FredagsFilmen: Mad Max - Fury Road

Saker jag inte hade väntat mig när jag tittade på "Mad Max - Fury Road" - att jag skulle gråta en skvätt på slutet. Men det gjorde jag. För trots att den här filmen, precis som sina föregångare, är tämligen orealistisk så har den, till skillnad från sina föregångare, en bra story att berätta och bra skådespelare som gör det.

Bildlkälla Wide open spaces

Max har tagits som fånge/blodgivare i Australiens utmarker. Han hamnar mitt i jakten på Furiosa, som flytt från det tyranniska väldet tillsammans med härskarens hustrur. Max bildar en osannolik allians med Furiosa och Nux i förhoppning om att de ska kunna ta sig till Furiosas hemtrakter där de kan få en fristad.

Förvänta er explosioner, osannolika figurer och biljakter och övervåld. Mad Max i en liten låda. Och man behöver absolut inte se de första tre filmerna för att uppskatt den här. De är nämligen ganska kassa. Och Tom Hardy är en betydligt bättre skådis i titelrollen än vad Mel Gibson var. Nu får jag säkert en och annan puritan på mig.
Ett extra plus i kanten är att massor av män världen över satte popcornen i halsen när de insåg att deras grabbiga film var feministisk. Furiosa sparkar rumpa kan vi väl säga. Bland annat.

Witness this!