Ordet mobbing och faran med hämnd

Det är ju på tapeten just nu, det här med mobbing och hur man bäst kommer till rätta med det. Det finns ungefär lika många förslag som det finns tidigare mobboffer, verkar det som. Jag har faktiskt ingen aning. Min åsikt är dock att det inte finns någon mall som går att tillämpa, alla fall är olika.

Men vad är då mobbing? Är det busstreck på skolgården eller arbetsplatsen?

Nej. Om man ska se det krasst så är det ett samlingsnamn för en hel massa saker. I ordet mobbing bakar vi in att retas, knuffa, slå, frysa ut. Kallar vi det för mobbing blir det på något sätt lite mindre än vad det egentligen är. Lite mindre farligt, lite mindre allvarligt.

Så jag tänkte att vi skulle ta och bryta ner det, visa svart på vitt vad som egentligen bakas in i ordet mobbing. Redo? Håll i hatten!

Mobbing innebär ett eller flera av följande moment:

• Förtal
• Ofredande
• Sexuellt ofredande
• Olaga hot
• Misshandel

Verkar det fortfarande oskyldigt? Och ja, jag valde brottsrubriceringarna med flit, för om man mobbar någon begår man ett brott. Både i juridisk mening och mot någons själ.

Själv var jag utsatt för alla ovanstående exempel under större delen av min skoltid. Jag tycker ändå inte att våld är lösningen. Hämnd är fel väg att gå av så många anledningar. Det blir en ond cirkel.

Jag tänkte jag skulle ta ett exempel på hur fel det kan bli med hämnd. Taget ur verkligheten och det hela utspelade sig i min geografiska närhet.

För några år sedan skedde det en uppmärksammad händelse i staden där jag bor. Två grabbar ur olika gäng hade en längre tid gruffat på varandra. Nu hade de bestämt sig för att göra upp. Så de träffades på sin skolas grusplan, klädde av sig på överkropparna och började slå varandra. Ivrigt påhejade av sina respektive gäng. Några filmade händelsen med sina mobiler, som tydligen är så populärt att göra nuförtiden. Den ena killen åkte på rejält med stryk, om jag inte minns fel var han till och med tvungen att uppsöka sjukhus. Och även om de hade bestämt att träffas så var det ändå misshandel, det kan vi väl vara överens om.

Här hade det kunnat sluta, men minns nu att jag berättat att händelsen filmades. Och självklart spreds den. Det dröjde inte länge innan den hamnade i den misshandlade killens systers mobil. Så där sitter hon och ser i sin mobil hur hennes bror blir slagen sönder och samman. Och hon ser tydligt vem som gör det. Självklart blir hon förbannad, vem hade inte blivit det? Så hon bestämmer sig för, just det, hämnd.

Hon letar upp killen som misshandlat hennes bror. Och eftersom hon beväpnade sig med en kniv innan hon letade upp honom fick det hela ett mycket tragiskt förlopp. Hon sticker ner killen och han avlider.

Vi har här alltså en bror som blir misshandlad, en misshandlare som blir mördad och en syster som blir en mördare. Löste hämnden någonting? Eller skapade den bara ännu fler offer?

Flickan dömdes till sluten ungdomsvård och skadestånd. Tror ni hon sover gott på nätterna? Tror ni hon mår bra av att ha bragt en annan människa om livet?

Och brodern, tror ni han mår bra av att på ett sådant sätt ha varit delaktig i att hans syster begick ett så allvarligt brott? Han blev dessutom utsatt för ytterligare hot och flyttade till annan ort.

Så har vi en familj som förlorade en son, en bror. Även om han kanske inte var Guds bästa barn alla gånger så hade han rätt att få fortsätta sitt liv. Dessutom fick hans stackars föräldrar vädja om att flickans familj skulle slippa hoten. Att hämnas deras sons död skulle inte vara att hedra hans minne. De ville bryta den onda cirkel som börjat. All heder åt dem.

Så nej, jag tycker inte att våld är okej och jag tycker inte att man ska slå tillbaka, hämnas. Däremot kan jag förstå att man gör det.

Det är svårt att vända andra kinden till.