. Smooth-e base coat.
En ridge filler som jag egentligen inte blev så förtjust i. Ska testa ett annat baslack från samma märke (saknar fortfarande millionails), men den här blir nu förpassad till det miljöfarliga avfallet eftersom det är stört omöjligt att få ut det sista ur flaskan.
Betyg 2/5

It's skin. Collagen. Nutrition mask sheet.
Månadens arkmask blev den här godingen, som jag har använt förut och vill använda igen. Väldigt skön att bära och doftar härligt.
Betyg 5/5

Apoliva. Återfuktande ansiktsmask.
Avdelningen kommer inte köpa om. Doftar gott och efteråt blev huden fin,men jag gillade inte hur den kändes på. Nästan kall, samtidigt som det kändes som huden hettade, vilket den inte gjorde. Känns inte som en bra mask för mun reaktiva hud, helt enkelt. 
Betyg 2/5

"Orlando" av Virginia Woolf

När katten snor ens skrivbordsstol, skulle det här inlägget också kunna heta.
Jag har läst, återigen, Virginia Woolfs könsöverskridande bok "Orlando". Blev så klart extra sugen på att se filmen med Tilda Swinton i titelrollen igen.

Bildkälla The StoryGraph

Orlando är onekligen en man. Under drottning Elizabeth I regeringstid hamnar han i drottningens nåd och får komma till hovet. Där möter han en rysk prinsessa som krossar hans hjärta. Han söker tröst i familjens krypta, och funderar över livet, kärleken och poesin.
En dag, efter en lång dvala, vaknar Orlando, och är inte längre en man.

Könsöverskridande, skrev jag här ovan, och det är just vad den här boken är. Orlando byter nämligen kön under berättelsens gång, och kan sålunda ge perspektiv från två håll. Hen lever ett mycket långt liv också, som sträcker sig över flera århundraden, vilket gör att Orlando hinner se många historiska händelser, och möta många prominenta figurer. Hen funderar och filosoferar mycket också, och det var ofta jag satt och läste rader högt för älskade maken, bara för att jag tyckte att det som sades hade mening och resonans.
"Orlando" kom ut 1928, men ämnet den tar upp är aktuellt även idag. Det går att hitta paralleller till dagens transdebatt, och problematiken (?) kring den.
Boken är skriven som att den skulle vara en levnadsbeskrivning av Orlandos liv, och ibland flikar författaren in med egna perspektiv. Jag gillade det berättargreppet, som ofta tillförde en del humor till berättelsen. Ibland zonade jag ut, men oftast var det inga problem att hålla fast vid läskoncentrationen, för boken är så pass underhållande och intressant.

Jag gav "Oralndo" betyget 4/5. Den här gången också.

FredagsFilmen: The Dark Tower

Nu när jag är mitt i min omläsning av Stephen Kings Mörka Tornet-serie kan jag passa på att skriva några rader om filmen som baserats på dem. Jo jag skrev filmen, som i en enda. Baserad på sju böcker (eller åtta beroende på hur en räknar). Kan det vara en lyckad idé? Kanske inte, nej.

Bildkälla Animation Xpress

Den unge Jake är drabbad av syner av ett torn i ett parallellt universum. Där kämpar en tornets väktare mot en mörk trollkarl - en för att bevara tornet, en annan för att störta det och öppna portarna till helvetet.

Som jag hade längtat efter den här filmen. Och så besviken blev jag. Den kan säkert vara kul att titta på för den icke invigde, men för den som läst böckerna blev det här en riktig besvikelse. Det är mest en mishmash av olika saker, en del från mörka tornet, en hel del från någons fantasivärld (inte Stephen Kings). Bara det att försöka komprimera en hel bokserie till en enda film var dömt att misslyckas. Det borde minst ha varit en filmserie, allra helst en tv-serie på lika många säsonger som det finns böcker.
Skådespelarna är dock bra. Jag menar - Idris Elba och Matthew McConaughey. Idris Elba fick dock en delmotstånd på grund av sin hudfärg, då Roland i böckerna är uppenbart vit. En småsak, enligt mig, men Stephen King var visst tvungen att gå ut och officiellt stötta skådespelarvalet. 
Det fattas såmycket i den här filmen. Eddie, Susannah och Oy inte minst. Hela färden mot tornet. Så många möten och kamper för att nå målet.
Inte en film jag gillade, med andra ord. Tänk att jag slösade biopengar på den. 

5 favoriter: Slott

De senaste åren har jag och älskade maken haft som projekt att besöka ett slott varje sommar. Tyvärr blev det uppehåll under pandemin, men förra året kunde vi genomföra ett slottsbesök igen. Ibland har dessa besök varit en dagsresa, ibland har vi passat på när vi ändå är i närheten,men allra bäst och roligast är så klart att kombinera slottsbesöket med en övernattning någonstans i närheten. 
Jag har slottsbesök jag ofta tänker tillbaka på, som de här fem favoriterna.

Gripsholms slott
Här sett från vårt rum på Gripsholms värdshus. En väldigt trevlig vistelse för mig och älskade maken, där vi smet iväg för en natt. Vi åt trerätters, drack gott vin och gick en guidad visning på slottet. Slottet är känt för två saker. Här finns statens porträttsamling med över 5000 porträtt från 1500-talet och framåt, samt det världsberömda uppstoppade lejonet. På riktigt värt ett besök bara för att få se honom.

Vadstena slott
Ibland kan en bra guidad visning vara det där lilla extra som gör att jag tänker tillbaka ofta på ett slottsbesök. Så var det bland annat med visningen på Vadstena slott, som vi besökte den där jättevarma sommaren 2018.
Också här övernattade vi, den här gången på Klosterhotellet. Väldigt mysig vistelse som jag gärna skulle göra om någon gång.

Strömsholms slott
Den bästa guidade slottsvisningen jag varit på är nog den på Strömsholms slott. Här märktes det att guiden verkligen älskade "sitt" slott och med stolthet visade upp det. Slottet är inte stort, men väldigt vackert. Kanske mest känt för att armén hade sin ridskola här under ett sekel sisådär, och slottet då fungerade som internat.
Bästa fikat hittar du inte i slottskaféet. Gå några minuter ifrån slottet till Marketenteriet. Riktigt god mat/fika till väldigt bra peng. Missa för allt i världen inte hästläppen. Mmmm, hästläpp... (som är en sorts munk.)

Läckö slott
Ännu ett slott jag har högt upp på min vill-återse-lista är Läckö slott. Denna Vänerns pärla besökte vi i samband med en resa till Dalsland där min mamma visade upp sina gamla trakter. Det blev lite Vänern runt för oss den sommaren. 
Det här är ett väldigt fint slott,med många saker att se,och jag skulle väldigt gärna vilja göra det igen. För jag vet att jag har varit där, jag vet att jag tyckte om det, men det mesta är en dimma för jag drabbades av ett av de värsta allergiska anfallen jag haft i mitt liv när vi var där. Efter en regnig period kom solen fram och naturen formligen exploderade. Liksom min näsa och mina tårkanaler. Där berömda trädgården vågade jag inte ens gå in i, stackars mig.

Skoklosters slott
Pax för att inte tvätta fönster!
Skoklosters slott var en dagstripp, och när vi var där fanns där även en Jane Austen-utställning med bland annat kläder från olika filmatiseringar av hennes böcker. Så jag har sett kläder burna av Alan Rickman, Kate Winslet och en viss skjorta som Colin Firth hade på sig i en mycket berömd scen.
Också här en väldigt bra visning, med mycket intressant information. Bland annat finns här ett icke färdigställt rum att beskåda precis som när byggarna lämnade det vid byggherrens bortgång. De har säkert dammat ibland, men ändå. 
Här finns också Archimboldos berömda målning Vertumnus, som jag har fascinerats av sedan jag var liten. Lycka att få ha sett den på riktigt - obeskrivlig.

Livet

Det här året alltså. Så många toppar och så väldigt många dalar.
Bilen har gått sönder x antal gånger. Det har varit bromsstrul, länkarmar som gått av, punktering, svindyr bensin - rubbet. Inte alltid så roligt att behöva betala en verkstad för pengar vi hade hoppats kunna göra något kul med. Men det är som det är, och en stor anledning till att bilen strulat beror säkert på att den helt plötsligt körs mycket mer. Båda hemmavarande barnen har nämligen tagit sina körkort, och då blev pendlingen till jobbet helt plötsligt mycket enklare. (Nej, det går inga bussar till deras arbetsplats (de jobbade på samma ställe) särskilt inte till de börjar klockan 5 på morgonen).
Älskade maken slog äntligen till och köpte en drömbil, så nu har vi en liten cabbad sportbil i garaget. Han fyller 50 nästa år, så det kanske har något med saken att göra, vad vet jag. Den har än så länge bara bjudit på glädje, och det tackar jag för.
Översvämningen ja... Talar vi ens om den? Helst inte, för den var och är jättejobbig. Hela källaren drabbades, och i dagsläget verkar det som att bara tvättstugan har klarat sig undan skador. Tvättmaskinen gick dock sönder, så vi behövde köpa en ny. Och en ny frys, för den gick också sönder. Och. Värmepumpen. Fem dagar utan varmvatten innan delarna kom och den kunde lagas. Tur att försäkringen täcker sådant. Alla väggar och alla golv har blivit skadade (utom i tvättstugan då). Älskade makens hobbyrum. Matkällaren. Pannrummet som även tjänstgjorde som klädvårdsrum eftersom tvättstugan inte rymmer värst mycket mer än tvättmaskinen. Min yogastudio. Hela den här terminen verkar gå om intet.
Vi kommer ha en byggfläkt susa där nere kanske hela oktober månad, och först då kan hantverkare komma och renovera. Och när de ens har tid med oss vet vi inte. Om vi har tur är det klart innan jul.
Chilipojken har börjat plugga systemvetenskap på en skola som ligger på pendlingsavstånd, men ändå på annan ort, så han kommer flytta dit om några veckor. Mitt lilla hjärta. E planerar också att flytta ut snart, vilket betyder att jag och älskade maken snart kommer ha huset för oss själva. Känns så klart bra, men samtidigt hjärtskärande. Mina fina barn. Så stora nu.
Ja. Det är väl ungefär vad som hänt. Livet.

"The wind through the keyhole" av Stephen King

Jag fortsätter resan mot det mörka tornet. I just den här boken, "The wind through the keyhole", är det dock vila som gäller för Roland och hans ka-tet, när de väntar ut en storm som rasar.

Bildkälla The StoryGraph

Under en isstorm är Roland och hans följeslagare instängda i ett övergivet hus. Roland bestämmer sig för att berätta för dem om en händelse i hans ungdom, när han som ny revolverman skickades till ett samhälle för att försöka hitta vem som dödat och lemlästat hela familjer. Han hinner också med berättelsen hans mor läst för honom som barn, om pojken Tim som beger sig ut på ett farligt äventyr för att försöka hjälpa sin mor, men överraskas av en starkblast - en dödlig isstorm.

"The wind through the keyhole" är bok 4.5 i serien, och skrevs flera år efter att serien egentligen avslutats. Det fanns väl mer att berätta, helt enkelt. Kronologiskt passar den in mellan bokfyra och fem, och det är där jag valde att läsa den. Den är annars den enda boken, förutom den första, "The gunslinger", som jag tycker kan läsas helt på egen hand. Självklart får en ut mer av den om den sätts i sitt sammanhang, men det går.
Jag har bara läst den här boken en gång förut, och då läste jag den enskilt. Minns den bitterljuva känslan över att få träffa Roland, Eddie, Susannah, Jake och Oy igen, och den känslan infann sig till viss del även nu. Den utspelas i en ganska lugn del av deras vandring, och det känns fint att se dem och deras samspel under en tid när de inte behöver vara så mycket på sin vakt.
Boken är tre berättelser i en, lite som en matrjosjka. Roland berättar, dels för sitt lilla gäng en berättelse om sin ungdom, men även då berättade han en historia för en rädd pojke, om en annan pojke som lyckades hitta mod att försöka ställa saker till rätta. Berättelsen om Tim framställs som en saga som Roland fått berättad för sig i sin barndom, men i den finns många detaljer som känns igen från den värld vi befinner oss i, och i flera fall är det här vi första gången träffar på en del av dem som senare blir viktiga.
Jag upplever det här som en ganska stillsam bok, och det kan kanske behövas, för nu hettar det till rejält i de sista tre böckerna.

Jag gav "The wind through the keyhole" 4/5 i betyg.

FredagsFilmen: Super Mario Bros. Movie

Förra månadens favoritfilm får bli dagens FredagsFilm. Skulle lätt kunna tänka mig att se om den, för jag gillade "Super Mario Bros. Movie", även om den har lite väl stolpig titel. Blir "Mario" från och med nu. 
De små barnen såg den redan på bio, i för ändamålet lämplig klädsel, och sedan dess har vi bara väntat att den skulle släppas på en strömningstjänst så vi kunde ha familjemys. Och så blev det.

Bildkälla Denver Westword

Bröderna Mario och Luigi har startat en egen rörmokarfirma och letar nu kunder. När en översvämning drabbar Brooklyn beger de sig ut på uppdrager att försöka finna källan till problemet. De råkar då dras in i avloppsrör som för dem till en parallell värld som är väldigt annorlunda mot deras egen. Problemet är dock att de skiljs åt, och för Mario börjar en kamp att återfinna sin bror. 
Världen han hamnat i har dock egna bekymmer. För att hitta Luigi behöver Mario först hjälpa till att besegra den ondskefulle Bowser som sakta tar över hela den här världen.

Jag har spelat ett gäng av Mario-spelen, och kan verkligen uppskatta den här lilla hyllningen till spelen den baserats på. Spelbanorna syns tydligt, och det är kul att se Marios olika kombattanter, från Donkey Kong till Bowser. Många figurer är sig lika från spelen och musiken finns också med där. 
Dessutom har de fått till en rar berättelse och syskonkärlek och samarbete. Och Peaches kan minsann rädda sig själv! 
Röstskådespelarna är väldigt bra i sina roller, med ett extra plus i kanten för Jack Black som Bowser, och hans kärlekshyllning till Peaches. Fastnar lätt i öronen.

You know I believe in love-Dagens

 

Låt: "Love action (I believe in love) med Human League.
Outfit: Svart linne och dito kofta från H&M, blommiga byxor present från mamma.
Smink: Mascara, rouge och färgat läppbalsam.
Nagellack: Inget.
Doft: Ingen.
Läser: Månadsboken "Andningens kraft" av Swami Saradananda och bok 4.5 i Stephen Kings Dark Tower-serie, "The wind through the keyhole".
Frukost: Stekt potatis, ägg och bacon. Knäckemacka. Te.
Fika: Vatten och coca-cola.
Middag: Pizza.
Pryl: Cykel.
Motion: Yogapass, cykeltur jobbet tur och retur, och världens minsta lilla promenad.
Kvällsnöje: Sova.
Att tillägga: Mår sisådär idag. Så om jag ser trött ut så stämmer det.

Augustis böcker

Precis som i fallet med nagellacken så blir det här ett kort inlägg. Det var  sisådär med läsron, vilket resulterade i endast tre utlästa böcker.

Med på bild: Poppy, Debbie, Evita Päron och Balthazar.

"Wizard and glass" av Stephen King är den fjärde boken om Roland och hans följeslagare och deras resa mot det Mörka Tornet. Här stannar de till,och under en lång natt berättar Roland historien om varför han gav sig ut på sitt uppdrag - och om hans enda sanna kärlek, Susan.
Min favorit i serien, och även augustis favoritbok, med 5/5 i betyg.

"Sverige vid avgrunden 1808-1814" av Dag Sebastian Ahlander var min månadsbok i augusti, och vissa dagar det enda jag läste. Inte lysande skriven, men ett intressant ämne om omständigheterna kring tillblivelsen av vårt nuvarande kungahus. 3/5.

"Bokälskare" av Emily Henry känns som an ganska typisk romance, men med en rolig infallsvinkel. Nora älskar sitt jobb som litterär agent, och sin lillasyster. De lämnar New York för några veckor för att semestra i en småstad i North Carolina. Här springer Nora ständigt på Charlie, som hon tidigare träffat i New York, med mindre lyckat resultat. Betyget blev 3,5/5.

"Bokälskare" av Emily Henry

En bok till hann jag klämma in i augusti. Sommaren passar så bra till romance-läsning, och det blev en sådan jag valde att sätta tänderna i. Brukar vara lättläst, och "Bokälskare" var inget undantag.

Bildkälla The StoryGraph

Nora Stephens liv består av böcker. Genom hela hennes liv har litteraturen spelat en stor roll, och som litterär agent gör hon allt för sina författare.
Viktigast i hennes liv är ändå lillasyster Libby, så när Libby vill semestra i den pittoreska staden Sunshine Falls i North Carolina följer Nora (motvilligt) med. Planen är att de ska ha en avkopplande systersemester innan Libby ska föda, och pricka av punkterna på den laminerade checklista Libby ställt i ordning.
Nora träffar här återigen på Charlie Lastra, en butter förläggare som liksom Nora kommer från New York. När de har träffats tidigare har de aldrig kommit överens,men nu bestämmer de sig för att arbeta tillsammans med ett manus från en av Noras mer framgångsrika författare.

Det här är feelgood enligt mallen. Vägen till det lyckliga slutet kantas av missförstånd och olika livsvägar, snabba repliker,en gnutta humor, stor dos allvar, en vacker och missförstådd hjältinna, och en minst lika snygg och missförstådd hjälte. Sex, så klart, men inte på det där påträngande viset som ibland bara blir jobbigt att läsa, och det tackar jag för.

Jag tycker om de olika karaktärerna och tycker de förtjänar sina lyckliga slut, även om det kan komma en del uppoffringar för att nå dit.
Infallsvinkeln är den om den som blir lämnad. I en film där en i ett par åker till en liten ort för att köpa upp en julgransodling och där lär sig vad som verkligen är viktigt i livet, samt förälskar sig i julgransodlingsägaren eller liknande, och gör slut med den där personen som är kvar i storstan och bara jobbar. Det är den personen Nora är - den i det ursprungliga paret som blir dumpad. Men kan inte även de personerna förtjäna kärlek? Vad är det som driver dem vidare? Det är det som Emily Henry, med hjälp av romance, utforskar i den här boken.

Jag gav "Bokälskare" 3,5/5 i betyg.