"Spirit bound" av Richelle Mead

Phu! Äntligen ifatt med bokinläggen. Bloggen återgår snart till sitt vanliga, lagom röriga, innehåll.

Men vi börjar väl med att beta av senast utlästa bok, "Spirit bound" av Richelle Mead. Del fem i "Vampire Academy" och därmed den näst sista. Jag kommer absolut klara av att läsa ut åtminstone en av mina påbörjade serier i mars.

Bildkälla Goodreads

Rose och Lissa tar studenten från St. Vladimir och beger sig till hovet. Här uppstår snart diverse intriger och Rose skaffar sig snart fiender i höga positioner, något som kan visa sig vara ödesdigert.

Plotten tjocknar! Och boken slutar med en ganska så rejäl cliffhanger, så var beredd på det om du planerar att läsa serien.
Det händer mycket i den här boken, och det mesta av det är diverse politiska intriger. Dock sprängs det in action då och då, och det dör både strigois och en och annan guardian/dhampir. Och någon kommer kanske tillbaka?
Tyvärr är vi tillbaka till repetitioner insprängda i texten. Inte så farlig mycket som i början av serien, men man kanske skulle kunna ta för givet att läsaren har koll på de mest grundläggande sakerna såhär i den femte boken. Kan en tycka. Får liksom nervösa ryckningar i ögonlocken av att läsa om igen om vem som är vem och i vilken relation hen står till hen, och hur man känner igen och kan döda en strigoi. Jo, jag har vetat det sedan bok ett - första gången jag läste dem för ett gäng år sedan. Så dåligt minne har jag inte.
En annan sak jag inte uppskattar är en kärlekstriangel i den här serien. Fast egentligen är det mer än en kärlekstriangel, för det är så mycket jonglerande med känslor och svartsjuka och avund fram och tillbaka att jag nästan blir lite yr i mössan. Jag är inte dum i huvudet - det är ganska lätt att lista ut vilka parkonstellationer som kommer finnas kvar när serien når sitt slut.

Jag gillade ändå den här boken, men inte så att jag på något sätt tycker att den är fantastisk. Den fick betyget 3,5/5 av mig.