onsdag 9 september 2009

Jakob Hellman


Jag vaknar ofta med en eller annan låt i hjärnan. Vad det nu beror på, drömmar kanske? Det har kanske märkts eftersom jag ibland skriver ner texterna i bloggen. I morse hade jag en textrad av Jakob Hellman snurrandes i huvudet. Inte till någon av mina favoritlåtar heller. Konstigt.
Jag lyssnar fortfarande på "... och stora havet" med ojämna mellanrum, och jag tycker att de första 4 låtarna är underbara. Så om det hade varit en rad från någon av de låtarna hade jag kanske inte blivit så förvånad, men från "Visa mej" som aldrig varit någon favorit (inte ens när jag var 18 och dyrkade marken Jakob Hellman gick på.)

Spela lite, spela lite, spela lite intressantare roll
Och säj inget mer
Vad vill du ha?
En vän?
Men som du ser så samlar jag poäng


Jag lyssnar faktiskt på "... och stora havet" just nu. En sådan där specialutgåva med allt Jakob Hellman spelade in. Ursprungsplattan + 7 extraspår. Och man undrar ju ibland... Om han hade fortsatt ge ut plattor - hade han fått en lika stor plats i Sveriges musikhistoria då? Nu är han snudd på kultförklarad, lite mytisk och mystisk. Om han hade fortsatt ge ut plattor, hade han varit stor fortfarande då, eller hade han varit en lovande debutant som det brakade utför för sedan? Att "...och stora havet" är ett fantastiskt debutalbum kan man inte sticka under stol med, men hade han klarat av att upprepa bravaden?
Min teori är att han själv inte trodde det, och därför lade ner. Han fick sina 15 minuter i rampljuset och var nöjd med det.
En annan stor platta från 1989 var "Rymdblomma" med Di Leva. Han har sagt något i den här stilen om den: " 'Rymdblomma' var min Bibel. Och man behöver bara skriva Bibeln en gång."
Jag tror att "...och stora havet" var Jakob Hellmans Bibel. Och han behövde bara skriva den en gång. Plain and simple.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.