"The institute" av Stephen King

Första boken 2021 blev "The institute" av Stephen King. Jag började så klart läsa den innan nyår, men jag har haft lite mindre lust att läsa de senaste veckorna, så det har tagit ett tag för mig att läsa ut den. Eller? Håller jag på att tröttna på King? 

Bildkälla Goodreads

Luke lever ett vanligt 12-årsliv med sina föräldrar, bortsett så klart att han är väldigt intelligent - och att han kan få saker att flytta sig med tankekraft. EN morgon vaknar han i ett rum som ser ut som hans, men som saknar fönster. Och i korridoren utanför finns fler rum av samma slag, med andra barn i. Barn som liksom Luke har speciella förmågor som telekinesi och telepati.
På Institutet utsätts barnen för tester. Om de uppför sig blir de belönade, stretar de emot blir straffen hårda. Så småningom flyttas barnen till Bakre halvan, och vad som sedan händer vet ingen.
Luke och hans nya vänner ser med misstänksamma ögon på vad som händer på Institutet. För Luke blir tanken på att fly en besatthet, men tiden att hinna innan han flyttas till den Bakre halvan håller snabbt på att rinna ut. Dessutom har ingen lyckats rymma från Institutet tidigare.

Det är välbekant att läsa Stephen King, och "The institute" är inget undantag. Det är spännande, och många twister i berättelsen, som jag är mer eller mindre beredd på. Det är en otäck skildring, men så är det väl nästan alltid när det är barn som far illa. 
Oftast när jag läser King får jag något som jag kallar för en fiskkrokseffekt, ett tillfälle i bokens handling som ställer saker på sin spets och gör boken väldigt svår att lägga ifrån sig. Jag upplevde inte det med "The institute". Inte för att jag inte tyckte om den eller tyckte den var spännande, utan mest för att jag kände ett litet "jaha". Jag blev liksom inte överraskad på ett måste-läsa-mer-sätt, i varje fall aldrig under någon längre stund. Jag klarade till och med av att lägga ifrån mig boken under dess upplösning, och det är ofta omöjligt att göra annars. 
Jag vill inte kalla det för en dålig bok, för det är det rakt inte, men det var nog inte rätt bok för mig att läsa just där och då. Jag hade nog haft mer nöje av något annat. Inte för att jag vet vad, men "The instiute" var det dock inte.

Med allt detta kan en kanske tro att jag kommer ge "The institute" ett dåligt betyg, men det stämmer inte heller. För jag kan ju se hur bra den är, även om jag inte alltid var på humör för den. Betyget blev ändå 4/5.