Det dyker hyfsat ofta upp artiklar som utbrister att jag MÅSTE göra x antal saker innan jag fyller ett visst antal år. Sedan om det är platser jag måste besöka, filmer jag måste se, eller djur jag måste klappa är det lite olika med, också vilken ålder som är målet för min upplevelse.
Jag brukar läsa de där artiklarna om det är ett ämne jag är intresserad av, mest för att se hur nära jag kommit målet. Jag når sällan hela vägen fram, kan vi väl säga.
Eftersom jag nyligen fyllt 50 år, så fick jag lust att göra min egen lista. Och eftersom jag är en läsare av böcker så handlar så klart min lista om just det - 50 böcker att läsa innan en fyller 50. Inga måsten alls i min version, you do you.
Mina kriterier för den här listan är att jag skulle ha läst dem själv innan jag fyllde 50, och att de ska finnas utgivna på svenska. Det betyder att vissa favoriter inte är med här, som "Clous Atlas" och Maggie Stiefvaters böcker.
Jag behöver inte heller ha älskat de här böckerna, vissa kan jag anse vara viktig läsning ändå. Ibland finns det något att lära sig även av böcker som varit medioker läsning, eller i värsta fall inte alls fallit mig på läppen.
Det här kommer bli långt. Redo? Nu kör vi!
- Robinson Crusoe av Daniel Dafoe. Mer klassisk äventyrsroman än så här kan det väl knappast bli. Utkom redan 1719. Jag läste den flera gånger när jag var barn, men nu är det många år sedan sist. Kanske dags för omläsning, jag har den ju trots allt i bokhyllan.
- Stolthet och fördom av Jane Austen. Så himla självklar på en sådan här lista. Det här är den första av hennes böcker som jag läste, och sedan rasslade jag på med resten av dem. "Stolthet och fördom" förblir dock min favorit.
- Jane Eyre av Charlotte Brontë är även den ett självklart val för mig. Min ohotade favorit bland alla systrarna Brontës böcker.
- Orlando av Virginia Woolf. Jag har inte läst några mängder av Woolf böcker, men jag gillar verkligen hennes funderingar som satts på pränt, och den suddiga könsidentiteten i den här boken tillhör mina favoriter.
- Odysséen av Homeros. Nu talar vi klassiker på riktigt. Och äventyr så det förslår. Vill du läsa båda böckerna som tillskrivs Homeros så börjar du med "Iliaden", men den innehåller mer krig än äventyr, så jag tycker helt enkelt att "Odyséen" var lite roligare läsning.
- Räddaren i nöden av J.D. Salinger är en sådan där bok som ofta är med på måste-listor. Det var många år sedan jag läste den, och frågan är om jag skulle tycka lika mycket om den nu. Troligen.
- Moby Dick av Herman Melville har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Den anses vara för lång och för tråkig, men jag uppskattade den mycket när jag läste den för några år sedan. Inte alls så svårläst somm jag hade blivit lurad att tro, utan tvärtom ganska medryckande och bitvis riktigt spännande. Inte jätteläcker läsning om valslakt dock...
- Flugornas herre av William Golding. Jag har läst den här boken tre gånger, och det var först tredje gången jag började förstå varför den uppskattas så mycket. Jag älskar den fortfarande inte, men den har onekligen något att berätta.
- Frankenstein av Mary Shelley räknas ofta som en av de allra första skräckromanerna. Nu tycker jag kanske inte att den var skräckig direkt, mer sorglig och sökande.
- Dracula av Bram Stoker är faktiskt inte en av mina favoriter, trots att jag gillar vampyrer så mycket och alltid kommer hysa ett gott öga till Christopher Lees gestaltning av just Dracula. Jag tycker till och med att den är lite tråkig ibland, men det beror nog mest på att boken är en brevroman där det skrivs en massa om Dracula, men han själv aldrig riktigt kommer till tals. Ändå en klassiker, och som sådan värd en läsning.
- En vampyrs bekännelser av Anne Rice är däremot en stor favorit i vampyrgenren. Satte New Orleans och Louisiana på kartan som någon sorts vampyrnäste. Här är det vampyren Louis som berättar om sitt, i hans tycke, alltför långa liv. Boken är den första delen i en lång serie, och jag rekommenderar även den andra boken, "Nattens furste".
- Hemsökelsen på Hill House av Shirley Jackson. Shirley Jackson räknas som en klassikerförfattare i skräckgenren, med rätta. Hon är duktig på att bygga upp stämningar, vilket visas utmärkt i den här boken (som dessutom ligger till grund för en av mina favoritfilmer).
- 1984 av George Orwell behöver kanske ingen närmare presentation. En dystopi där Storebror ser allt du gör. Du är kontrollerad och övervakad i allt du gör. Läskigt värre. Otäckast var kanske ändå bokens ganska långa epilog. Som en handbok i diktatur och kontrollerande av människor.
- Slakthus 5 av Kurt Vonnegut är en delvis självbiografisk bok där stor del av handlingen handlar om brandbombningarna av Dresden 1945. Nu är den här boken ute och far lite varstans, och skiftar både tidslinje och genre vid ett flertal tillfällen. Jag älskade den inte, men anser att den är en bra bok att ha läst (innan du har fyllt 50).
- Fahrenheit 451 av Ray Bradbury är inte heller en favorit, men kan vara bra att ha läst ändå. Ännu en dystopi som pekar på farorna med tv, och där brandmännen kommer till ditt hus för att elda upp det farliga innehåll du har där. Böcker alltså. Jag har sett att det finns en utgåva av den här boken där bokryggen är ett tändsticksplån.
- Du sköna nya värld av Aldous Huxley har jag faktiskt aldrig läst på svenska, så jag vet inte hur den gör sig i en översättning. Även här en dystopi, där människan är en luststyrd varelse, och den människospillra som fortfarande lever som vanliga människor gör i dagens samhälle, ses på som en sorts vildar.
- Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood hamnade återigen i blickfånget när det gjordes tv-serie på den för några år sedan. För alla med en livmoder är det här en väldigt skrämmande skildring av vad som skulle kunna hända, om världen råkade ut för naturkatastrofer/krig och en fanatisk rörelse tar makten. Känns tyvärr lite skrämmande nära ibland.
m - Flyga drake av Kahled Hosseini är även den är bok som just nu känns rykande aktuell. Utspelar sig till stor del i Afghanistan, och om flykten därifrån när talibanerna tog maken förra gången.
Många älskar också "Tusen strålande solar" av samma författare, men den har jag inte läst. Än. - En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är en hjärtskärande beskrivning av den humanitära katastrofen som drabbade Biafra. Men också en berättelse om kärlek.
- Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie utspelar sig både i USA och i Nigeria, och har ett före detta kärlekspar i fokus. Jag tyckte bäst om de delar av boken som handlade om Ifemelu och hennes upplevelser i USA, kanske främst kring rasfrågan.
- The hate U give av Angie Thomas hanterar rasfrågan ur en annan synvinkel, den om polisvåld mot unga afroamerikaner. Tyvärr känns den ständigt aktuell. En Unga vuxna-bok som kan läsas även av gamla tanter (och farbröder).
- Snö faller på cederträden av David Guterson behandlar en annan rasism - den mot asiatiska amerikaner. Blossade ju upp på nytt i och med pandemin, men här är det tiden kring andra världskriget, med bland annat integreringslägren som skapades efter att Japan bombade Pearl Harbor.
- Vredens druvor av John Steinbeck är med rätta en amerikansk klassiker. Handlar om den stora depressionen, och hur det fattiga folket led och försökte slå sig fram. Jag har läst många av Steinbecks böcker, och just den här är inte en av mina favoriter. Däremot...
- Öster om Eden av John Steinbeck om en amerikansk dysfunktionell familj. Berättelsen om Kain och Abel, satt i ett nytt sammanhang. Den här tyckte jag mycket om.
- Den gamle och havet av Ernest Hemingway är en bra bok att läsa om du bara vill läsa en enda bok av denne tokhyllade författare. Den är nämligen ganska kort, och ger en tydlig fingervisning på om du står ut med hans språk. Jag gör det inte. Jag har läst ett par andra av hans böcker, bara för de är sådana klassiker, men jag uppskattar vare sig språket eller den unkna kvinnosynen. Jag kan däremot förstå varför andra gör det.
- Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf är en utmärkt liten bok av en författare som vunnit Nobelpriset i litteratur, precis som de två herrarna ovan. Nu är det en lite större grej att just Selma fick det, för hon var den första kvinnan att motta priset. Fortfarande en sorgligt liten skara kvinnliga vinnare.
- Doktor Glas av Hjalmar Söderberg är en sådan där bok som jag kan läsa hur många gånger som helst utan att tröttna. Språket! Det moraliska dilemmat! Skildringen av Stockholm vid förra sekelskiftet. Ack ja...
- Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren. Ingen lista är komplett utan lite Astrid. Blir mer än en så klart, och jag antar att de inte behöver någon närmare presentation.
- Mio, min Mio av Astrid Lindgren.
- Madicken av Astrid Lindgren. Jag är innet stort fan av Pippi, men Madicken. Åh vad jag gillade henne som barn. Åh vad jag fortfarande gillar henne.
- Skuggan över stenbänken av Maria Gripe är en riktigt spännande bok där Bertha börjar fundera mycket över den nya jungfrun Carolin. Det är något speciellt med henne...
Första boken i Skuggan-serien, och även den bästa om du frågar mig. - Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery är den första boken i en serie om barnhusbarnet Anne som kommer till syskonparet Cuthbert. Inte alls den pojke som de egentligen ville ha, men de låter henne stanna och därmed kan äventyren börja.
- Godnatt mister Tom av Michelle Magorian är en av de böcker som gjorde mig till den läsare jag är idag. Den här boken berörde mig mycket när jag var barn, och den känns fortfarande som en viktig bok för mig.
- Boktjuven av Markus Zusak skulle ha hamnat tidigare på den här listan om jag hade skrivit in dem i någon sorts bra-ordning. En av de bästa böckerna jag någonsin har läst, och jag tipsar alltid om den när folk ber mig om boktips. Döden som berättare under avdra världskriget? Precis så magiskt som det låter.
- Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr är en annan bok som grep mig fullständigt. Parallella berättelser om franska Marie-Laure och tyska Werner, som drömmer om en framtid utan det andra världskrigets alla fasor.
- Harry Potter och de vises sten av J.K. Rowling. För vi behöver liksom börja från början i den här serien, även om det här inte är den bästa boken. Säga vad man vill om Rowling och hennes uttalanden, men hon är duktig på att skapa litterär magi.
- Hungerspelen av Suzanne Collins är återigen den första boken i en serie, den här gången en trilogi och en fristående prequel. "Hungerspelen" funkar dock att läsa på egen hand om en så vill. En dystopisk ungdomsbok, som ledde fältet för många andra i samma genre.
- En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki är nästan lite magisk läsning, så är det magisk realism också. Parallella berättelser om Ruth i Kanada som hittar flaskpost (typ) i form av en dagbok skriven av den japanska flickan Nao.
- Kafka på stranden av Haruki Murakami, nu när vi ändå talar om magisk realism. Förutom att Murakami är dålig på att skriva om sex, så är hans böcker ändå väl värda att läsa. "Kafka på stranden" är en bra introduktion i hans författarskap, men om den känns för tjock rekommenderar jag...
- Efter mörkrets inbrott av Haruki Murakami. Slice of life med en portion magisk realism. Ganska kort bok som passar den nyfikne så väl som den inbitne Murakami-läsaren.
- En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Första delen i en trilogi, och en av hans bästa romaner. Av de jag läst alltså, vilket inte är alla.
- Varsel av Stephen King. Jag kan så klart inte hålla mig till en enda bok av en av mina favoritförfattare. Just "Varsel" känns som en så självklar skräckklassiker att tipsa om, men han har skrivit så mycket bra inom det övernaturliga att det är svårt att hålla sig till bara en.
- Revolvermannen av Stephen King är den första boken i hans magnus opus om Det mörka tornet. Inte heller den här är egentligen den bästa boken i serien, men jag måste ju lura in er i det träsket med den första.
- Liseys berättelse av Stephen King är en av hans nyare böcker, och också en av dem jag tycker allra, allra mest om. Han också.
- Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams är en guldgruva för den som älskar lite mer absurda böcker. Det här är den första delen i en trilogi med fem böcker (jo just det). Jag har faktiskt inte läst alla fem böckerna, men just den här första minns jag med glädje.
- Metro 2033 av Dmitrij Glushovskij är en otroligt bra dystopisk bok om livet i Moskvas tunnelbanesystem efter en kärnvapenkatastrof. Följdes av några böcker till, samt en och annan spin off-bok, men ingen blev lika bra som den här första.
- Röd, vit och kungligt blå av Casey McQuiston är en ganska ny bok, och en av de bästa jag romanceböckerna jag läst de senaste åren. Lite romantiska förvecklingar mellan Buckingham Palace och Vita huset.
- Överenskommelser av Simona Ahrnstedt var hennes debutroman, och i mina ögon hennes bästa. Faktiskt en av de allra bästa svenska romanceböckerna, punkt slut. En vacker historisk romance, och jag skulle fortfarande inte bli ledsen om Simona Ahrnstedt återvände till Beatrice och Seth.
- Rebecca av Daphne du Maurier. En gotisk kärleksroman, där den nya Mrs de Winter hemsöks av spöket från den älskade första hustrun, Rebecca.
- Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid blir sista boktipset ut i denna mycket långa lista. En bok om Hollywoods gyllene era, och om att finna kärleken men kanske inte alltid lyckas hålla den kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!
Jag förbehåller mig rätten att radera kommentarer som är: spam, reklam, otrevliga, irrelevanta för inlägget och/eller anonyma .