Nu behöver en inte ha läst Raven cycle för att kunna ta sig an Dreamer trilogi, som det här är första boken av, för bilden klarnar allteftersom, men om en har tänkt sig att läsa båda serierna så är det bäst att börja med Raven.
Så var det klargjort.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Jordan Hennesey förfalskar konst och lever ett utsvävande liv där hon bränner ljuset i båda ändar och försöker desperat att inte drömma.
Carmen Farooq-Lane minns sin brors svek. Det som ledde henne dit hon är idag, som väktare åt en siare som ser världens undergång. Hennes uppgift är att stoppa den, och alla som drömmer.
Självklart älskar jag den. Det är så underbart att återknyta bekantskapen igen, få se vad som hänt efter att alla slutat skolan. Självklart saknar jag de flesta, men inte så mycket som jag trodde att jag skulle göra, då jag har fått ett nytt färgstarkt persongalleri att tycka om, eller inte tycka om, beroende på person. Jag hade dock önskat att Adam hade fått vara med mer, men när han väl är det så är det väldigt finstämt och vackert mellan honom och Ronan.
Jag kunde ibland tycka att det var lite väl många synvinklar att titta in i, men historien släpper snart och jag känner hur läsningen bara flyter på.
Som vanligt är språket poetiskt vackert, och jag har inga problem med att se framför mig så vitt skilda saker som olagliga marknader, skogar och mardrömmar.
Det är lite grann som att ta på sig en tröja jag haft länge och älskat, bara för att upptäcka att den har fickor. Samma, men ännu bättre liksom.
Smolket i bägaren är att boken (såklart) slutar med en cliffhanger. Men jag orkar nog vänta på fortsättningen, när den nu kommer.
Betyget? Så klart 5/5.
