Beslutsfattande

Jag hade lite ont i halsen när jag gick och lade mig i lördags. En aning bara. Så jag blev ganska så oangenämt överraskad när jag vaknade söndag morgon och upptäckte att det lilla halsonda hade utvecklats till en riktigt präktig dunderförkylning. Tappade rösten gjorde jag också, hade feber och längtade efter mamma. Så där som man kan göra även om man är en 40-årig trebarnsmamma. Är jag sjuk vill jag ha min mamma hos mig - så är det bara.

Måndag hade jag så ont i halsen att jag på allvar funderade på om inte en halsamputation kunde vara en bra idé.

Tisdag mådde jag bättre men inte bra på långa vägar. Snorandet övergår så sakteliga i hostande och det är så att man förväntar sig att en lunga ska komma upp när som helst. Mycket otrevligt.

Den här veckan hade jag tänkt starta min termin i yogastudion efter sommarlovet. Men nej, jag fick ställa in igår på grund av sjukdom och det lutar åt att jag måste ställa in morgondagens pass också. Bummer!

Och mitt i allt det här ringer de och erbjuder mig plats på en utbildning. Som redan startat. Som jag hade trott loppet var kört på och därför inte ägnat mer huvudbry. Som ligger på annan ort och tar 1½ timme att åka buss till. Som har lite att göra med vad jag vill bli när jag blir stor. Och de gav mig 24 timmar att bestämma om jag ville ha platsen eller inte.

Surr i hjärnan....

På plussidan: Jag skulle få en utbildning. Det finns möjlighet att diplomera sig. Bred kunskapsbas. Relaterat till mitt drömyrke.

På minussidan: Relaterat till - är inte mitt drömyrke. Går inte på djupet så som jag skulle tycka var önskvärt. Inriktning på två olika håll som jag kanske inte tycker är högintressanta direkt. Skulle tvinga mig att ta studielån för att klara uppehället - känns som fel väg att ta ekonomiskt just nu. 1 av 4 terminer är intressant på riktigt, de övriga - not so much. Jag vet inte om jag vill sätta mig i skolbänken igen, jag är en dålig student nämligen. Lång resväg om man som jag är körkortslös. Har ingen barnomsorg.

Så, efter att ha våndats några timmar, stött och blött mina valmöjligheter både med älskade maken och två av mina vänner, så bestämde jag mig igår kväll för att gå på min omedelbara magkänsla och tacka nej. Någon annan lycklig sate kan ta den platsen istället och antagligen få ut mer av den än vad jag hade fått. Jag har andra vägar jag vill gå för att nå mitt mål. För att använda mig av matterminologi, så finns det vissa rätter jag vill ha på min meny, och de får jag lära mig tillaga någon annanstans än på just den här utbildningen.

"Det tog mig en hundradels sekund

Nu när jag tagit beslutet är jag lugn"

-Kent (Musik non stop)

Läst i kvällspressen såhär på morgonkvisten

Beyoncé väntar visst barn. Enligt vissa tidningar med pojkvännen Jay Z. De har varit gifta sedan 2008. Jag blev ungefär lika störd på det som jag blir när man skriver att Brad Pitt och Angelina Jolie är gifta, vilket de inte är. Fast de planerar visst ett bröllop nu.

Rätt ska baske mig vara rätt.

När jag växte upp fanns det två tv-kanaler att välja på. Alla hade sett samma tv-program och kunde diskutera runt intrigerna på South Fork vid fikat.

Nu handlar alla samma mat. För jag kan inte låta bli att känna mig lite lätt panikslagen över Linas matkasse. "Alla handlar av oss". Verkligen? Alla? Betyder det alltså att man numera kan jämföra hur gårdagens köttbullar smakade, eftersom alla lagat samma mat? På samma sätt som man kunde spekulera i vem som skjutit J.R.?

Läskigt....

Sjuk

Så här sjuk är jag, fastän att jag är en flicka. En woman cold.

Poor little bunny...

Oh no...

Älskade maken har fredagsmyst med barnen. De tittade på "Star Wars episode 3: Revenge of the Sith". Lilla E är omåttligt förtjust. Och nu pratar de om att titta på del 1 - 6 på fredagsmyset i fortsättningen.

Jippi....

...eller så.

Barns logik del 2

"Du vill döda mig!"

Helt normal reaktion på att mamman säger nej till att åka till Toys r us för att köpa Pokémonkort.

"Du babblar så den gick sönder!"

Logiskt slutsats på att 100-lappen som man står och drar ur det lilla hålet i spargrisen blir riven i två delar. Det är visst mitt fel, eftersom jag när hon gör detta säger åt henne att låta bli.

"Man har ju pengar för att köpa saker, inte för att de ska vara i spargrisen i evighet!"

Bra anledning att köpa Pokémonkort. Tycker hon.

Man kan ju inte ha otur hela tiden...

Jovisst, jag har inget jobb och barnen bråkar livet ur mig. Men efter regn kommer... vinstregn tydligen.

För jag har vunnit inte mindre än två utlottningar på lika många dagar, samt att jag vann en ansiktsmask från Dr. Hauschka tidigare i somras.

I tisdags fickjag veta att jag vunnit ett hudvårds-kit från Soft Skin (återkommer om det när jag testat) och den vinsten var som sänd från himlen med tanke på att min rengöringsgel sjunger på sista versen. Tack för den LipGlossBich - du är rar!

Och igår trillade det ner två biobiljetter i brevlådan från en utlottning på AdLibris. Enda kruxet där är vad vi ska se för film, jag och älskade maken. Biljetterna går ut 17 september nämligen och utbudet på den lokala bografen är sådär för tillfället. Jag skulle kunna tänka mig att se "Jane Eyre" som har premiär 16 september, men inser att det kan bli svårt att få med mig maken på den. Han vill nämligen se den här:

Och vad säger man? Harrison Ford och Daniel Craig - lite skitiga och svettiga. Kan ju inte göra ont i ögonen direkt. Dessutom är jag ju löjligt svag för science fiction. Lutar lite lätt åt att det blir "Kåbojsare och äljens". Jag har ju blivit lovad popcorn och kolasnören i varje fall.

Skolstart

Skickade precis iväg stora J på sin första skoldag för läsåret. Hon ska plugga teater på folkhögskola ett år. Lilla A och lilla E började sin termin i måndags med lekar och fika - som alltid på läsårets första dag på den skolan. Lilla A har sedan dess även haft sina första idrottslektioner (som gick bra) och idag ska han ha slöjd också. Lilla E är mest lycklig över att träffa alla polarna igen.

Och för mig, fortfarande arbetslös, betyder det att jag numera har förmiddagarna för mig själv! Som jag har längtat har jag gjort har jag. Jag kan läsa, surfa, titta på "So you think you can dance", yoga, promenera, baka, måla naglarna, söka jobb, sova tupplur, gosa med katt, städa, tvätta, sjunga mantran, lyssna på radio, titta på "Stolthet och fördom" för femtioelfte gången, äta vad jag vill till lunch, skriva, bara sitta och titta in i en vägg - jag kan göra vad jag vill.

Jag älskar min familj, men efter den här sommaren känns det underbart att bara få vara några timmar varje dag.

Fast känner jag mig själv rätt har jag tröttnat om ett par veckor.

Men idag är ensamheten en befrielse. Min morgon bestod av att väcka två barn (lilla A gick upp själv), fixa frukost till E som bara stirrade framför sig, äta själv, se till att de små klädde på sig, borstade tänder och hår och försöka göra detsamma själv. Och självklart hann vi med ett litet bråk på morgonen också. Typ världskrig. Över pokémonkort.

Så nu tänker jag läsa ett tag. Tvättmaskinen surrar en trappa ner, katterna ligger och sover på sina favoritplatser. Jag ska bara vara hela förmiddagen - slappa riktigt rejält. För det är jag värd.

Game over

Man brukar prata om hur viktigt det är att samla hela familjen för att äta middag tillsammans. Att det är bra för familjesammanhållningen att samtala om dagen som varit och planera för framtiden, utbyta tankar och känslor, allt medan man intar en god och näringsrik måltid.

De som påstår det skulle se hur det ser ut i min familj...

Lilla E har blivit ett förpubertalt monster som spottar, svär och är oförskämd ungefär 90% av sin vakna tid. Vid middagen är hon som värst och jag minns faktiskt inte när vi senast åt en måltid utan att hon klagade över något eller blev arg över något. Hon tänder till på alla cylindrar så snabbt att om hon vore ett kärnkraftverk skulle hon kunna gå från att tända en glödlampa till en hel stads totala energiförsörjning på sisådär 5 sekunder. Hon är inte rolig att tas med - helt enkelt.

Källan till många av bråken här hemma stavas s-p-e-l. Och nu menar jag inte Fia med knuff, nej jag pratar Nintendo, Wii och PS2. En gång för länge sedan tyckte jag det var kul att spela jag med. Jag gillade Zelda och Mario och att få spela lite gitarr till Guitar Hero. Numera? Not so funny anymore... För finns det något som ställer till konflikter i det här huset så är det de jävla spelen. Ja, jag svor nu. Igen.

Dagens middag efter att lilla A och lilla E lekt med kompisar hela dagen. I denna lek ingick bland annat att lilla E och hennes polare spelade lite Mario. Maten var framdukad på bordet, våfflorna som skulle vara efterrätt efter soppan stod i ugnen på varmhållning och första sleven soppa hälldes upp i en tallrik. Då frågar lilla A om han får spela efter maten och jag säger ja. Sekunden senare ställer lilla E samma fråga och jag svarar nej. För att A redan frågat och hon redan spelat. Och nu blev det krig.

Att försöka förklara för henne var lönlöst för hon hörde i varje fall inte. Dels för att hon höll för öronen men även för att hon stod och skrek oförskämdheter åt mig. Pruttmamma är hennes nya favorit. Det och att visa fingret.

Efter att ha försökt lirka med henne ett bra tag tröttnade jag och konstaterade bara att det inte kunde bli tal om någon efterrätt om man inte åt någon mat. Och så åt jag upp min. Av någon anledning var den inte så god. Blir sällan gott att äta om man är uppretad. Lagom till våfflorna serverades hade hon lugnat ner sig så pass att hon satt sig vid bordet. Då kom nästa drös av oförskämdheter. Bland annat satt hon och spottade tillbaka soppan i tallriken och gjorde kräksljud. Då fick jag nog och gick en trappa ner för att vika tvätt istället.

15 minuter senare kommer jag upp igen för att hitta henne liggandes under bordet och min hårt prövade älskade make sitter vid bordet och är förtvivlad för att hon beter sig som en skitunge. Våfflorna ligger fortfarande oätna på hennes tallrik. För hon vägrar lyssna när han försöker förklara att även vi vuxna kan bli ledsna av att kallas för tjockisar, idioter, bajskorvar och pruttar.

Det tog en timme och en kvart för henne idag att äta en halv tallrik soppa och en våffla. Så den där idylliska bilden av familjemåltiden - inte hemma hos mig i varje fall.

Veckans citat

"Jag hatar taggbuskar!"

Sagt av tjejen som sträckte sig över vår berberishäck (vassa taggar) för att komma åt äpplena på vårt äppelträd.

Ge fan i att palla äpplen då skitunge!

PS. Hade hon frågat hade hon gladeligen fått komma in och plockat en hel kasse för vi har massvis med äpplen. Men att bara sno - nä, det är inte okej.

Guernsys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Förutom att den här boken har en hiskeligt lång titel, och jag inte riktigt hängde med vad den där pajen hade med saken att göra, så tyckte jag väldigt mycket om den här lilla romanen.

"Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap" av Mary Ann Shaffer, är en förtjusande liten historia. Hela boken är i brevform, och då detta inte direkt är min favoritstil så var jag skeptisk till en början. Mer än skeptiskt till och med, nästan avståndstagande och funderade på att hoppa över den helt och hållet. Jag är glad att jag inte gjorde det.

För när man väl har kommit över förvirringen över vem som skriver till vem, så är det underbara karaktärer som får liv på sidorna. De blir så pass levande att jag var tvungen att påminna mig flera gånger om att det var hittepå allting. Det hade lika gärna kunnat vara på riktigt.

Navet i berättelsen är Juliet Ashton, en ung författarinna verksam i London precis efter andra världskrigets slut. Av en slump får hon kontakt med några bofasta på ön Guernsey, och genom deras brev får hon en inblick i hur det var att leva i ockuperat land. Guernsey, liksom de övriga kanalöarna, var nämligen ockuperade av tyskarna under kriget, och totalt avskurna från övriga Storbritannien. Det är om deras lite okända öde vi får veta mer, både hur det var innan kriget, under kriget och året efter krigets avslut.

Det här var en liten pärla och jag är mycket nöjd med att jag plockade till mig den från reabordet på årets bokrea. Självklart får den 5/5 i betyg.

Jag vill även ge ett litet plus i kanten till att även de tyska soldaterna på ön beskrevs med värme, och inte utmålades som själlösa monster som så ofta görs helt slentrianmässigt i böcker om andra världskriget. Som Juliet får det berättat för sig:

"Sanningen att säga så träffade jag fler än en trevlig tysk soldat under ockupationen. Det blev ju så, vet ni, eftersom man stötte på somliga av dem varje dag under fem år. Det kunde inte hjälpas att man tyckte synd om en del - de satt ju fast här och visste att deras familjer där hemma bombades sönder och samman. Då spelade det ingen roll vem som hade börjat. Inte för mig, i alla fall."

The best things in life are free

I morse slog det mig. Jag vaknade först av alla i familjen, och låg kvar där i värmen från sängen och bara funderade lite. Och tittade på min älskade make som sov bredvid mig. Strök honom över kinden.

Att vakna långsamt, utan någon plan för dagen. Att vakna bredvid den man älskar, i det lugn och den trygghet som är vår familj. Det är ta mig tusan ovärderligt.

Ibland glömmer man hur lyckligt lottad man är - men i morse, bredvid den mitt hjärta har valt, då kände jag det verkligen.

Bra sätt att vakna på.

Tårtfrossa

Jag tror minsann att jag inte kommer behöva baka tårta igen förrän i januari när lilla A fyller år! Han har redan beställt en gräddtårta.

Nu är nämligen familjens sista födelsedag avklarad.

Missförstå mig rätt - jag gillar att baka i allmänhet och tårta är lite extra kul (och gott), men den här sommaren har det blivit ganska många.

Det började med stora J:s student, där hon bjöd på tårtbuffé. Bakade 5 stycken till det. Sedan fyllde jag 40 och bakade en jättestor pinocchiotårta. Efter det var det svärmor som fyllde 60 och till henne bakade jag en gräddtårta till födelsedagen och en stor pinocchio (igen) till det stora kalaset några dagar senare. Så fyllde stora J år och jag gjorde en hallonsvisstårta. Kan inte påstå att jag bakade den, för det gör man inte. Den är glassig. Och så lilla E igår och hennes sjutusen krav som jag misslyckades med att uppfylla.

Jag har alltså bakat 10 tårtor på 3 månader.

Som sagt var - tur att jag tycker det roligt.

PS. Det var bara barnen som inte gillade tårtan igår. Vi vuxna åt den med god aptit. Så det så!

Födelsedagstårta

Idag fyller lilla E 8 år!

Detta har firats med nachos, presenter och tårta. Hon ställer inte direkt små krav gällande det sistnämnda. Det skulle vara choklad, dajm, marsipanrosor och inte grädde! Glasstårta då kanske? Nej. Inte det heller. En vanlig tårta. Men inte grädde!

Så jag gjorde en chokladbotten som jag fyllde och dekorerade med vaniljkräm. Lade dajmkulor runt om, ett gäng marsipanrosor och så skrev jag namn och sånt med chokladsmörkräm.

Hur det utföll? Självkart var det inte gott. Tyckte hon. Eller hennes bror. Borde ha anat oråd redan när hon sa att hon inte tyckte om marsipanrosor, fastän att hon sagt att hon ville ha dem.

Som tur var fanns det chokladbollar och drömtårta också.

Ers Majestäts olycklige Kurt

Jag har inte bara haft ett dött modem - jag har haft träff med läsecirkeln också, som numera heter Plejaderna eftersom vi är sju och stjärnor. Typ så.

Det blev lite stolligt i söndags när vi träffades. På grund av olika anledningar var vi hastigt och lustigt tvugna att att tidigarelägga vår träff en timme. Det råkade då slumpa sig så att vare sig K som valt boken vi läst, eller F som skulle välja nästa, kunde komma till träffen. Eftersom K skulle ha med sig fikat blev det lite spartanskt men i vanlig ordning väldigt trevligt. Vi hade i förväg bestämt att vi skulle ses hemma hos H, som flyttat till större hus. K däremot hade flyttat till mindre och hade det lite för trångt för att klämma in en läsecirkel. Sånt löser vi!

Till saken - boken vi avhandlade var "Ers Majestäts olycklige Kurt" av Lena Ebervall och Per E Samuelsson. Författarna är advokater och gissningsvis är det som sådana de har intresserat sig för just det här fallet och tagit det till sina hjärtan. För om det som står här stämmer så är det ett rättshaveri utan dess like och man blir upprörd in i märgen av Kurts öde, även om han inte direkt var Guds bästa barn.

Frågan kom även upp hur mycket friheter man får ta sig med karaktärer från verkliga livet. Vilka ord och handlingar från man lägga på dem utan att ha vattentäta bevis? En och annan av oss var direkt upprörd över det och skulle inte ha velat se sina släktingar så dragna i smutsen som särskilt en av karaktärena blev, även när han inte var i direkt samspråk med Kurt. Det behövs en syndabock, någon förklaring till varför Kurt råkade ut för allt elände. Och det här är Kurt Haijbys roman, berättelsen om hans öde som han såg det. Sedan om det är sant - ja det kan vi inte vara säkra på.

Samlingsbetyget för denna roman med verklighetsbakgrund blev 3,1/5. Det var många 3:or och 3,5:or och så en 2:a - från mig. Jag hade nämligen väldigt svårt att ta mig in i texten, jag kände det som att jag liksom flöt ovanpå och ingen av karaktärerna tilltalade mig. Jag tyckte även det var sjukt irriterande att det skrevs så mycket på dialekt i dialogerna. Någon sade glatt att det var som att kliva in i en gammal pilsnerfilm, men jag tyckte bara det var jobbigt och störande. Hade jag absolut kunnat vara utan.

Dessutom hade jag hoppats på att det skulle vara mer om Kurt och kungen - just den biten av historien var avklarad på några kapitel. En kort period i en människas liv som präglade resten av hans tillvaro och faktiskt förstörde hans liv.

Frågan kom upp hur man betygssatte böckerna. Jag som gav lägst betyg hade nämligen den trasigaste boken. Den släppte helt i bindningen och sidor lossnade. Flera av oss hade bilagor som trillade ut. Jag ber därför att få förtydliga att jag och mina medläsare betygsätter texten och inte kvalitén på bindningen. Man kan ju knappast klandra författaren för hur bindningen gjorts (eller inte gjorts).

Nästa bok ut är "Svinalängorna" av Susanna Alakoski. En bok som jag har undvikit. No escaping it now...

Faktafel

Okej - jag erkänner. Jag är inget stort fan av Asterix. Jag läste albumen som barn och fnittrade kanske lite, filmerna tycker jag är sorgligt dåliga. För ja - filmerna bor i mitt hus. Och barnen älskar dem. Igår tittade de på "Asterix 12 stordåd" och jag satt bredvid och storknade.

Jag vet att det är barn som är målgruppen är, just därför blir jag lite extra sur när det är uppenbara faktafel i barnfilmer. Ett av stordåden är tydligen att Obelix ska äta en massa. Han reagerar på någon sorts dekor runt ett vildsvin som kocken förklarar att han har hittat på och gjort "av en knöl som växer i jorden". Vi pratar pommes frites här.

Nämen hoppsan! Här blev det visst lite fel! Asterix utspelar sig under samma period som Julius Caesar härskade i Rom. Han blev mördad år 44 e.Kr. Potatisen kom till Europa på 1500-talet, hitplockad från Sydamerika. Ett litet glapp om ett och ett halvt tusen år... Ett ganska stort glapp.

Undrar hur många barn som tror att pommes frites uppfanns av gallerna? Eller det kanske bara är jag som är lite kinkig?

När mamman gör bort sig

Den här lilla älsklingen håller på att bli stor. Idag fyller nämligen stora J 19 år, och det tänkte vi fira till kvällen med lite tårta och god mat.

Eftersom hon tillhör de morgontröttas skara (undrar var hon fått det ifrån) valde vi att inte sjunga för henne i morse. Det hade nämligen betytt att hon i så fall fått frukost på sängen vid 7-snåret, då älskade maken börjar sitt jobb halv åtta. Och eftersom han gärna vill vara med och fira sitt bonusbarn valde vi att hon skulle få sina presenter när han kommer hem i eftermiddag.

Och här kommer delen där jag gjorde bort mig - efter att ha fått besök av en kamin inatt (lilla E med feber) och det hänt en och annan okul grej, så var jag inte så pigg idag. Jag sov till nio, för ovanlighetens skull. Och jag tog för givet att mina små raringar redan ätit frukost. Så när stora J kom uppför trappan (hon har rum i källaren) var det liksom redan försent.

Hon hade legat och väntat på sin frukost.... Och var jättehungrig... Och kanske en anings besviken på mig...

Förlåt älskling. Och grattis! Jag älskar dig.

Pest eller kolera

Har sett det här lilla frågeformuläret skramla omkring på diverse skönhetsbloggar den senaste tiden. Jag snodde den här för jag tyckte den var rolig och eftersom jag inte skönhetsbloggar utan lackbloggar så var chansen att jag skulle bli utmanad liten. Därför skickar jag den vidare till 3 andra bloggare, som inte bloggar om smink men väl annat smått och gott. Nailtastic bloggar såklart om nagellack, men det kan ju vara kul att veta vad hon tycker om smink också. Perny har en älska/hata relation till smink och Barbro behöver lite blogginspiration överlag.

1. Går du hellre ut(på party etc.) med stökigt hår och snygg makeup eller fint hår och utan smink?

Hellre stökigt hår. Jag fixar sällan med håret och har en riktig wash and go frissa. Självlockigt och dant. Jag vill ha ögon när jag går på partaj.

2. Rakar du hellre av dina ögonbryn eller tappar dina ögonfransar?
Rakar av ögonbrynen. De går ju att måla dit, men orka stå och pilla med lösisar när man ska visa sig bland folk, för att slippa se ut som en alien.

3. Skulle du hellre vara tvungen att handla allt ditt smink på H&M eller från nätet för resten av ditt liv?
Nu shoppar ju jag en del på H&M för at det är billigt, men självklart skulle jag mycket hellre shoppa på nätet. Större utbud....

4. Skulle du bära mörk lipliner med ljust läppstift i en månad eller en härlig 80tals-perm?
Eftersom jag har haft sådan där 80-talsperm och den var alldeles för långlivad så säger jag läppstiftet. Fy faen vad fult, men det är ju bara för en månad.

5. Om du måste välja att måla dina naglar med bara neutrala färger eller färglada färger resten av livet vilket väljer du?
Ehhh.... Färg såklart!

6. Skulle du hellre ha “MC Hammer”-byxor eller silvriga lamé-hotpants på dig offentligt?
MC Hammer-byxor. Har inte låren för hotpants...

7. Har du hellre ha en Oompa-Loompa-apelsin-fake solbränna eller en bondbränna(som man får om man solar i t-shirt och shorts)?
Ja, jag har ju en "fin" bonnbränna just nu, så jag väljer det.

8. Väljer du hellre en ful klippning eller en ful hårfärg?
Ful hårfärg. Folk får väl glo om de vill.

9. Varje fredag i ett år måste du antingen sminka dig pin up-inspirerat eller goth-inspirerat – vad väljer du?
Hm... Vad ska en 40-årig tant välja här. 52 gothare eller 52 pin-ups. Får bli pin-up. Tror det blir snyggast i längden. Och vad bra jag skulle bli på eyeliner-vinge efter att ha tränat ett år!

10. Skulle du hellre bli av med alla dina skor eller all din makeup?
All make-up. För jag har några riktiga älsklingar bland skorna, men sminket kan jag vara utan om det kniper. Och nagellack är väl inte smink just nu va?????

Barnen i Afrika

Svältkatastrofen är ett faktum. Barn och deras föräldrar dör på grund av en mycket svår torka. Det är hjärtskärande att se alla dessa bilder på lidande barn.

Man kanske tänker att man ingenting kan göra, att jag har så lite själv. Men försök att inte tänka så. Även en liten droppe har sin plats i det stora havet. Kan du bara ge en krona i en Röda Korset-bössa så gör det! Alla kan inte skänka hundratals, tusentals eller miljontals kronor. Men jag tror nog att alla kan skänka en krona.

Om inte annat kan man ju alltid panta den där flaskan som ligger i busken och trycka på knappen som skänker till bistånd.

Som jag har skrivit om förut så är inte jag direkt en knösus nuförtiden. Jag skänkte inte en stor peng, men jag vet att även min lilla peng kommer till hjälp. För många små pengar blir tillslut en stor.

Ge med hjärtat.

Tvenne recept

Ibland bara måste man få äta pannkaka med sylt till lunch. Och dricka lite mjölk. Om jordgubbssylten dessutom är hemmagjord blir det extra gott.

Jag lagar pannkaka enligt receptet 1+1=2, och så lite salt och smör. Alltså 1 dl mjölk + 1 ägg + 2 dl mjölk. Eller så här om jag lagar till mig och barnen:

Pannkaka

3 dl mjöl

1 krm salt

6 dl mjölk

3 ägg

ca 25 g smält smör

Smält smöret. Rör ihop mjölet med saltet. Vispa ner mjölken lite i taget för att få en klimpfri smet. Vispa ner äggen ett i taget samt det avsvalnade smöret. Låt smeten svälla en stund och grädda sedan pannkakor (eller plättar).

Ser ni vilka skojiga gurkor jag fick av föräldrarna. Taggiga och fula, men smakar precis som vilken gurka som helst. Dock fick jag dem i sådana mängder att jag inte vet vad jag ska göra med dem, men så kom jag på det. Pressgurka! Minus pressen då såklart. Här är recetet jag utgick från.

Pressgurka

½ slanggurka

finhackad persilja

2 msk ättikssprit

1 dl vatten

3 msk socker

1 krm salt

lite vitpeppar

Skala gurkan och skiva den med osthyvel. Blanda ihop lagen och häll den över gurkan så den hinner dra minst en halvtimme. Rör ner persilja.

Oftast gör jag denna gurkinläggning i en skål, men nu gjorde jag dubbel sats av lagen och hällde över så mycket gurka jag fick plats med i en tjusig burk. Den håller inte i evigheter, men en vecka eller två i kylskåp borde den palla med. Om den inte är uppäten innan dess...

Den tiden på året...

Fin skörd va? Sedan igår bara har jag fångat och dödat dessa äckliga blomflugor. Är det rötmånad så är det, och om man dessutom har kompostpåse i köket så är det baske mig oundvikligt att de hittar hem till en. Fast eftersom det inte är trevligt så bekämpar jag dem.

Det är ett gammalt knep, men väl värt att påminna om. Häll upp vinäger i en skål eller kopp, droppa ner ett par droppar diskmedel - klart! Vinägern lockar till sig flugorna och diskmedlet gör att ytspänningen på vinägern försvinner och de drunknar fort som attan. Allra bäst funkar det med vitvinsvinäger har jag märkt.

Man bör byta vinägern efter en dag eller två. Det blir lite väl läskigt annars...

Skam den som ger sig

För en herrans massa år sedan slutade The Body Shop med mitt favorit läppbalsam någonsin - Honey stick. Jag var gråtfärdig när jag förstod att det hade slutat tillverkas. Why oh why! Det är det bästa läppgunket ever och jag har ännu inte funnit något som kan ersätta det. Och tro mig - jag har letat. Ett bra tag har jag använt Lypsyl för det funkar, men seriöst - hur käckt är det på en skala? Inte så värst. Så idag hittade jag det här när jag var på Ica, för 22 spänn. Och det ser ju lovande ut måste jag säga...

Vad lovar mig denna lilla tub då? Jo följande kan jag läsa om jag vänder på förpackningen:

"Den innovativa formulan i NIVEA(R) Pure & natural är inspirerad av naturen och innehåller vårdande honung och hälsosamt mjölkextrakt. Dina läppar blir mjuka och friska - så att du kan känna dig naturligt vacker.

• Vårdar dina läppar med extra näring
• Innehåller inga konserveringsmedel
• Med naturliga ingredienser - certifierat ekologiskt Sheasmör och naturlig jojobaolja

Hudvänlig och dermatologiskt godkänt.

NIVEA - för läppar som älskar att prata, le, skratta och kyssas"

Om det funkar? Återkommer om det - jag har precis köpt det. Men det verkar lovande kan jag säga efter endast en applicering.

FOTD*

Har inte visat upp en sminkning sedan min "Vacker med spackel"-vecka och kände att det nu kanske kunde vara dags igen. Med den veckan återupptäckte jag nämligen glädjen med smink. Det är ju riktigt roligt! Dock är det inte all dagar jag orkar bry mig, särskilt om jag inte ska göra något särskilt. Men igår var jag bjuden på 1-årskalas och passade på att sminka mig i vad som visade sig bli en riktig 80-tals make up.

Det var varmt som 17 igår, så jag joxade inte med foundations och grejer. Lite concealer bara och en dutt puder. Rouge och ögonbryn (de är baske mig osynliga om jag inte fyller i dem) och bara lite lipgloss. Krutet lade jag på ögonen.

Rackarns vad dåligt det syns... Nåja, babyrosa och turkos + lite skimmer. Och som alltid svart mascara. Tydlig flirt med 80-talet - ack ljuva ungdomstid.

Concealer och puder: från H&M. Fattiglapps make up...

Rouge: Blusher by H&M, 12 Dazzling peach

Ögonbryn: Clinique Brow sculpting duo, 02 Auburn to brown

Mascara: IsaDora Build up mascara Extra volume, 01 Black

Ögonskuggor: The Body Shop eyeshadow, 48 Clover. Har jag haft hur länge som helst och den kan ha utgått. Härligt gammelrosa nyans. Använde jag på den rörliga delen av ögonlocket.

Eye shadow by H&M, White. Som highligter och för att ge extra skimmer svepte jag den även över ögonlocket.

Ögonpenna: IsaDora Perfect contour kajal, 79 Bright turquoise

Läppar: Biotherm Glossy Shine, 120

*FOTD = Face Of The Day. På sminkbloggspråk.