Bond är uttråkad efter ett rätt så händelselöst år på agentfronten. Han blir därför lockad när M vill skicka honom till Istanbul på ett uppdrag. Uppdraget är att hämta en rysk Spektor dechiffereringsapparat och flickan som lovat att överlämna den. Hon har nämligen förälskat sig i Bond och vill nu överlämna sig, och Spektor, i britternas/James händer.
Vad Bond inte vet är att flickan bara är en bricka i ett spel för att mörda honom på ett spektakulärt sätt, och skämma ut hela Secret Service.
Den här boken bjuder på några annorlunda grepp från de jag tidigare läst. Bland annat är Bond som person inte ens med den första tredjedelen av boken, den beskriver ryssarnas plan och bakgrunden hos mannen som får i uppdrag att mörda Bond. Och så har den värsta cliffhangern som slut också. Spännande.
Vad som inte var spännande var den fullkomligt vidriga kvinnosynen i den här boken. Nog för att det har varit sexistiskt förut, i de tidigare böckerna, men här var det så hemskt att jag bara satt och gapade åt texten. Eller vad sägs om följande exempel:
"I sina drömmar längtar kvinnorna efter att bli slängda över axeln på en karl och insläpade i en grotta och våldtagna."
"Jag hade vunnit henne i strid med några zigenare här i bergen bortom Istanbul. De förföljde mig men jag fick henne ombord på båten. Jag fick slå henne sanslös först."
"...jag klädde av henne och kedjade fast henne under bordet. När jag åt brukade jag kasta matbitar till henne som till en hund. Hon skulle få lära sig vem som var herre."
"- Du låter mig väl inte bli för fet, James? Du låter mig väl inte bli så fet att jag inte duger till älskarinna? Du lovar väl att slå mig om jag äter för mycket?
- Javisst ska jag slå dig."
Alltså - jag vet att Bond ska vara en riktig kvinnokarl, och jag vet att böckerna är drygt 60 år gamla. Det gör inte att jag på något enda sätt kan tycka att det kändes okej att läsa det där. Särskilt den första meningen blev jag så illa berörd av att jag mådde lite illa. Inte undra på att det finns så många idioter till karlar som tror att de har rätt till den kvinnliga kroppen - James Bond i bokform är ju likadan! Det var så jag kände min fandombesatthet svalna en grad eller tusen.
Det är synd på en bok som i övrigt är rätt så bra. Storyn är spännande och det händer mycket. Jag gillade greppet med att presentera brottet som ska begås innan man får träffa Bond, och jag gillade att jag kunde se nästan hela filmen framför mig när jag läste.
Ian Fleming fick dock utstå kritik för att böckerna stundtals blev reseskildringar, och här är det jättetydligt. Resan med Orientexpressen hade ju inte behövt ha med varenda station på vägen, kan man tycka. Särskilt inte som allt beskrivs som så fult - tills man kommer in i Västeuropa alltså.
Mitt betyg blev 3/5. Det hade blivit högre om det inte vore för den vidriga sexismen.
Den nakna mannen som låg framstupa bredvid swimmingpoolen kunde ha varit död.
Han kunde ha drunknat i bassängen och och blivit uppfiskad och lagd på gräsmattan i väntan på att polisen eller anförvanterna skulle anlända. Den lilla högen av föremål som låg vid hans huvud kunde ha varit hans personliga tillhörigheter som lagts fullt synliga för att ingen skulle tro att något blivit stulet.
