Jag har kommit till den platsen där jag inte har energi att vara snäll längre. Förstående. Ha tålamod. Jag har kommit dit där jag måste sätta sig själv främst för den ilska, ångest och sorg jag känner just nu äter upp mig. Så när jag drog ett änglakort innan mitt yogapass idag, så drog jag först hånfullt på munnen. Vad jag fick fram för styrkeord var nämligen detta:
COMPASSION
Jag menar - det är just det där med medkänsla jag har så svårt för just nu. Det är en person som gör mig så här ledsen, arg och ångestladdad. En person. Och jag borde kanske ha medkänsla med hen men jag orkar inte det. Jag har nått min gräns där.
Tills det slog mig varför jag fick det här kortet just nu. Jag behöver ta hand om mig själv, det vet jag redan. Jag behöver visa den här medkänslan till mig själv - min egen själ. Jag måste ha lov att sätta mig själv i främsta rummet och vårda mig. Bara den insikten kan göra att jag tolererar bättre. Men skolan är just nu ingen plats jag längtar efter. Jag längtar efter sportlov.
Och på sportlovet kommer jag längta efter de där fina tjejerna som gör att jag orkar. De som visar medkänsla med mig, och jag med dem när de behöver det. Min medkänsla kan man gott få förtjäna just nu.
