måndag 13 januari 2014

Kuckelimuckmedicin

Jag har fått medicin. Mot min ångest och oro. Moment 22 i det är att jag först hade ångest över att ens ha det där receptet, sedan hade jag ångest över att hämta ut det och efter det ångest över att ha det hemma. Spännande hur illa hjärnan funkar ibland.
I varje fall - jag fick denna medicin utskriven för att en av biverkningarna är att man blir sömnig. Och jag behöver få sova.
Eftersom den där insomningsgrejen är en biverkning så var det ju inte säkert att det skulle funka, men igår valde jag att ta en tablett för sova är ju liksom kul att få göra ibland.
Kan väl inte påstå att jag somnade snabbare eller annorlunda än vad jag brukar, jag är inte hellre säker på att jag sovit bättre i natt. Däremot vet jag att jag klockan nio i förmiddags var så trött att jag slocknade. Sov som en gris i soffan i tre timmar. Jag vet inte om det var medicinen eller bara jag som behöver få sova, men det känns ju onekligen lite knepigt om man ska behöva ta ett sov-så-sött-piller 10 timmar innan man går och lägger sig.
Om jag är pigg nu? Nej.