"The eyes of the dragon" av Stephen King

Det här var ingalunda första gången jag läste "The eyes of the dragon", snarare fjärde - eller femte. Det var dock förta gången jag läste den på engelska. Mitt ex av "Drakens ögon" är tämligen sönderläst, så den här gången när jag stod på Science Fiction-bokhandeln i Gamla stan och fingrade på en engelskspråkig version, så valde jag att köpa i stället för att ställa tillbaka i hyllan. Smart av mig.

Bildkälla Goodreads

Kungadömet Delain skakas av mordet på sin kung. Han har helt tydligt blivit förgiftad av ett mycket ovanligt gift. Alla misstankar riktas mot den äldste sonen, tronföljaren Peter.
Snart sitter Peter fängslad i nålen, högst upp i det högsta tornet i staden. Bara han vet hur oskyldig han är, men för att ha en chans att bevisa sin oskuld behöver han fly. Peter smider en plan, men han kommer bara få en chans att utföra den.
Samtidig lurar Flagg i skuggorna. Kungens magiker och främste rådgivare, som har en enda plan i sinnet - att störta det lyckliga kungadömet Delain in i mörker.

Man kan ju kanske gissa att min kärlek till den här boken är stor - det är ju trots att fjärde (eller femte) gången jag läser den.
Den känns både väldigt annorlunda mot Kings andra böcker och samtidigt i precis hans stil. Vi har bland annat det utförliga beskrivandet av miljöer och karaktärer, även sådana som bara passerar förbi.
Själva berättarstilen känns dock annorlunda, lite som en sagoberättelse. Det känns lite som att "The eyes of the dragon" skulle kunna vända sig till en yngre publik än den här 46-åriga tanten, men snarare är det nog så att den kan tänkas tilltala en väldigt stor åldersgrupp. Jag har tipsat Lilla E som den här, men hon har så full tbr just nu att den i så fall får vänta ett tag. Men nyfiken blev hon.
"The eyes of the dragon" är kort och gott en bra fantasy.

"The eyes of the dragon" är också en sådan där bok som jag älskar lite granna extra bara för att det finns så många referenser till andra av Kings böcker i den, främst till den av mig högt älskade Mörka Tornet-serien (läs böckerna - undvik filmen). Flagg som är den här bokens bad guy, axlar samma roll i Mörka tornet och i "Pestens tid". Bland annat. Han rör på sig, den där elakingen.

Korta, bläddervänliga kapitel och illustrationer genom hela boken bidrar även det till den där sagobokskänslan. Det är lättläst och spännande.
Mitt betyg blev 4/5.

∾∾∾

Once, in a kingdom called Delain, there was a king with two sons. Delain was a very old kingdom and it had had hundreds of Kings, perhaps even thousands; when time goes on long enough, not even historians can remember everything. Roland the Good was neither the best best nor the worst King ever to rule the land. He tried very hard not to do anyone great evil and mostly succeeded. He also tried very hard to do great works, but unfortunately, he didn't succeed so well at that. The result was a mediocer King; he doubted if he would be remembered long after he was dead. And his death might come at any time now, because he had grown old, and his heart was failing. He had perhaps one year left, perhaps three, Everyone who knew him, and everyone who observed his grey face and his shaking hands when he held court, agreed that in five years at the very most a new King would be crowned in the great plaza at the foot of the Needle... and it would only be five five years with God's grace. So everyone in the Kingdom, from the richest baron and the most foppishly dressed courtier to the poorest serf and his ragged wife, thought and talked about the King in waiting, Roland's elder son, Peter.
And one man thought and planned and brooded on something else: how to make sure that Roland's younger son, Thomas, should be crowned King instead. This man was Flagg, the King's magician.

∾∾∾

Jag finns på Goodreads.