a England, British subcultures

Förra veckan målade jag naglarna med det sista lacket från a Englands kollektion British subcultures. Av någon anledning var sista lacket ut Goth, som var ett av de jag var mest ivrig över, och även ett av de jag fick i min samling först.
Fina är de allihop, så det här är ingen ordning i skönhet, utan någorlunda i ordningen när jag bar dem.

Punk är ett klargrönt lack med betydligt mer holoeffekt än vad jag fick in i bilden. Det gäller för övrigt hela kollektionen, att det var fin holoeffekt. Färgen på Punk påminner mig om karamellfärg, och det kan ju vara passande då min bror en gång färgade sitt blonda hår grönt med just karamellfärg när han spelade punkare i en skolpjäs. För mig är således färgen på lacket med namnet Punk helt rätt.

Swinging London drar också åt det gröna hållet, och det är lite den här sortens regnbågar jag blev bortskämd med i den här kollektionen. Här är det en ganska dämpad olivgrön med mycket guld i sig. Lite kaki, kanske. Väldigt fin i vart fall, även om färgen ibland var lite svårdefinerad.

New Romantic är min tekopp hela vägen. Dels för att det här var den musikstilen jag fastnade mest för under min egen ungdom, dels för att färgen (och regnbågarna) är fantastiskt fin. Violett, skulle jag vilja kalla den. För visst drar färgen på lacket åt det blå hållet, men på riktigt var det betydligt mer lila än vad min bild visar. En sådan där nyans som kameran alltid har svårt att få till korrekt.

London calling har såklart fått sitt namn från albumet med The Clash, och färgen är hämtad från sagda albumomslag. Rose pink, kallar Adina färgen för, men jag tänket hela tiden på flamingos. Bara något knalligare än vad jag associerar vare sig med blommor eller fåglar som står på ett ben.

Mod är faktiskt inte svart, även om det är väldigt mörkt. Jag såg det hela tiden som tydligt grönt, och det är också som dark army green Adina klassar den.

Skinhead har nästan samma blå nyans som mörka jeans. Och en gång för alla - skinheads är en subkultur som inte har något alls att göra med de där stans rasisterna som kapade stilen. Skinheadkulturen uppstod ur brittisk arbetarklass och immigranter från Jamaica, och handlar om stolthet för sitt ursprung och solidaritet till sina medmänniskor.

Pride without prejudice är inte bara ett vackert ljust blått hololack, utan även en slogan som just skinheadrörelsen myntade. Om någon nu fortfarande tror att de var rasister...

Goth är inte heller lika svart som en kan tro vid en första blick. Det finns ett rött stråk där, och så en massa holo så klart. Det är dock så pass svärtat rött att det ibland bara var för att jag visste att den inte var helt svart som jag ens såg det. Väldigt snyggt. Precis som hela kollektionen.