lördag 12 september 2020

"Mansfield Park" av Jane Austen

Alltså. Jag trodde jag hade läst alla Jane Austens romaner, men tydligen hade jag bara köpt "Mansfield Park" och ställt in den i bokhyllan oläst. Antingen det eller så har jag glömt bort den alldeles. Nåväl, nu har jag läst alla Jane Austens romaner. 

Bildkälla Goodreads

Fanny kommer som ung flicka till sin moster och hennes familj. Hon växer upp tillsammans med dem, och finner mest gemenskap med kusinen Edmund. Fadern reser till Antigua i affärer och blir borta länga. Under hans frånvaro förlovar sig äldsta dottern med arvtagaren till ett närbeläget gods. Men så kommer syster och bror Crawford till Mansfield, och vänder upp och ner på tillvaron. Brodern flörtar med alla - främst med redan förlovade Maria, och Fanny ser till sin sorg hur Edmund faller för den vackra Miss Crawford.

Bitvis var det här en ganska tråkig bok. Allra tråkigast hade jag när de höll på med sin pjäs, men det var också en sorts kulmen på tristessen för sedan blev det åka av.
Minus för att jag hade svårt att hålla isär flera av karaktärerna, särskilt när de skiftade i namn så ofta att jag ibland inte riktigt hängde med på om det var en av kusinerna eller någon utomstående. Och hur många gånger glömde jag bort att det ens existerade en kusin som heter Julia och var tvungen att tänka efter vem det var när hon nämndes? Mer än en, kan jag intyga.
Dessutom har jag lite (eller mycket) svårt för det nära släktskapet mellan Fanny och Edmund, som (spoiler alert) är den här bokens kärleksintresse, då Fanny - vår hjältinna, är kär i honom ungefär hela boken. Han kallar henne till och med för syster vid ett tillfälle! De har ju trots allt växt upp tillsammans.
Allt detta till trots så gillade jag ändå boken. Andra halvan sträckläste jag nästan, för det var då det började hända grejer, skandaler och annat. En och annan mobbarperson som fick vad de förtjänade. Lyckliga slut där det fanns fog för det, inte så lyckliga på andra håll. Och så är det ju ändå en Jane Austen vi snackar om. Samma charm och lite bitska blick på sin samtid som vanligt. Och vikten av att få gifta sig av kärlek, för annars kan det bli tokigt minsann.

"Mansfield Park" är inte en av Jane Austens bästa böcker, men jag gillade den ändå, efter en knackig början. Mitt betyg blev 3,5/5.