Säsongssammanfattning: Mindhunter, säsong 2

Som alltid spoilervarning på tv-inläggen.

Som befarat avslutades den andra och sista säsongen av "Mindhunter" med något av en cliffhanger. Säsongens stora fall blev löst, men det var ändå många lösa trådar som inte fick sin lösning.

Bildkälla Netflix

Under åren 1979 - 1981 skedde minst 28 mord på unga, afroamerikanska pojkar. Säsong två handlar mest om arbetet med att få fast den eller de som begått dessa mord, ett inte alltid lätt arbete när mycket politik blandas in i polisens och FBIs arbete.
Säsongen tar vid direkt där den första slutade, och Holden har mycket att bearbeta efter sitt nära möte med Ed Kemper. Wendy träffar en ny flickvän, men har svårt att finna en bra balans mellan jobbet och privatlivet. Bill har stora problem hemma. Det visar sig att hans och Nancys son varit vittne till/delaktig i ett dödsfall, och under processen med att bearbeta det, samtidigt som Bill ständigt reser till Atlanta för att arbeta, knakar hans äktenskap i fogarna.
Den här säsongen är väldigt fokuserad på barnmorden i Atlanta, och jag saknar faktiskt intervjuinslagen från förra säsongen. Här sätts BSUs arbete på prov, och det de lärde sig vid intervjuerna med olika mördare i säsong 1 får här praktiseras i verkligheten. Problemet är bara att många har svårt att ta till sig den profilering som Holden framställt. De vill att det ska vara Klanen, och har svårt att acceptera en färgad gärningsman som alternativ, trots att seriemord ofta inte korsar rasbarriären.
När serien är slut blir jag sittande med frågor. Som ifall Bill och Nancy kan lösa sina problem. Vad Brian egentligen gjorde/kan komma att göra. Och - jakten på BTK, som varit med på något vis i nästan alla avsnitt ända från början, nu får vi inte upplösningen på det. Vilket är mest frustrerande av allt, om jag ska vara ärlig.
Ändå. En väldigt bra serie som är värd att titta på för den som uppskattar verklighetsbaserade serier om mörka ämnen, och porträttlika tolkningar av amerikanska seriemördare. Samt om du är intresserad av kriminologi, här tycker jag att den första säsongen var bäst. Det tycker jag förresten överlag.