tisdag 2 juni 2015

Säsongssammanfattning: Outlander, säsong 1

Som vanligt är det spoilervarning på säsongssammanfattningarna.

Sådärja, då var första säsongen av "Outlander" färdigtittad. Säsong två kommer men när vet jag inte riktigt, någon gång under 2016 har jag hört, men 2016 är ju ett helt år långt.
Den här första säsongen var dessutom uppdelad i två delar om 8 avsnitt vardera med ett ganska långt glapp emellan, samt en rejäl cliffhanger.

Serien handlar om Claire som år 1945 efter krigsslutet har återförenats med sin man Frank. De reser till Skottland på semester och där besöker de bland annat mystiska stenar på en höjd. När Claire senare återvänder till stenarna ensam kastas hon 200 år tillbaka i tiden och hamnar mitt i konflikten mellan engelsmännen och högländarna. Och alla är rätt så misstänksamma mot den mystiska engelska kvinnan och hennes ovanliga kunskaper.


Favoritavsnitt: 1x01 "Sassenach". Pilotavsnittet är som vanligt viktigt för att fånga tittarnas intresse och det lyckas man förträffligt med här.
1x07 "The wedding". För att undkomma Randall och hans män behöver Claire gifta sig med en högländare och valet faller på Jamie.
1x09 "The reckoning". Ett avsnitt berättat från Jamies synvinkel. 
1x16 "To ransom a man's soul". Claire lyckas frita Jamie från Wentworthfängelset, men det är en trasig make hon får tillbaka och de fysiska skadorna är inte de värsta efter en natt med Black Jack Randall.

Favoritkaraktär: Claire. Vilken tur att man gillar huvudpersonen.

Favoritpar:  Claire och Jamie. *hjärtögon*

Bäst i säsongen: De förtroliga samtalen mellan Claire och Jamie. Och jag gillar att Claire blev god vän med hans syster Jenny också.

Värst i säsongen: Sista avsnittet är fullkomligt vedervärdigt när man i flashbacks får se vad Jamie genomgått. Väldigt bra avsnitt, men med väldigt grafiskt våld. Och så vill jag gärna krypa in i tvn och skjuta Jack Randall alldeles själv. Var länge sedan jag tyckte så fruktansvärt illa om en karaktär.

Övriga kommentarer: Serien är baserad på böckerna av Diana Gabaldon. Hittills finns det åtta böcker, säsong ett är baserad på den första. Jag har inte läst dem. Än.

6 kommentarer:

  1. Nämen, nu blev jag sugen på denna serie!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är väldigt bra så det förstår jag. :D

      Radera
  2. Har ju vissa invändningar som snart kommer i min blogg. Men det är inga invändningar mot spänningen eller romansen dock ;)

    SvaraRadera
  3. Du tycker ju jättekonstigt om "Buffy" så det kan jag väl gå med på. ;D

    SvaraRadera
  4. Jag är väl mest imponerad över att du sett genusproblem i Buffy men INTE i den här, i så fall :D men vi får väl se. Nu var det ju ett ganska bra tag sedan du såg serie så du kanske inte ens minns det jag kommer ta upp utan har lagt det i ett rosafluffigt kuvert :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu utger sig ju inte "Outlander" för att vara en fenomenal feministisk serie heller, som "Buffy" av ngn underlig anledning vinner mark på om och om igen. "Outlander" är en romance i bodice ripper-stil, och baserad på böcker som ryms i det så kallade chick-lit-facket, så anledningen till att jag inte hade genusklockorna klingande är två:
      1. Jag visste att det här inte skulle vara "genuskorrekt".
      2. Jag orkar fan inte bry mig om genus hela. jädra. tiden.
      Särskilt inte när det är ett historiskt drama som utspelar sig i tidsåldrar där kvinnan i stort sett var egendom att göras med som männen behagade. Jo - det var så även på 1940-talet. Och 1970-talet, och i stor mån på 2010-talet.
      "Buffy" däremot ÄR inte en jättebra förebild, särskilt inte som den utspelar sig i modern tid. Det är först i sista avsnittet Buffy säger att hon behöver ingen man, hon är stark enbart genom magi - som MÄN har gett henne för att de bestämde det så, hon får höra att hon ska klä sig mindre slampigt, ett av de mest populära shipsen med henne är Spuffy - och Spike försöker våldta henne. Så nej - jag tycker att Buffy är skit ur genusperspektiv, men underhållande. Som jag har sagt förut - hade jag inte fått höra en miljard gånger hur bra kvinnlig förebild Buffy är och hur feministiskt bra den serien är, så hade jag antagligen tyckt bättre om den bra mycket tidigare än vad som nu skedde.
      Och därmed sätter jag punkt.

      Radera

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.