torsdag 9 juli 2015

Plejaderna och "Familjen Wierd"

För ett par veckor sedan var det Plejadträff igen och dags att avhandla boken "Familjen Wierd" av Andrew Kaufman. Som vanligt fikade vi gott och hade trevliga samtal också - det finns anledningar till att alltid ser fram emot att vi ses.

Bildkälla Goodreads
Syskonen i "Familjen Wierd" har alla fått försignelser av sin farmor när de föddes. De var menade som välsignelser men har blivit förbannelser. Deras farmor ligger nu på sin dödsbädd och vill i sitt dödsögonblick lyfta bort försignelserna från sina barnbarn. Att samla alla syskonen på samma plats blir dock inte lätt eftersom de inte träffats på 8 år. Det faller på Angies lott att samla ihop sina syskon, hon som blev försignad med att alltid förlåta.

Det hade hysts förhoppningar om att det här skulle vara en feel good-roman i klass med "Sju jävligt långa dagar" av Jonathan Tropper. Sådär lite rolig men med en allvarlig underton. De förhoppningarna tycke vi kanske inte riktigt blev infriade.
Det är en lättläst berättelse och man märker att ambitionen att vara rolig finns där, men mer än så blir det liksom inte. Det är flamsigt och tramsigt och dåligt förklarat och man avslutar boken med väldigt många frågor i huvudet och inte så lite förbryllad över alla logiska luckor.
Boken är försedd med varningstext, som jag såg det. Någon tyckte att det var som att se en Wes Anderson-film att läsa den här boken och det stämmer bra. De är också ganska absurda och i mina ögon inte bra.
Mitt personliga betyg på boken blev 2/5 och det var vanligt att den fick det runt bordet också. Högst satta betyg blev 2,5 vilket gjorde att boken slutade på medelbetyget 2,25/5 från Plejaderna.

Nu dröjer det tills vi ses igen och det är kanske tur det för nästa bok är den tjockaste hittills i Plejadernas historia med sina nästan 600 sidor. Mer om det i slutet av augusti/början på september när vi träffats nästa gång.

Den sjunde april 2010, åtta och ett halvt år efter att Kent Wierd hade gjort sin första och enda touchdown, stod Angie Wierd ute i korridoren på fjärde våningen av Vancouvers allmänsjukhus och tjuvlyssnade när hennes farmor dikterade sitt skriftliga eftermäle. "Ditt liv kommer att vara fullt av sammanträffanden tills du inser att det inte finns några", sa farmor Wierd. "Varhelst du tittar kommer de att finnas där. Sammanträffande! Sammanträffande! Sammanträffande! Men det ögonblick du inser att det inte finns några sådana kommer de att försvinna för gott och du kommer aldrig mer att uppleva ett igen."
Angie försökte låta bli att kräkas. Korridoren, ja faktiskt hela sjukhuset, luktade som en doftgran. Men hennes farmors bisarra tal gjorde henne lika illamående som lukten av desinfektionsmedel. Att höra vad hennes farmor sade påminde henne om allt hon inte gillade med sin familj och varför hon hade undvikit all form av kontakt med dem i så många år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar.
Reklam och anonyma kommentarer kommer raderas. Så vill du ha ett svar - se till att skriva under.