Jag kanske är sist på bollen att se "Atonement", eller "Försoning" som den fick heta på svenska. Men nu när jag har sett den känner jag mig lite förälskad. Inte förr att det är en söt och vacker kärlekshistoria, snarare tvärtom, utan för att den är vackert och lågmält berättad. Mycket av den känns som en lat, ledig sommareftermiddag, lite sömnig och varm sådär. Ändå är det här en djupt tragisk berättelse egentligen. Här finns inga lyckliga slut, bara en lillasysters sätt att försöka be om förlåtelse.
Bildkälla |
Briony drömmer om att bli författare och när hon ser sin äldre syster Cecilia tillsammans med Robbie, son till en av husets tjänare, sätter hennes fantasi igång. När Briony läser ett brev från Robbie till Cecilia sätter det igång en kedja av händelser som slutar med att Briony anklagar Robbie för ett brott som han är oskyldig till, något som oåterkalleligt förändrar livet för flera personer.
Jag som älskar snyggt foto får mitt lystmäte här och filmen innehåller dessutom en av de snyggaste och längsta steadicam-scener jag har sett. Alltså en scen i en enda tagning fotograferad med en stabiliserad handhållen kamera - så jag blir inte åksjuk! Yay! Här kan man se scenen i sin helhet, samt läsa om hur den gjordes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .