Berättelsen om tårtan

En gång för inte så värst länge sedan fyllde älskade maken 35 år. Eftersom vi är stammisar på den lokala Ica Maxin, och spenderat x antal tusen där genom åren, så fick han i gåva från dem en tårta och en tårtspade.

Förra lördagen fyllde älskade maken 37, och dagen innan när han tog in posten, låg det ett erbjudande om tårta och tårtspade i brevlådan, dekorerat med ett stort "Grattis på födelsedagen". Som sagt - dagen innan älskade makens födelsedag. Och det stod "Grattis" på det. Alltså var det hans.

På självaste födelsedagen bestämde vi att vi åker väl och hämtar ut den där tårtan och bjuder över föräldrarna på fika. Älskade maken börjar då spekulera i vad jag skulle få från Ica på min födelsedag. Om han nu skulle få en fin tårta på sin födelsedag, han som bara fyller 37, vad kunde jag då tänkas få? Jag ska ju trots allt fylla 40 om några veckor.

Lite stillsamt undrade jag då om erbjudandet verkligen hade varit adresserat till honom. Och det hade det ju så klart varit eftersom det kom i brevlådan dagen innan hans födelsedag. Ju.

Men han plockade ändå fram kuvertet ur återvinningen för att visa mig.

Gissa nu om det stod att det var till mr Data eller mrs Data?

Självklart var det till mig... 40 smäller trots allt lite högre än 37.

För att ge sagan ett lyckligt slut så gav jag honom min tårta. Han är nu skyldig mig nackmassage resten av året. Fast det har jag inte talat om för honom än.