fredag 13 april 2012

Tur jag inte visste det...

Idag är det fredag. På fredagar är det fredagsmyyyyyys. Denna fredag inget undantag, fastän älskade maken ska odda sig och Stora J dragit från stan över helgen. Blir jag och de små alltså.

Till fredagsmys "måste" man ha något smaskigt att tugga på och barnen erbjöd sig glatt att "åka till Ica och köpa goda chips". Eftersom jag är lat och har blivit folkskygg tyckte jag att det lät bra att de ville cykla själva utan mig, och gubevars - jag gick själv till affären när jag var liten, klart de kan åka till Ica utan mig. För första gången. Fastän att jag är en hönsmamma.

De drog iväg med cykelhjälmarna på och kom hem en stund senare med en påse sourcream&onion. Allt frid och fröjd och det hade gått så bra så, fast det hade tagit lång tid i kön för de som stod först var "så sega för de var gamla".

Några timmar senare kommer älskade maken hem från jobbet och Lilla E ska då berätta om sitt och brorsans äventyr för honom. Glatt berättar hon att de cyklat till Ica Maxi och handlat. Jag började transpirera ganska kraftigt då, kan man säga. Jag trodde nämligen de åkt till den lilla Ica Nära som ligger på spottavstånd från deras skola. En väg jag inte känner minsta lilla oro för att de ska cykla på egen hand. Men nej - hon skojade inte, de hade alltså cyklat till Maxi. Ligger också ganska nära i och för sig, men för att ta sig dit måste man ta sig över två vägar med grymmerskt mycket trafik (och inget trafikljus) och över en stor jädra parkering som folk tror är en rallybana.

Som sagt var - det var ju tur att jag inte visste det. Och det var ju tur för dem att de kom levande hem igen. Förmaningstal har hållits.