Att fantasyböcker ibland tar avstamp i mytologi är inget nytt. Däremot är det kanske mindre vanligt att denna mytologi är utomeuropeisk, som "Gods of jade and shadow" som tagit sin inspiration från mayansk mytologi.
 |
| Bildkälla Goodreads |
Cassiopea och hennes mamma bor i sin morfars hus, där de behandlas som tjänstefolk. Särskilt kusinen Martín ser Casiopea med oblida ögon och tar alla chanser han får att göra hennes liv svårt. Året är 1927 och jazzeran är i full gång, men trots att Casiopea helst skulle vilja dansa snabbt och köra bil, så är hon fast i huset med att polera golv och putsa skor och lyda morfaderns order.
En dag blir Casiopea bestraffad och hon öppnar då en ask, och befriar ur den en dödsgud. Han kräver Casiopeas hjälp med att hämnas sin fångenskap och att återta sin tron i dödsriket.
En dag blir Casiopea bestraffad och hon öppnar då en ask, och befriar ur den en dödsgud. Han kräver Casiopeas hjälp med att hämnas sin fångenskap och att återta sin tron i dödsriket.
Jag blev väldigt förtjust i den här boken. Den var inte svår att komma in i och läsningen flöt på bra. Jag hade god hjälp av ordförteckningen jag hittade längst bak i boken, där många mayanska ord fick sin förklaring, och där även vissa element i den bakomliggande mytologin förklarades. Och ja - självklart blev jag jättenyfiken på att läsa mer om just denna mytologi nu. Det känns som att denna tripp in i dödsriket bara var en liten bit av hela tårtan.
Det hände väl kanske inte direkt några oväntade saker. Det är en fantasy med ett uppdrag som ska utföras, och sådant har vi sett förr. Men miljön och tiden den utspelar sig i ger ändå något litet extra som skjutsar den i rätt riktning bort från "jag har läst det förut". Vissa delar är förutsägbara, och jag kan se vad som troligen kommer hända ganska snart, men ändå är det spännande fram till sista stund. En och annan twist jag inte var beredd på fanns det också.
Mitt betyg på "Gods of jade and shadow" blev 4/5.
Det förekommer viss debatt om huruvida det här är en young adult-bok, men då Silvia Moreno-Garcia själv säger att den vänder sig till en vuxen publik så låter jag den stå som sådan. Fast enligt mig har böcker sällan en åldersgräns, det beror på mognad och vad en vill läsa. Och unga vuxna är väl ändå också vuxna...?
