Bok två i trilogin om Arthur heter "Vid korsvägen". Nu har jag alltså bara en bok kvar att läsa, men jag är en sådan där som oftast inte läser böcker i serier på ett bräde. Jag har en tendens att bli jättetrött på att läsa samma sätt att skriva på i mer än två böcker på rad nämligen, något jag märkte när jag för många år sedan läste "Liftarens guide till galaxen" - en serie jag tröttnade på så pass mycket att jag faktiskt aldrig har läst ut hela serien. Kanske ett projekt för 2021?
Men nu handlade det absolut inte om att spränga Jorden för att ge plats åt en intergalaktisk motorväg. Böckerna om den här Arthur utspelar sig under medeltiden, men också i sagornas och legendernas England.
Bildkälla Goodreads |
Arthur har lämnat barndomshemmet och begett sig till godset Holt där han är väpnare åt Sir Stephen. De förbereder sig för att dra ut i korståg, men innan så kan ske behöver Arthur träna, få en stridshäst och en rustning och hjälpa till i bestyren på gården.
Samtidigt söker han sanningen om sitt ursprung, och försöker förlika sig med att hans far är en ondskefull man och att han alls inte vet vem hans mor är.
I stenen ser han hur Arthur samlar sina riddare omkring sig, deras äventyr och kärleksliv, och ser hur de speglar det som sker i hans eget liv.
Jag tyckte bättre om den här boken. Mycket för att de olika världarna, den i verkligheten och den i stenen, inte flöt ihop på samma sätt som i förra boken. Då var det lite rörigt, men här hamnar jag inte i de där funderingarna på vem som är vem och i vilken värld vi befinner oss. Sedan är jag fortfarande inte målgrupp för den här boken, men jag uppskattar den ändå, särskilt då att friska upp minnet med berättelser om Kung Arthurs riddare.
Boken innehåller även många historiska fakta. Om hur livet på ett gods kunde vara, hur folk levde och vad de gjorde, hur högtider firades och vilka straff som kunde utdelas vid begångna brott.
Boken är väldigt lätt- och snabbläst. På straxt under 400 sidor ryms 101 kapitel av varierande längd, de flesta bara någon sida. Det bäddar för ett snabbt tempo och en bläddervänlig bok. Väl värd att ägna några lästimmar här och där, i mitt tycke.
Jag tyckte som sagt bättre om den här andra boken i trilogin (som påstås vara fristående men jag tycker nog det är bäst att läsa dem alla tre i ordning). Mitt betyg på "Vid korsvägen" blev 3/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .