Var på jobbmässa idag med Perny och Bäbs. Tämligen aptråkigt, men jag hade något att göra några timmar i varje fall. Efter det råkade vi slinka in i en liten butik där jag hittade världens underbaraste ring i form av en uggla med lila stenar i.
Eftersom stora J brukar skrika "UGGLA" så fort hon ser en på bild så bestämde jag mig raskt för att lilla mamma skulle ge sin dotter en liten present. Bara sådär.
Ungen kommer hem från skolan, och jag står ivrigt i hallen med presentpåsen i högsta hugg. Och vad får man? Ett tack? Glöm det!
Ungefär såhär lät det: Jag har sagt sådär bara för att det var roligt. Jag använder inte ringar så ofta, särskilt inte stora ringar. Men den var lila - det är en estetfärg.
Jag sär jag sär. Tur att jag hade kvittot så hon kan byta den. Mot ett halsband eller något. Kanske.
Ungar!
