lördag 8 juni 2013

Säsongssammanfattning: True Blood, säsong 4

Till att börja med vill jag framföra en liten undran till SVT gällande den här serien. 
De var nämligen himla duktiga på att visa de första tre säsongerna av "True Blood". Sedan hände vad? Ingenting tycks det som. "True Blood" är en sommarserie och den här säsongen visades sommaren 2011 på amerikansk tv och så länge har jag väntat på att den ska dyka upp på ettan igen (onsdagar 22:00 var dess tablåtid) men inte då. Älskade maken skrev till och med ett mail till SVT och undrade vad som hänt och fick då till svar att de i stället ville visa den populära "Homeland" innan de skulle ge sig på säsong 4 av "True Blood". Sista avsnittet (hittills) av "Homeland" visades i december 2012. Ett halvår sedan alltså. Fortfarande inget "True blood" i sikte i SVT:s tablå. Vad betalar jag de där licenspengarna för? Prinsessbröllop?
Vi gav således upp och lånade istället säsong 4 av de goda vännerna Perny/Penko och nu har vi sett den.

Bildkälla True Blood fan source
Favoritavsnitt: 4x9 "Lets get out of here" Jesus hjälper anden som besitter Lafayette att komma vidare, och det var för mig ett av de bästa ögonblicken i hela den här säsongen. Det var kärleksfullt och respektfullt gjort och visade att allt i Bon Temps inte bara är ondska och fight hela tiden.
4x11 "Soul of fire" Säsongens nästan-avslut, där de flesta knutarna löses upp. Kom en del nya i sista avsnittet dock. Som vanligt så att vi har något att se fram emot i kommande säsong.

Favoritkaraktär: Oj vad svårt. Jag har ganska många nämligen och ingen av dem är Sookie. Jag gillar mest bikaraktärerna. Lafayette är jag ju himla glad att han inte gick samma öde till mötes som i böckerna till exempel, han är ju för härlig. Och Jesus! Och Pam! (Queen of one liners) Och Eric.... Klart man gillar vikingvampyren.

Favoritpar: Eric och Sookie. Tycker hon ska välja honom och inte Bill. Och så bara älskar jag Lafayette och Jesus.

Bäst i säsongen: Hela storylinen med häxorna var jag förtjust i. Att vampyrerna för en gångs skull faktiskt är skraja och känner sig hotade.

Värst i säsongen: Eftersom jag är så förtjust i Lafayette och Jesus är jag ju inte så glad över det som hände med Jesus. Eller det som hände Tommy. Då satt jag med en gråtklump i halsen faktiskt.

Övriga kommentarer: Jag läser böckerna också, av Charlaine Harris (älskar att Sookie sitter och läser en av hennes andra romaner i ett tidigt avsnitt den här säsongen) och jämför därför väldigt mycket. Det är extremt olikt. Lafayette är död till exempel. Tara är endast en bikaraktär i form av en gammal skolkamrat till Sookie. Terry är Viernam-veteran och absolut inte gift med Arlene, som för övrigt är en satmara. Bill är bara med i bakgrunden numera och det handlar betydligt mer om Sookies fe-ursprung.
Vad som är bäst - böckerna eller tv-serien? Båda är bäst. De är så olika att de knappast är jämförbara. Namn på karaktärer och vissa plotlines är det som stämmer, men mest är det bara annorlunda.